Projektet gÄr ut pÄ att konstruera ett dataprogram som hjÀlpmedel för att koreografera olika dansrutiner till musik. Programmet Àr skrivet i Java och lÄter anvÀndaren bestÀmma hur olika dansare ska röra sig. Dansrutinen beskrivs med hjÀlp av tvÄ textfiler. Dansarna illustreras pÄ bildskÀrmen i form av cirklar och trianglar. Programmet spelar upp musiken och dansarnas rörelse i den musiktakt anvÀndaren valt.

Syftet med min uppsats Àr att undersöka vad SET-programmet och Livskunskap som ett schemalagt Àmne Àr. Men Àven hur det Àr utformat och hur dess pedagogiska metod anvÀnds i skolan. Med hjÀlp av kvantitativa enkÀter och kvalitativa intervjuer ska jag ta reda pÄ elevers i Ärskurs 7-9 och lÀrares instÀllningar till SET-programmet. Jag har kommit fram till att elever och lÀrare Àr positivt instÀllda till Livskunskap, men att det krÀvs ett lÄngsiktigt arbete och vÀlförbereda lÀrare för att uppnÄ tillfredsstÀllande resultat. MÄnga elever svarade att Livskunskapen inte hjÀlpte till att fÄ en bÀttre arbetsmiljö, eftersom att mÄnga elever inte tar det pÄ allvar.

Arbetet Àr en undersökning om hur och varför skola och nÀringsliv samverkar nÀr det gÀller arbetsplatsförlagd utbildning pÄ HP-programmet..

Mitt examensarbete gick ut pÄ att bygga en hybrid klient som anvÀnder sig av samma anvÀndargrÀnssnitt som Xcerions redan implementerade webbklient CloudTop. Klienten ska kunna köras utan anvÀndning av en webblÀsare och i stÀllet vara ett installerat program pÄ datorn. KÀllkoden till CloudTop, som Àr skriven i Javascript, kommunicerar nu med kod skriven i C++ med hjÀlp av en brygga som förbinder dessa tvÄ sprÄk. C++-delen hanterar XSLT-förfrÄgningar, vilket normalt hanteras av en webblÀsare. Programmet Àr Àven förberett för att utökas med kod som stödjer att programmet ska kunna köras utan tillgÄng till internet.

Sandström Maud & Svahn Katrine (2006). Varför vÀljer elever till det Estetiska programmet med inriktning bild och dans? Why do students choose the Arts programme with concentration of art and dance? Skolutveckling och ledarskap. LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Vi arbetar pÄ det Estetiska gymnasieprogrammet med inriktningarna bild och dans och ansvarar för att utbilda elever i bild och dans under tre Ärs tid.

In the 1970ÂŽs the North American lodgepole pine (Pinus contorta) was introduced to Sweden in large scale. The lodgepole pine affects its new environment different from Scots pine (P. sylvestris), leading to a change in biological diversity. Forestry today affects the ground beetle fauna (Carabidae). Habitat specialists associated with older forests are first affected. When the canopy closes again after a clear-cutting species that prefer open habitats reduces and those who prefer mature/closed forests increase. In this study we compare differences in diversity and community structure of ground beetles in stands of lodgepole pine and Scots pine.

Media har idag ett brett utbud av olika livsstilsprogram dÀr hjÀlpmedel av olika slag presenteras för att mÀnniskor skall kunna förbÀttra sin livsstil. Ett program som uppmÀrksammats i detta sammanhang Àr Du Àr vad du Àter. Programmet har kritiserats av yrkesverksamma inom överviktsbehandling för dess moraliserande och skuldbelÀggande sÀtt att presentera mat och Àtande.Syftet med detta arbete var att undersöka hur tittare resonerar kring TV-programmet Du Àr vad du Àter. Syftet innefattade Àven att ta reda pÄ vilka motiv tittare hade för att se Du Àr vad du Àter samt hur de reflekterade över personer och situationer i programmet. Programidén och programmets metoder för viktminskning var andra aspekter som belystes.Tre fokusgruppintervjuer genomfördes dÀr tittare fick se ett avsnitt av programmet.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur lÀrare, studie- och yrkesvÀgledare och elever upplever att IV programmet (Individuella Programmet) i Helsingborg fungerar. Numera finns IV programmet pÄ alla gymnasieskolor i staden. Tidigare gick alla IV elever pÄ samma skola, Ungdomscentrum (UC). Orsaken till omorganisationen var att mÄnga IV elever hoppade av IV programmet och att man av den anledningen, för att minska avhoppen, ville inkludera alla IV elever till den vanliga gymnasieskolan,. Detta har medfört att lÀrare, studie- och yrkesvÀgledare och elever har flyttat ut till de övriga gymnasieskolorna i Helsingborg.

