Denna uppsats undersöker hur en analys av politiska styrmedel kan blottlägga outtalademålsättningar hos ett politiskt område. Styrmedel är det offentliga systemets instrument för attrealisera olika politiska mål; de presenteras ofta som neutrala verktyg, men i själva verket ärde präglade av värdeladdade antaganden och djupt politiska till sin natur. Häri finns enkontrast som gör att deras utformning kan avslöja outtalade målsättningar inom ett politisktområde. Uppsatsen är en fallstudie som tillämpar styrmedelsteori på det kulturpolitiskalandskapet i New Orleans, USA. Offentliga företrädare i staden har länge använt kultur somett ekonomiskt tillväxtmedel för att öka dess attraktionskraft och uppsatsen erbjuder enempirisk djupdykning i hur New Orleans kulturpolitiska styrmedel förhåller sig till detta.Det material som studerats är dels själva styrmedlen i form av offentlig dokumentation ochdels djupintervjuer med kulturpolitiska företrädare i staden.

Bensbyn och Ersnäs är traditionellt två mycket snarlika mindre jordbruksbygder belägna inom det som idag utgör Luleå Kommun. Bägge byar har en lång historia av bosättning i området med anor i båda fall ända tillbaka till 1300-talet e.kr. I båda fallen har jordbruket varit den dominerande näringen under många sekel. Trots byarnas relativa snarlikhet framträdde politiska skillnader dem emellan under 1940- och 50-talet. I Bensbyn blev SAP, Svenska Socialdemokratiska Arbetarpartiet, den dominerande politiska kraften medan Bondeförbundet i Ersnäs framträdde som det starkaste politiska partiet i bygden.

Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle, där frågor kring genus och etnicitet ligger i fokus. Därigenom har problem uppmärksammats, så som diskriminering, utanförskap och segregation. Genom att kvinnors underordning och invandrares utanförskap framhävs, har politiska riktningar börjat diskutera olika lösningar. Positiv särbehandling är en form av åtgärdsprogram som ansvariga inom olika samhällsarenor kan ta hjälp av för att utjämna löner och inflytande mellan kvinnor och män, invandrare och svenskar. I denna rapport har jag gjort en komparativ diskursanalys av vänsterpartiets respektive folkpartiets syn på positiv särbehandling som idé och metod.

Palatset skall bli ett kulturhus för barn och är i dag under uppbyggnad. Syftet med uppsatsen är att genom diskursanalys kartlägga Palatsets visioner i ett barnkulturellt samtidsperspektiv. Jag arbetar utifrån frågeställningen: Hur ser Palatset på begreppen barn och kultur, och hur förhåller sig detta synsätt till forskning om barn, barndom och kultur, samt till Palatsets allmänna politiska samtidskontext?Jag gör en diskursanalys av ett urval av skrivet material från Palatset. Analysen synliggör barnet med rättigheter, det kompetenta barnet och det aktiva barnet, som tre huvudsakliga diskurser rörande barn.

Kontraktstillverkningen karaktäriseras av minskande marginaler och det innebär stora utmaningar för aktörerna på marknaden. Det blir allt viktigare att ha tillfredsställda kunder för att behålla dem och attrahera nya kunder. NOTE är ett företag inom kontraktstillverkning inom elektronikindustrin och de erbjuder såväl komponenter som färdiga system. Bakgrunden till denna undersökning är att NOTE har identifierat ett behov att veta vad kunderna har för behov och krav. Syftet med studien var att utvärdera kriterierna som kunderna har då de väljer sin leverantör inom kontraktstillverkning i elektronikindustrin.

Den här studien omfattar en analys av hur Sverigedemokraterna skildrades i Helsingborgs dagblad under valrörelsen 2006. I sydvästra Skåne, vilket är Helsingborgs dagblads spridningsområde, hade Sverigedemokraterna mycket stor framgång i valet 2006. Detta har väckt intresse för en studie av detta slag, vars syfte är att åstadkomma ett underlag för vidare undersökningar angående mediebevakningens betydelse för valutgången.Jag har skrivit en bakgrund med fakta angående Sverigedemokraternas nuvarande politiska position Därefter har jag skrivit en teorigenomgång som tar upp ämnen som rör den politiska kommunikationen samt ramar in problemställningen. Utifrån syftet har jag ställt upp ett antal frågeställningar och genom en kvantitativ innehållsanalys i kombination med en diskursanalys söker jag svar på dessa frågeställningar. Materialet för analyserna består av artiklar ur Helsingborgs dagblad som skrevs inför valet 2006.Analyserna har lett till slutsatser som jag avslutningsvis har diskuterat.

Syftet med denna studie är att undersöka diskurser inom det sociala välfärdsarbetet utifrån ideologiskt politiska aspekter. Studien grundar sig på artiklar och publikationer från ideologiskt förankrade tidskrifter och organisationer. I arbetet har vi inspirerats av Faircloughs (2003) kritiska diskursanalys, då den inte enbart fokuserar på diskurs utan även strukturerna som påverkar den. I studien kan vi se hur liberala och socialistiska ideal är dominerande inom välfärdsdebatten. Dessa har kommit att bilda två olika diskurser som konkurrerar med varandra om att bli dominerande gällande hur välfärden ska bedrivas.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur utanförskapsbegreppet, som är ett närliggande begrepp till begreppet socialexklusion, konstrueras av arbetsutskottet i den nutida svenskariksdagspolitiska debatten. Uppsatsen undersöker även hur begreppet utanförskapär relaterat till arbetslöshet och fas 3, som är ett arbetsmarknadspolitisktprogram för arbetslösa människor. Vidare undersöker uppsatsen hurarbetsmarknadsutskottet konstruerar den önskvärda medborgaren.Forskningsmetoden som används är kritisk diskursteori och kritisk diskursanalysmed inspiration av James Paul Gee. Resultaten kategoriseras i fyra teman inomutanförskapsdiskursen. Denna nutida politiska diskursen konstruerar en ordningav logik och moral inom vilken utanförskap är en metafor för arbetslös; attvara utanför är att vara utanför arbetsmarknaden, vilket innebär att diskursenkonstruerar en generaliserad bild av arbetslösa - som att samtliga arbetslösabefinner sig i utanförskap.

