Människors allmänna välbefinnande och livskvalitet påverkas av deras sömn.    Sömnproblemen ökar och resulterar i ökade kostnader för den enskilde, arbetsgivarna och samhället. Syftet med litteraturstudien var att beskriva effekter av sömnhygieniska åtgärder riktade till individer inom hälsovården med primär insomni. Resultatet visade att en kombination av åtgärder utifrån personliga behov gav bäst resultat men också att det rådde begreppsförvirring runt sömnhygieniska åtgärder och deras effektivitet. Fördjupad kunskap behövs vad det gäller de enskilda sömnhygieniska rådens effektivitet.

Bakgrund: Den psykiatriska slutenvården liksom sjuksköterskans roll har förändrats sedan seklets början. Institutionalisering har ersatts av vård och behandling av patienten, vilket har förändrat kravet på utbildad personal liksom synen på kompetens. Historien förefaller dock fortsatt påverka dagens psykiatriska vårdkultur, och möjligheterna för specialistsjuksköterskan inom psykiatrisk slutenvård att använda sin specialistkompetens förefaller vara beroende av mer än sjuksköterskans egen kunskap och förmåga.Syfte: Studiens syfte var att beskriva hur specialistsjuksköterskor och chefer inom psykiatrisk slutenvård ser på specialistsjuksköterskans kompetens och roll.Metod: Datamaterialet samlades in genom individuella semistrukturerade intervjuer med specialistsjuksköterskor och chefer verksamma inom psykiatrisk slutenvård. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Elo och Kyngäs. Materialet sorterades därefter in i en analysram inspirerad av Kings konceptuella system: det personliga systemet, det interpersonella systemet samt det sociala systemetResultat: Den kvalitativa analysen utmynnade i tre kategorier: Specialistsjuksköterskans fördjupade kompetens leder till inre trygghet (personliga systemet), specialistsjuksköterskans kompetens främjar patientens hälsoprocess (interpersonella systemet) och Specialistsjuksköterskans kompetens efterfrågas inte av organisationen (sociala systemet).Diskussion: Specialistkunskapen beskrevs som internaliserad i den enskilda sjuksköterskan och det beskrevs att specialistkunskapen gynnade patientens hälsoprocess.

Enligt Sven G. Hartman har varje människa en personlig livsåskådning som bygger på uppfattningar om tillvarons egenskaper (ontologi), uppfattningar om hurdan människan är (antropologi), uppfattningar om samhället (politik) och uppfattningar om en eller flera makter/gudar (teologi). Hartman betonar livsfrågors vikt för utvecklandet av den personliga livsåskådningen. Även läroplanen betonar vikten av att eleverna utvecklar förmågan till egna ställningstaganden. Jag har genom att undersöka gymnasieelevers gudsbilder och reflektioner kring en bild föreställande ondska försökt få en bild av hur de utvecklar egna ställningstaganden och därigenom också utvecklar sin personliga livsåskådning. För min undersökning har jag använt mig av en gymnasieklass på en gymnasieskola i Malmö som läser kursen Religion A.

Syftet med mitt arbete är att undersöka lärares och elevers syn på laborativ matematik samt hur stämningen i klassrummen förändras vid dess nyttjande. Genom personliga intervjuer och observationer av lärare och elever besvarar jag mina frågeställningar. De elever jag har intervjuat som är vana vid laborativ matematik har en betydligt mera positiv syn på ämnet matematik och tycker i högre grad att ämnet är stimulerande än elever som är präglade av den gängse traditionella undervisningen. Dessa elever är inte rädda för att svara fel på lärarens frågor och har lättare för att se matematik i vardagen. De är präglade av en matematikundervisning som grundar sig på samarbete, diskussion och kritisk granskning snarare än enskild mekanisk räkning av tillrättalagda klassrumsproblem..

