Syftet med den här studien var att skönja mönster rörande genus i skönlitterära barn- och ungdomsböcker, och på så sätt få en bild av vilken syn på kön böckerna förmedlar. Vidare ville vi koppla dessa mönster till olika forskningsuppfattningar om vad pojkar och flickor bör läsa. De teoretiska utgångspunkterna som användes var teorier kring genus och teorier om läsning. Från dessa teorier brukades bland annat begreppen genusordning, ideologisk och biologisk syn på genus, könsmönster, textens och individens repertoar samt identifikation. Utifrån syftet valdes en kvalitativ metod som innebar att vi dels kritiskt granskade och analyserade sex skönlitterära barn- och ungdomsböcker, dels genomfördes en diskursanalys av olika forskningsuppfattningar gällande genus i barn- och ungdomslitteratur.

Dagens informationssamhälle har bidragit till att människor, maskiner och företag genererar och lagrar stora mängder data. Hanteringen och bearbetningen av de stora datamängderna har fått samlingsnamnet Big Data.De stora datamängderna ökar bland annat möjligheterna att bedriva kunskapsbaserad verksamhetsutveckling. Med traditionella metoder för insamling och analys av data har kunskapsbaserad verksamhetsutveckling tillämpats genom att skicka ut resurskrävande marknadsundersökningar och kartläggningar, ofta genomförda av specialiserade undersökningsföretag. Efterhand som analyser av samhällets befintliga datamängder blir allt värdefullare,har undersökningsföretagen därmed en stor utvecklingsmöjlighet att vaska guld ifrån samhällets enorma datamängder. Studien är genomförd som en explorativ fallstudie som undersöker hur svenska undersökningsföretag arbetar med Big Data och identifierar några av de utmaningar de står inför tillämpningen av Big Data analyser i verksamheten. Resultatet visar att de deltagande undersökningsföretagen använder Big Data som verktyg för att effektivisera befintliga processer och i viss mån komplettera traditionella undersökningar.

Inom The Nuance Group, vilket är ett ledande globalt företag inom tax-free, finns det en finansiell syn på verksamheten som kan utvidgas till att bli mer konkurrenskraftig. Syftet med denna uppsats är att upptäcka och synliggöra faktorer och perspektiv i företaget som kan utvidga den traditionella finansiella styrningen och bidra till bättre verksamhet och balanserad styrning. Med hjälp av fyra perspektiv har vi belyst betydelsen av medarbetare, kunder och processer, som i samverkan med de finansiella aspekterna kan utgöra en del av företagets ekonomistyrning. Genom att bryta ner The Nuance Groups verksamhet i olika perspektiv skapas det mer fokus på särskilda fokusområden där företaget lättare kan se vilka områden som är viktiga för framgång. Utarbetningen av mål, mått och framgångsfaktorer inom varje perspektiv bidrar till fokusering inom perspektiven samtidigt som mellan dem skapas det förutsättningar för balans.

Syftet med denna studie har varit att undersöka de svenska politiska partiernas åsikter gällande den förstärkning av personvalsinslaget som infördes år 1998 samt att fastslå hur dessa ställer sig gentemot en ytterligare reformering av valsystemet. Valreformer är historiskt ett politiskt område inom vilket det förekommit stora motsättningar enligt den traditionella ?höger vänsterskalan?. I studien analyseras huruvida dessa kvarstår efter den senaste reformen. För att ytterligare studera partiernas åsikter har dessa även analyserats i enlighet med Grid-Group teorins analysverktyg.

Denna kvalitativa studie unders?ker vad unga vuxna med akademisk bakgrund inom personaladministration finner meningsfullt i arbetet och hur deras attityder speglas mellan altruistiska och individualistiska v?rderingar. Med utg?ngspunkt i Tomas Berglunds teori om idealtypiska f?rh?llningss?tt till arbete (2001) syftar forskningen till att besvara tv? centrala fr?gor: Vilka v?rden motiverar unga vuxna med personaladministrativ utbildning i deras arbete? Och, hur resonerar dessa unga vuxna kring meningsfullhet i arbetslivet? Studien bygger p? empiriska data fr?n kvalitativa och semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar att informanterna inte drivs av en stark lojalitet till ett yrkeskollektiv eller altruistiska m?l, utan snarare av en individualistisk str?van efter sj?lvf?rverkligande, autenticitet och en balans mellan arbete och privatliv. Sociala aspekter, s?som autentiska relationer p? arbetsplatsen, ?r viktiga men uppfattas fr?mst som ett medel f?r personlig utveckling snarare ?n ett kollektivt v?rde.