Sverige som land säger sig idag ha förändrat sin politik ifrån en neutralitetspolitik till en solidaritetspolitik. I studier tidigare gjorda för den tid Sverige hade en uttalad neutralitetspolitisk linje inom säkerhetspolitiken sågs en bakomliggande solidaritet ligga i det dolda. Det denna studie syftar till är genom en analys av den politiska diskursen ta reda på huruvida Sverige kan sägas ha lämnat sin neutralitetspolitik och fullt ut gått över till en solidaritetspolitik.För att ta reda på detta genomförs en fallstudie med ett fall av svensk säkerhetspolitik. Fallet består av det nordiska samarbetet sett från svensk politisk synpunkt. För att kunna anlysera solidaritet kontra neutralitet används teorierna neoliberalism och neorealism som ett medel för att tolka Sveriges politiska drivkraft i samarbetet.

Vår uppsats handlar om begreppet utanförskap och dess breda handlingsområde. Utanförskap är ett begrepp som under den senaste tiden blivit ett vanligt slagord i massmedier och i det offentliga politiska samtalet. I den politiska diskursen om utanförskap finns det ett bestämt sätt att prata om invandrare, bidragsberoende och kriminella som stående utanför samhället. Inom det sociala arbetet används utanförskapsbegreppet som ett symboliskt och metaforiskt begrepp för att beskriva olika slags sociala problem. Under 2014 kom det även ut flera samhällskritiska hiphop-låtar som hade begreppet ?Utanförskap? som rubrik.

Sovjetunionens fall kom att leda till mycket snabba förändringar i Central- och Östeuropa. Den demokratiska utvecklingen som tagit århundraden i Västeuropa skulle nu genomföras på några år. De nya stater som uppstod eller snarare återuppstod gjorde att etniciteter splittrades eller isolerades i de nya staterna. Dessa stater fick därigenom en stor andel rysktalande minoriteter, vilket gjorde att en ny etnopolitisk situation växte fram. Begrepp som medborgarskap och etnicitet torde därigenom ha fått en ökad betydelse för den politiska kulturen och därigenom för stabiliteten i dessa länder.

Mångfald är begrepp som används ofta i den offentliga debatten. I lagstiftning och politiska målsättningar finns inga direkta direktiv på hur mångfald ska definieras och implementeras men det finns riktlinjer och visioner. Studien syftar till att förstå hur tre skolor i Malmö, genom hur rektorer som ledande aktörer förstår och implementerar mångfald i sin verksamhet i relation till lagstiftning och politiska visioner, detta undersöks då skolor bl.a. har en viktig roll i att förmedla och diskutera värden och förhållningssätt till andra. För att erhålla kommunala och statliga insatser och perspektiv om mångfaldsarbete på skolor deltar även chefen för Resurscentrum för mångfaldens skola samt ansvarig på Myndigheten för skolutveckling i Malmö i studien.

Denna studie går ut på att undersöka vilka mediekanaler unga förstagångsväljare använde sigav för att få politisk information innan och under riksdagsvalet 2010. Syftet är också attundersöka hur traditionella massmedier, som tidigare varit den dominerande källan förpolitisk information, står sig i relation till sociala medier i den fragmenterade medievärld vilever i idag. Den teoretiska utgångspunkten är utifrån Uses and Gratifications-teorin samttidigare forskning rörande förstagångsväljare och sociala medier. Metoddelen är kvantitativ iform av en frågeundersökning med gymnasieelever som läser sista året på gymnasiet.Datainsamlingen genomfördes i Sundsvall och Jönköping under december 2010. Resultatet visar att unga förstagångsväljare fortfarande anser att de traditionella medierna,främst TV, är de viktigaste för deras politiska information. Det framgår också i resultatet attdet politiska intresset hos unga ökar under valår.

Den kommunala revisionen har inrättats för att fungera som ett kommunaldemokratiskt kontrollinstrument. Kontrollen görs på uppdrag av kommunfullmäktige och ytterst för kommunmedborgarna. Den kommunala revisionen utförs av förtroendevalda revisorer och de biträds av sakkunnig personal från privata revisionsbyråer. Syftet med den kommunala revisionen är att granska och bedöma hur nämnder, fullmäktigeberedningar och enskilda förtroendevalda följer fullmäktiges mål, beslut och politiska intentioner. Det är vidare de förtroendevalda revisorerna som ska föreslå fullmäktige om ansvarfrihet ska beviljas eller inte.

This thesis aims to examine the nature of the medial compartment regarding the reporting of problems in conjunction with suburbs. Previous research on discrimination in the media shows that people living in the suburbs considers suburbs being portrayed negatively in the media. They perceive that this has a negative effect on integration which in turn increases the risk of stigmatization. This study strives to contribute to the clarification of whether medias means of reporting around this area can help in the development of problems in suburbs by examining whether there is a reflection of actual political focus in the media or if media only plays a stigmatizing role. The research method used has been quantitative content analysis, making an overview of how much space is given to the different types of reporting. The thesis concludes that the reporting examined in this study did not appear to be of a structurally discriminatory nature, even if that type of reporting occurred.