Mobiltelefoni och SMS (textmeddelanden) är ett intresseområde på frammarsch. Avsikten med studien var att undersöka om personlighetsegenskaper som självkänsla och locus of control har någon inverkan på vilket sätt människor använder sina mobiltelefoner. Tidigare studier har indikerat att de som föredrar textmeddelanden har lägre självkänsla än de som föredrar röstkommunikation. Ett internetbaserat frågeformulär användes för att undersöka mobiltelefonanvändningen hos studenter vid en högskola i södra Sverige, och då speciellt undersöka tal/text preferensen i relation till ålder, kön och personliga egenskaper. Överlag visade gruppen av studenter (n= 116) en preferens mot att tala (M = 4.5 med text och tala som ytterligheter på en femgradig skala).

Genom studien har jag kommit fram till att det nära samarbete som klient och personligt ombud har, gör att informanterna upplever sin situation med personligt ombud bra. Det innebär att informanterna upplever sin vardag bättre, sedan de fick tillgång till personligt ombud. Informanterna har genom personligt ombud fått ökad kontroll över sitt liv, eftersom de upplever att de har bättre förutsättningar vid myndighetskontakter när deras personliga ombud hjälper dem med detta. Det positiva bemötandet från de personliga ombuden är A och O, klienterna känner sig både sedda och förstådda. Även då mina informanter och de personliga ombuden har olika åsikter, kan de resonera.

Bakgrund: Utsatta grupper som saknar studier eller arbete riskerar att permanenta sin situation i utanförskap. Många i dessa grupper är i behov av särskilt stöd och hjälp från samhället. Arbetsmarknadsåtgärden Amå (fingerat namn) har en sådan uppgift. Amås syfte är att stödja individer i behov av samverkande rehabiliteringsinsatser och att underlätta möjligheterna för individer att nå egen försörjning.Syfte: Att belysa upplevelser kring stödet som framgångsfaktor i Amå som bidragit till arbete/studier.Metod: En intervjustudie med fem respondenter som lyckades komma ut i arbete eller studier efter avslutat tid i Amå. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer.

I dagens allt mer virtuella samha?lle sker en stor del av interaktionen mellan individer i forum som inte la?ngre kra?ver fysisk na?rvaro. Vi bildar oss digitala identiteter och kan pa? ett enkelt tillva?gaga?ngssa?tt styra de intryck vi vill fo?rmedla. Denna uppsats bygger pa? materialinsamling fra?n en fokusgrupp, samt enskilda intervjuer da?r fiktiva Facebook-profiler tilla?mpas som stimulusmaterial.

Syfte med denna uppsats är att göra en beskrivning och analys av redovisningspraxis i några idrotts ? och handikappföreningar.Vår metod är litteraturstudie, insamling av information genom frågeformulär och personliga intervjuerSamtliga undersökta föreningar har ordnad bokföring Föreningar har anställd personal som driver den dagliga verksamheten. Vår slutsats är att undersökta ideella föreningar avslutar sina räkenskaper med års/ekonomisk redovisning. Inga av undersökta föreningar använder fullt ut gällande redovisningsnormer. Våra hypoteser har inte fått stöd i empiriska materialet..

 Det finns vissa beröringspunkter mellan Vård- och omsorgsprogrammet och Barn- och fritidsprogrammet. Likheterna är övervägande och skillnaderna små mellan Barn- och fritidsprogrammet och Vård- och omsorgsprogrammet. Vård- och omsorgsprogrammet är ett yrkesprogram Barn- och fritidsprogrammet är ett yrkesprogram.Branschen anser att en nyanställd personal bör ha med den personliga lämpligheten samt någon form av relevant utbildning. En person som arbetar inom LSS-boendet bör kunna hantera människor samt ha ett handikappmedvetande samt besitta en stor öppenhet för att vilja lära sig..

Sverige är idag ett överutbildat land. Högre utbildning ger dock ingen garanti till kvalificerade yrken. Problematiken med matchningen tycks vara generell oavsett utbildnings- och geografiskt område. Syftet med studien var att undersöka matchningsproblematiken för personalvetare med kompetens som utgångspunkt. Undersökningen genomfördes på personalvetaralumner från Umeå universitet som varit yrkesverksamma högst tre år.

