Syftet med den hÀr studien var att undersöka och beskriva kuratorers arbete med döva och hörselskadade klienter. FrÄgestÀllningar som undersöktes var: - Hur beskriver kuratorerna sitt arbete med döva och hörselskadade klienter? - Vilka arbetsmetoder anvÀnds av kuratorerna i arbetet med döva och hörselskadade klienter? - Vad innebÀr en kulturkompetens och en bikulturell kompetens enligt kuratorerna? Författaren ville belysa Àmnet utifrÄn ett perspektiv dÀr den professionella Àr teckensprÄkig dÄ hon anser att detta perspektiv saknas i litteraturen. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tre kuratorer som Àr teckensprÄkiga och verksamma inom dövomrÄdet. Resultatet visar att kuratorernas arbete bestÄr av praktiska ÄtgÀrder och stödsamtal.

Dagens psykoterapiforskning domineras av effektstudier. Vad som ligger bakom patientens uppnÄdda förÀndring Àr inte lika utforskat. Den forskning som finns har pÄ senare tid alltmer betonat det relationella perspektivet. Syftet med denna uppsats var att belysa nÄgra leg. psykoterapeuters erfarenhet av vÀndpunkter inom psykodynamisk psykoterapi inom allmÀnpsykiatrisk öppenvÄrd.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka lÀrarens verbala kommunikation i klassrummet. Vi ville titta pÄ frÄgorna som lÀraren stÀllde till sina elever. Studien bestÄr av observationer frÄn tre matematiklektioner i en Är 5 klass. TvÄ av lektionerna Àr könsuppdelade i flickor respektive pojkar medan den sista lektionen Àr i helklass. Undersökningen visade att lÀraren anvÀnde sig mest av slutna frÄgor, dÀr svaret ibland fick mer uppmÀrksamhet Àn förstÄelsen.

Upplevelser av att vara nÀrstÄende vid ett ovÀntat dödsfall Àr individuell och pÄverkas av tidigare erfarenheter. En situation dÀr nÄgon dör ovÀntat kan vara en traumatisk och chockartad upplevelse för nÀrstÄende. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara nÀrstÄende vid ett ovÀntat dödsfall. Tio vetenskapliga studier som beskrev vuxna personers upplevelser vid ovÀntad död kvalitetsgranskades och analyserades med en manifest kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet presenterades i sex kategorier: att kÀnna förtvivlan och otillrÀcklighet i det akuta skedet, att vilja vara nÀra och samtidigt behöva nÀrhet, att kÀnna tillfredstÀllelse eller förskrÀckelse relaterat till den dödes kropp, att kÀnna tomrummet som den döde lÀmnat efter sig, att reflektera och försöka gÄ vidare samt att kÀnna att sjukvÄrdspersonalens bemötande var av betydelse.

AbstraktAmanda Lundqvist (2011).  Katten förstÄr mina kÀnslor­ En intervjustudie med fem intellektuellt funktionsnedsatta, om deras upplevelse av bemötande. En fenomenologisk studie. Examensarbete i pedagogik. Högskolan i GÀvle.

I denna studie har vardaglig interaktion studerats utifrÄn ett dialogiskt perspektiv dÀr en av samtalsdeltagarna Àr en ung man (M) med autism som anvÀnder alternativ ochkompletterande kommunikation (AKK). Studiens syfte var att undersöka hur kommunikativa projekt (t.ex. begÀran av föremÄl eller aktiviteter) sekventiellt Àr konstruerade samt att synliggöra de sociala mönstren som bygger upp kommunikativa projekt vilka möjliggör för en person med autism att delta i en kommunikativ kontext genom bildanvÀndning och andra kommunikativa resurser. Analysen grundar sig pÄ videoinspelat material av tvÄ kvÀllar dÄ M filmades i sin hemmiljö. Conversation Analysis anvÀnds som samtalsanalytiskt verktyg, vilket lÀmpar sig vÀl för att synliggöra kvalitativa samtalsfenomen.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka och beskriva kuratorers arbete med döva och hörselskadade klienter. FrÄgestÀllningar som undersöktes var: - Hur beskriver kuratorerna sitt arbete med döva och hörselskadade klienter? - Vilka arbetsmetoder anvÀnds av kuratorerna i arbetet med döva och hörselskadade klienter? - Vad innebÀr en kulturkompetens och en bikulturell kompetens enligt kuratorerna? Författaren ville belysa Àmnet utifrÄn ett perspektiv dÀr den professionella Àr teckensprÄkig dÄ hon anser att detta perspektiv saknas i litteraturen. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tre kuratorer som Àr teckensprÄkiga och verksamma inom dövomrÄdet. Resultatet visar att kuratorernas arbete bestÄr av praktiska ÄtgÀrder och stödsamtal.