Studien syftar till att underso?ka den fo?ra?ndring som skett i grundskolans la?roplaner mellan 1962-2011, vad ga?ller formuleringar om och kring arbetet med ma?ngkultur. Syftet har besvarats genom fra?gesta?llningarna: Vad utma?rker de enskilda la?roplanernas synsa?tt pa? ma?ngkultur? Vilka fo?ra?ndringar har skett i grundskolans la?roplaner under de senaste femtio a?ren, vad ga?ller synsa?ttet pa? ma?ngkultur? Metoden som anva?nts fo?r att komma fram till ett resultat var av kvalitativ art. En tidigare bepro?vad analysmodell har anva?nts och kategoriserat det ma?ngkulturella i la?roplanerna enligt tre niva?er.

Syftet med den här kvalitativa studien är att undersöka och belysa vilka normer och föreställningar pedagoger i förskolan har om traditionella könsmönster. För att få en större vetskap inom ämnet, samt ge en bakgrund till vår studie har vi valt att utgå ifrån följande teoretiska begrepp: Genus, könsroller samt normer. De områdena har vi även använt oss av för att undersöka tidigare forskning om ämnet, bland annat ur ett historiskt och internationellt perspektiv. Som metod för att samla in vår empiri till studien så valde vi att intervjua pedagoger i en fokusgrupp. Till fokusgruppstillfället hade vi förberett frågor om ämnet som vi diskuterade, samt spelade in intervjun för att sedan transkribera materialet. Resultatet av vår studie visade på att det finns en del föreställningar av kön som bidrar till könsroller, och att det är i bemötandet som detta skapas.

Vår intention med detta arbete är att synliggöra eventuella likheter och skillnader på hur på hur pedagogerna i förskolan och på högstadiet arbetar med frågor som berör genus och hur de arbetar för att motverka traditionella könsmönster. För att få svar på vår frågeställning intervjuade vi tre förskolelärare och tre högstadielärare. I vår tolkning av resultatet har vi använt oss av den forskning som tidigare fanns inom vårt område..

Magisteruppsats i företagsekonomi, Mittuniversitetet, ÖstersundFörfattare: Lina Allmungs och Sara Noréus MagnéliHandledare: Jan HemlinTitel: Det balanserade styrkortets utbredning bland jämtländska företagBakgrund och problemdiskussion: De senaste två decennierna har den traditionella ekonomistyrningen fått allt mer kritik. Anledningen är att det idag råder andra förhållanden än när den traditionella ekonomistyrningen utvecklades. Kritiken mot den traditionella ekonomistyrningen ledde till att de båda Harvardprofessorerna Robert S Kaplan och David P Norton i början på 1990-talet utvecklade ett nytt koncept under namnet Balanced Scorecard (balanserat styrkort). De traditionella redovisningsmässiga mätningarna fungerade bra under industrialiseringen men i dagens läge är de i otakt med den skicklighet och kompetens som företag försöker att uppnå. Företagen måste därmed eftersträva en balanserad prestation av de finansiella och operationella mätningarna för att få en snabb och överskådlig bild av verksamheten.Ovanstående diskussion leder fram till följande frågeställningar:?Hur utbrett är det balanserade styrkortet bland Jämtländska företag??Vilka perspektiv och nyckeltal tillämpas?Syfte: Studiens syfte var att beskriva och förklara i vilken utsträckning företag i Jämtland använder sig av det balanserade styrkortet.

Studien syftar till att underso?ka den fo?ra?ndring som skett i grundskolans la?roplaner mellan 1962-2011, vad ga?ller formuleringar om och kring arbetet med ma?ngkultur. Syftet har besvarats genom fra?gesta?llningarna: Vad utma?rker de enskilda la?roplanernas synsa?tt pa? ma?ngkultur? Vilka fo?ra?ndringar har skett i grundskolans la?roplaner under de senaste femtio a?ren, vad ga?ller synsa?ttet pa? ma?ngkultur? Metoden som anva?nts fo?r att komma fram till ett resultat var av kvalitativ art. En tidigare bepro?vad analysmodell har anva?nts och kategoriserat det ma?ngkulturella i la?roplanerna enligt tre niva?er.