IT-företaget Conect AB var i behov av en förstärkning av sin marknadskommunikation, som innebar en utveckling av deras webbsida, samt en nyproduktion av produktblad om företagets samtliga tjänster, som ska finnas tillgängliga på webbsidan. Då företagets informationskanaler och målgrupp var förutbestämda, återstod en förbättring av budskapet. Med hjälp av teorier inom informationsteknik med inriktning på användbarhet, användbar webbdesign och användbar grafisk kommunikation skulle företagets budskap förtydligas. Tillämpandet av teorierna skulle på så sätt förbättra kommunikationen med potentiella och befintliga kunder.Uppdraget formulerades som en övergripande frågeställning med två delfrågor:? Hur kan man med informationsteknik förbättra ett företags marknadskommunikation?o Hur kan webbsidan byggas upp för att fungera som en länk mellan företag och kund med hänsyn till teorier inom användbarhet och användbar webbdesign?o Hur kan ett produktblad på ett effektivt sätt förmedla information till kunden med hänsyn till teorier inom användbarhet och användbar grafisk kommunikation?Utvecklingen av produkten genomfördes utifrån teorier som gör den enkel och lättförståelig.

SammanfattningTitel:Hur har revisorns roll förändrats över tiden i förhållande till lagstiftning gällande anmälningsplikten och revisionsplikten?Nivå:Magisteruppsats i företagsekonomi: Redovisning/RevisionFörfattare:Alexander Ekqvist och Suleyman AlpHandledare:Arne FagerströmÅr:2014Syfte:Uppsatsens syfte är att beskriva diskussionen som finns och har funnits i samhället gällande revisorns roll och identifiera för- och motargument i koppling till tvingande institutionell påverkan på utformningen av revisorns roll över tiden. Vidare kommer uppsatsen även belysa hur utökade krav på anmälningsplikt och revisionsplikt har påverkat utvecklingen av revisorns roll.Metod:Det som är centralt i denna uppsats är tolkning av vad andra har sagt och uttryckt, uppsatsen har med andra ord sin utgångspunkt i hermeneutiken och den kvalitativa metoden sett utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv.Resultat och slutsatser:Det är tydligt att revisorrollen anpassar sig mycket till tvingande instititutionell påverkan, rollen är mycket styrd av lagar och regler. Det har förts både för- och motargument i relation till lagförändringar gällande revisorns anmälningsplikt och revisionsplikten. I förlängningen har det visat sig att staten har via tvingande insititutionell påverkan tagit en plats som tillkommen principal till revisorrollen.Förslag tillvidare forskning:I och med att det inte har samlats in primär data i form av personliga intervjuer i denna studie har det inte funnits någon information om hur bland annat revisorer och företagsägare ser på dessa frågor idag.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur erfarenhet påverkar valet av läsinlärningsmetod. Vilka skillnader kan man se mellan mer erfarna lärarna och nyutbildade? Vi ville även undersöka vilka övriga komponenter det är som påverkar undervisningen i läsinlärning.Metoden för vår undersökning har varit kvalitativa intervjuer. Vår målgrupp var lärare som arbetat mindre än 5 år och lärare som arbetat mer än 30 år.Resultatet pekar på att de erfarna lärarnas utbildning fortfarande spelar en stor roll i läsundervisningen. För de mindre erfarna är skolans undervisningsmetoder den enskilt största faktorn när man väljer metod.

Syfte: Syftet med vår studie var att undersöka hur en institution på en högskola påverkas av mål- och resultatstyrning och hur det upplevs ute på institutionerna. Metod: Vi har genomfört personliga intervjuer med prefekter eller representanter för institutionerna vid BTH. Det som framkom i intervjuerna analyserade vi i relation till teorin och utifrån analysen drog vi slutsatser. Slutsats: Genom att styra högskolan på detta sätt, med fokus på ekonomi och prestationer, uppfattar vi en risk för att systemet på sikt kan komma att sänka kvaliteten på utbildningarna vid BTH. Trots denna fara upplevs mål- och resultatstyrning av institutionerna som positiv..