Avsikten med detta examensarbete Àr att identifiera, beskriva och förstÄ företeelser och processer som Àr en del av den muntliga matematiska kommunikationen mellan lÀrare och elev i klassrummet. För att uppnÄ detta har observationer som metod anvÀnts och dessa har gjorts i Ärskurs tvÄ och fem. Undersökningen gjordes utifrÄn tvÄ undervisningstyper, helklassundervisning och bÀnkundervisning. Resultatet visar att vid dessa undervisningstyper Àr kommunikationen till stor del av lotsande och sluten karaktÀr. Det vill sÀga att lÀraren leder eleven mot svaret genom mer och mer avgrÀnsande frÄgor respektive att lÀraren anvÀnder frÄgor som det finns ett, och endast ett rÀtt svar till.

Det hÀr examensarbetet behandlar den verbala kommunikationen mellan pedagog och barn som Àr mellan 1-3 Är i förskolan. Arbetet beskriver Àven pedagogens pÄverkan pÄ barns sprÄkliga utveckling och deras ansvar att ha ett arbetssÀtt som stöder och vÀgleder barnen framÄt i sin utvecklingsprocess. Som teoretisk grund spelar det sociokulturella perspektivet en central roll i det hÀr arbetet. Enligt det sociokulturella perspektivet har den kommunikation och det samspel som finns mellan barnet och mÀnniskorna i dess nÀrhet en stor pÄverkan pÄ barnet och hur det kommer att utvecklas. Undersökningens syfte har varit att studera hur pedagogen verbalt kommunicerar med de yngsta barnen, samt hur barnen tar kontakt med pedagogen i förskolans verksamhet.Examensarbetet har begrÀnsats till att endast undersöka en specifik omsorgssituation i verksamheten, nÀmligen fruktstunden. Arbetet har utförts genom observationsstudier under ett antal fruktstunder pÄ en smÄbarnsavdelning i förskolans verksamhet. De forskningsfrÄgor som det hÀr arbetet har utgÄtt ifrÄn Àr följande: (a) Hur ser pedagogens kommunikation till barnen ut under fruktstunden? och (b) Vilken kontakt försöker barnen fÄ med pedagogen under fruktstunden? Huvudbudskapet i det hÀr examensarbetet Àr att belysa pedagogens roll i den vardagliga verbala kommunikationen med de yngsta barnen i förskolans verksamhet, och vilken betydelse han eller hon kan ha för barnen och deras lÀrande- och utvecklingsprocess.

SjukvÄrdsrÄdgivningen via telefon Àr vÀl förankrat hos Sveriges befolkning dÄ det varje Är rings mÄnga samtal dit. Avsaknaden av visuell kontakt och den begrÀnsade tillgÄngen till problemet gör att triage och rÄdgivning försvÄras. Telefonsjuksköterskan kan inte ta del av den icke verbala kommunikationen sÄsom exempelvis ansiktsuttryck, kroppshÄllning eller sjukdomstecken pÄ kroppen. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer som har betydelse för telefonsjuksköterskans triage och rÄdgivning i kontakt med den vÄrdsökande. I litteraturstudien som grund för resultatet har metoden varit att granska fjorton artiklar med kvalitativ ansats ur ett sjuksköterskeperspektiv.

Background: During a house demonstration a real estate agent have the chance to make new contacts which is of big importance to spread the word about the agency and keep up with the competition. If the realtor makes a good impression on the customers, it increases the chance for making the customers return to the same realtor when time comes to sell their own house. The interpretation of this non-verbal communication has been shown to have a fundamental effect on the participant?s perception of the encounter. This makes the study aim regards investigating which non-verbal signals a real estate agent express.Purpose: This study has a two-parted purpose whereas the first part intends to point out similarities and differences in a realtor?s non-verbal communication.