Syftet: Syftet med denna uppsats var att se hur Nordiska Afrikainstitutet använder sig av sociala medier och hur de tillämpar den information som organisationen kommunicerat via de sociala medierna.Teoretisk ram: Uppsatsen utgår ifrån teorier som ger överblick i hur traditionella och moderna kommunikationsredskap fungerar. Därutöver har ett analytiskt instrument använts som kartlägger kommunikationsprocesser i organisationer samt hur dessa tar tillvara på ny kunskap. Den teoretiska referensram består av följande teorier: Media Richness modellen samt de två artiklarna On using organizational knowledge capabilities to assist organizational learning samt Virtual worlds as platforms for communities of pratices från antologin Knowledge management and organizational learning.Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ metod. Det empiriska materialet har samlats in genom respondentintervjuer, dessa bestod av telefonintervjuer samt epostkorrespondens. För att urskilja respondenterna har ett snöbollsurval använts. Intervjuerna har därefter analyserats utifrån den teoretiska referensramen.Resultat: Resultatet av undersökningen visar att både traditionella och sociala medier används vid institutet där de traditionella medierna anses trovärdiga men inte alltid flexibla. De sociala medier som används är Facebook, Twitter och institutets egna forum kallat NAI-forum.

Titel: Nyhetsbegreppet i förändrat medielandskap - En kvalitativ studie om unga vuxnas uppfattningom vad en nyhet är och var den finns.Antal ord: 15 115Författare: Fredrik Lundqvist, Erik Mattsson, Jonathan WesterlindHandledare: Annika BergströmUppdragsgivare: DagspresskollegietKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapTermin: Höstterminen 2010Syfte: Att undersöka unga vuxna svenskars uppfattningar om vad en nyhet är och var den finns.Metodval: Djupintervjuer med 9 personer (20-25 år)HuvudresultatStudiens resultat ska ses som olika svarsinriktningar som bidrar till att nyansera hur ungavuxna, 20-25 år, definierar begreppet nyhet och till vilka nyhetsbärare de vänder sig till. Ennyhet är för de flesta respondenter något som är nära i tid, rum och kultur. Närhet vad gällerdessa faktorer skapar ett högre intresse för en händelse hos respondenten. Vissa respondenterreflekterar dock över det faktum att en händelse kan intressera andra än dem själva, och kandå ändå uppfattas som en nyhet.Konvergensen i dagens mediesamhälle återspeglas i respondenternas svar om var de söker nyheter. Nyheter går numera att finna i mer icke traditionella kanaler, som t.ex.

Underso?kningens huvudfra?ga a?r hur den ura?ldriga torghandeln kan fortsa?tta existera i det svenska samha?llet da?r logik, ordning och va?lsta?nd ofta ga?r pa? tva?rs med torghandelns flyktighet, kortsiktighet och umba?randen. Oordning och informellt a?r tva? nyckelord i beskrivningarna av torghandeln historiskt och i den aktuella internationella forskningen. Praktik, uto?vare, materialitet, fo?resta?llningar och plats samverkar o?ver tid i en sta?ndig fo?ra?ndring av handeln.

Uppsatsen visar hur webbredaktörer på magasin förhåller sig till marknadsekonomiska krav, de pressetiska reglerna och den journalistiska yrkesintegriteten.Webbredaktören på magasin förväntas arbeta med journalistik samtidigt som hon arbetar närmare marknadsfrågor och annonsörer än vad en vanlig redaktör gör. För den traditionella journalisten är ett samarbete med annonsavdelningen oftast ett otänkbart scenario och en förolämpning mot de journalistiska yrkesidealen. Men för webbredaktören på ett magasin är det en nödvändighet för att föra den egna produkten (webbplatsen) framåt.I uppsatsen analyseras webbredaktörens yrkesroll enligt 2000-talets journalistideal, definierade av Gunnar Nygren (2008). Resultaten visar att webbredaktörens yrkesroll fortfarande är under utveckling och därför är svår att klassificera. Forskningen är byggd på fem kvalitativa samtalsintervjuer med webbredaktörer på magasin.I resultatdelen redovisas webbredaktörernas svar och resonemang kring bakgrund, yrkesroll, ekonomi och organisationsform. Resultatet av intervjuerna visar att webbredaktörerna har olika åsikter om hur förhållandet till företagets marknadsavdelning bör se ut.

Every day consumers are bombarded with different marketing messages from all possible directions. At the same time consumers starts to actively and consciously avoid these messages. Therefore, marketers have to start thinking outside the box and find new ways to get consumers' attention. One of these methods is called guerilla marketing. The strength of guerilla marketing is its way to be unexpected and unusual.