Vi har gjort en anvÀndbarhetsanalys pÄ MiniQ, ett webbaserat datorprogram som Àr ett beslutsstöd för lÀkare och sjuksköterskor gÀllande medicinering. Vi utförde en anvÀndbarhetstest dÀr 6 deltagare utförde förutbestÀmda uppgifter i programmet. Vi upptÀckte en del problem, och pÄstÄr att orsaken för det flesta av problemen Àr en lucka mellan anvÀndarens mentala modell av programmet och hur programmet och grÀnssnittet Àr uppbyggt. Min egen mer detaljerade forskningsstudie var att tillÀmpa fÀrgteorier för att göra grÀnssnittet mer attraktivt samt göra programmets fÀrgkod mer intuitiv. Vi presenterade för företaget QPMedtech ett designförslag som vi skapat genom att följa en anvÀndarfokuserad designprocess..

Syftet med denna studie Àr att undersöka elevers tankar, kÀnslor och upplevelser av studier inom det individuella gymnasieprogrammet. Enligt tidigare forskning och enligt teorierna framgÄr det att elever som gÄr det individuella programmet har negativa tankemönster, upplever psykisk ohÀlsa och depressiva symtom. I undersökningen har bÄde kvantitativa och kvalitativa data analyserats. En enkÀtundersökning har skickats ut hos eleverna och tvÄ intervjuer har gjorts, en intervju med en lÀrare och en med en kurator. Resultatet visar höga procent av negativa tankemönster, depression och psykisk ohÀlsa hos eleverna.

Elevperspektivet pÄ den pedagogiska planeringen för elever i grundskolan Àr ett omrÄde som Àr relativt outforskat. Denna studie syftar till att fÄ en djupare förstÄelse om elevers uppfattningar och anvÀndande av den pedagogiska planeringen i Àmnet engelska. Studien genomförs ur ett sociokulturellt perspektiv, dvs. vÄr syn pÄ lÀrande Àr att det sker i samverkan med andra. Empirin har samlats in dels genom enkÀter och dels genom kvalitativa intervjuer.

Syftet med denna studie var att undersöka vilken grupp mÀnniskor som till största del fick komma till tals i webb-programmet Eftersnack. Deltagarna i programmet valde vi att dela in i fyra grupper, mÀn, kvinnor, elitpersoner och personer frÄn allmÀnheten. Vi undersökte ocksÄ vilka typer av frÄgor som reportern stÀllde till respektive grupp. Vi analyserade om det fanns likheter eller olikheter bland frÄgorna till de olika grupperna. Av de 15 avsnitt som vi tog med i vÄr analys fick vi ett resultat som visade att mÀnnen fick mer utrymme Àn kvinnorna i webb-programmet.

En webbapplikation har skapats Ät en motorklubb i Karlskrona vid namn Brinkarna. Webbsidans syfte Àr att sprida information till klubbens medlemmar, samt göra reklam för klubben för att kunna fÄ fler medlemmar.Applikationen Àr utvecklad i CMS-programmet Joomla! som Àr uppbyggt med programmeringssprÄket PHP. Designen och presentationen sköts med hjÀlp av CSS och XHTML, bilder med hjÀlp av programmet Photoshop CS4. .

Föreliggande uppsats Àr en utvÀrdering av Operationsenheten, VÄrdavdelning 1 och Mottagningen vid Landskrona lasaretts medverkan i förbÀttringsprogrammet VÀrdeskapande flöden för vÄrdtagaren. UtvÀrderingen har utgÄtt frÄn ett mÄl- processperspektiv som kompletteras med ett medarbetarperspektiv. De tre huvudfrÄgestÀllningarna Àr: Hur har programmet implementerats? vad anser medarbetarna om programmet? och hur har samverkan mellan avdelningarna gÄtt till? Resultatet visar att förbÀttringsarbetet har genomförts av ett tvÀrprofessionellt och avdelningsöverskridande förbÀttringsteam. Programmet har innehÄllt fyra centrala metoder, vilka Àr; ProcesskartlÀggning, Fiskbensdiagram, PDSA-metodik samt Systemiskt tÀnkande.

Individuella programmet Àr ett program inom gymnasieskolan avsett för elever som inte lÀser nÄgot av de nationella programmen. Syftet med vÄr studie Àr att belysa det pedagogiska arbete som bedrivs inom det individuella programmet och dess betydelse för elever som inte kommer in pÄ nÄgot av gymnasieskolans nationella program. För att fÄ svar pÄ syftet kommer kulturen pÄ utvald skola att belysas, vilken pÄverkan har denna pÄ elevernas skolgÄng? Vi vill Àven undersöka hur eleverna upplever sin skolgÄng pÄ den studerade skolan, samt jÀmföra dessa upplevelser mot tidigare skolor eleverna studerat pÄ. Baserat i ett antagande att eleverna kan uppfatta sig sjÀlva som avvikare pÄ grund av individuella svÄrigheter i skolan kommer vi att undersöka hur eleverna definierar sig sjÀlv pÄ skolan i frÄga, samt tidigare skolor de studerat pÄ.