Studiens syfte Ă€r att undersöka kommunikationen mellan lĂ€rare och elever under lektioners första fem minuter och vad denna innebĂ€r för elevers motivation och fokusering. VĂ„ra problemstĂ€llningar behandlar dels hur lektioner inleds och hur lĂ€rare och elever upplever inledningarna, dels hur en lektion kan inledas sĂ„ att eleverna blir motiverade för lektionen. Metoden vi har valt för att undersöka detta Ă€r en kombination av klassrumsobservationer och kvalitativa intervjuer med lĂ€rare och elever. Undersökningen Ă€r gjord pĂ„ en gymnasieskola och vi har följt en klass som gĂ„r Ă„r ett pĂ„ samhĂ€llsprogrammet. Vi har intervjuat fyra lĂ€rare och Ă„tta elever. Resultatet visade att det Ă€r viktigt att lĂ€raren har en tydlig öppningsfras i det inledande skedet av lektionen för att eleverna ska förstĂ„ att lektionen har börjat. Är öppningsfrasen inte tydlig finns risk att eleverna har svĂ„rt att finna det fokus som krĂ€vs för att följa lektionen och kĂ€nna sig motiverade inför den.

Syftet med uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för om det föreligger en relation mellan finansiella och icke-finansiella mÄl i högteknologiska företag och hur denna i sÄ fall gestaltar sig. En kvalitativ metod har företagits. Personliga intervjuer genomfördes pÄ tre företag med tvÄ respondenter pÄ vardera. Genom att belysa empiri genom teori försökte vi göra tolkningar rörande relationen. Det tycks föreligga en relation mellan finansiella och icke-finansiella mÄl.

Denna studie handlar om pojkars beskrivningar av att anvÀnda digitala spel och hur detta kan bidra till sprÄklig kunskapsutveckling i skolans verksamhet. För att fÄ studiens frÄgestÀllningar besvarade har intervjuer med fem pojkar i tio Ärs Älder analyserats med utgÄngspunkt i socialsemiotiska teorier och begrepp. Pojkarnas beskrivningar visar tecken pÄ att digitala spel kan anvÀndas som en resurs i utveckling av barns verbala och skriftligt sprÄk. Pojkarna beskriver att utvecklingen av sprÄklig och verbal kunskap kan Àga rum dels individuellt och dels i grupp genom att anvÀnda digitala spel. Resultatet visar Àven att skolans verksamhet inte har erbjudit pojkarna möjlighet att anvÀnda digitala spel för att utveckla sina sprÄkliga kunskaper..

Bakgrund: Ett mÄngkulturellt samhÀlle kan vara en utmaning för sjukvÄrdspraxis. Tillit Àr viktigt för att kunna bygga en vÀlfungerande relation mellan en patient och vÄrdgivare.Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att frÀmja tillit hos invandrarpatienter med psykossjukdomar Metod: Fem sjuksköterskor intervjuades med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Deltagarna jobbar inom psykiatriska vÄrdenheter i Stockholm. En kvalitativ design anvÀndes i denna studie.Resultat: Resultatet diskuteras utifrÄn de fyra kategorier och tvÄ underkategorier som uppkom i studien: Kommunikationens betydelse för tillitsskapande i psykiatrisk vÄrd, med underkategorin vÀrdet av tolksamtal; kroppssprÄkets betydelse för tillit; kulturella skillnader gÀllande psykiska sjukdomar, med underkategorin kulturella skillnader i att beskriva sjukdomssymptom; nÀrstÄendes betydelse för ett tillitsskapande möte. Resultaten visar att sprÄksvÄrighet Àr ett hinder för kommunikation och för frÀmjandet av tillit hos patienter med invandrarbakgrund och tyder pÄ att empati och lyhördhet Àr grunderna för att frÀmja tillit och skapa förtroendeDiskussion: Resultaten visar att dÀr sprÄket inte rÀcker till blir den icke-verbala kommunikationen viktig.