Denna rapport beskriver arbetet med att utveckla en iPhone app och ett serverprogram till Mac. Programmet Àr tÀnkt att anvÀndas av besökare pÄ festivaleroch liknande evenemang. SÄ de kan dela med sig av vad de ser med andrabesökare. Appen anvÀnder den inbyggda kameran för att ta bilder som sedanautomatiskt laddas upp till en lokal server om en finns tillgÀnglig. Serverprogrammet sparar bilderna och visar dem sedan pÄ en skÀrm eller med envideo projektor eller nÄgot liknande.

Syftet med mitt arbete Àr att fÄ inblick i hur slöjdlÀrare arbetar med den Lokala pedagogiska planeringen (LPP) och vilken funktion den fyller. Studiens fokus ligger i hur slöjdlÀrana anvÀnder den lokala pedagogiska planeringen under lektioner och hur de arbetar fram den. För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar genomförde jag intervjuer med slöjdlÀrare.Mitt resultat visar att slöjdlÀrana inte fÄr mycket tid till att skriva sin LPP vilket leder till att de ofta fÄr sitta hemma pÄ sin fritid och skriva. De anser att den Àr ett bra stöd för dem sjÀlva och Àven för eleverna under lektionerna. Undersökningen visar Àven att lÀrarna har nytta av den lokala pedagogiska planeringen, som de menar Àr ett uppdrag som pÄförts dem "uppifrÄn".

Syftet med denna uppsats har varit att titta nÀrmare pÄ tvÄ pedagogiska program för att se hur dessa beskriver islam i Sverige. Först gjordes en nÀranalys av vardera program för att sedan jÀmföra de bÄda i en komparativ analys. Genom dessa analyser och diskussioner i skenet av postkoloniala teorier har följande slutsatser vuxit fram:Bilden av islam framstÀlls i bÄda programmen genom portrÀtt av muslimer. Det första frÄn 1989 Olika tro i Sverige- islam- ett sÀtt att leva lÄter Nagat, en ung tjej berÀtta om islam och dÄ framför allt om de fem pelarna. Fokus ligger pÄ att informera om islam och inte berÀtta om Nagat.

Examensarbetet ?ADP Generator? gÄr ut pÄ att skapa ett datorprogram och en databas somskall effektivisera hanteringen av information frÄn alla stadier ur rymdproduktionen vidJirotex Furudahlsgruppen AB.Informationen i databasen skall hÀmtas med programmet pÄ ett lÀtthanterligt sÀtt.Slutligen skall programmet skapa en sammanstÀllning frÄn produktionen i form av ettdokument, ett s.k. ADP, Acceptance Data Package.Programmet har skapats i Java och databasen i MySQL. Dokumenten Àr i formatet RTF, RichText Format.I rapporten stÄr en systembeskrivning och förklaringar för valda lösningar..

Anledningen till att jag valde att skriva om valet till gymnasiet Àr att jag blev nyfiken pÄ vad som pÄverkar elevernas beslut och vad det Àr som tilll slut gör att de vÀljer som de gör. Nyfikenheten uppkom efter att jag sjÀlv varit i valet och kvalet nÀr jag skulle vÀlja program pÄ gymnasiet. Mitt syfte Àr att genom en enkÀtundersökning och efterföljande intervjuer försöka fÄ vetskap om vad som pÄverkar elevernas val till gymnasiet. Jag vill Àven försöka undersöka överhuvudtaget varför man vÀljer som man vÀljer. Jag har valt att koncentrera mig extra pÄ det Naturvetenskapliga programmet och Àr dÀrmed nyfiken pÄ vad högstadieeleverna tror krÀvs av dem som vÀljer detta program.Jag vill Àven ta reda pÄ vad för slags information om detta program man fÄtt och frÄn vem denna har kommit.

Detta arbete tar upp olika överföringstekniker för att uppdatera ett program pÄ en mÄlmiljö. De tre överföringstekniker som analyseras Àr moduluppdelning, patchning och komprimering. En litteraturstudie har genomförts för att ta fram för- och nackdelar med de olika teknikerna och för att beskriva hur de fungerar. En praktisk applicering av överföringsteknikerna har Àven gjorts pÄ ett specifikt PLC-system för att se vad dessa kan göra för uppdateringstiden i denna miljö. Resultatet av arbetet visade att moduluppdelning Àr att föredra i de fall dÀr uppdelning av programmet Àr möjlig.

Syftet med studien Àr att studera det sociala mediet Instagram och hur Instagram utgör ett identitetsskapande verktyg för sjÀlvrepresentation hos studenter frÄn medie- och kommunikationsvetenskapliga programmet (MKV) samt statsvetenskapliga programmet (SVEP) pÄ Högskolan i Halmstad. .

Syftet med min uppsats Àr att undersöka vad SET-programmet och Livskunskap som ett schemalagt Àmne Àr. Men Àven hur det Àr utformat och hur dess pedagogiska metod anvÀnds i skolan. Med hjÀlp av kvantitativa enkÀter och kvalitativa intervjuer ska jag ta reda pÄ elevers i Ärskurs 7-9 och lÀrares instÀllningar till SET-programmet. Jag har kommit fram till att elever och lÀrare Àr positivt instÀllda till Livskunskap, men att det krÀvs ett lÄngsiktigt arbete och vÀlförbereda lÀrare för att uppnÄ tillfredsstÀllande resultat. MÄnga elever svarade att Livskunskapen inte hjÀlpte till att fÄ en bÀttre arbetsmiljö, eftersom att mÄnga elever inte tar det pÄ allvar.

Denna rapport beskriver arbetet med att utveckla en iPhone app och ett serverprogram till Mac. Programmet Àr tÀnkt att anvÀndas av besökare pÄ festivaleroch liknande evenemang. SÄ de kan dela med sig av vad de ser med andrabesökare. Appen anvÀnder den inbyggda kameran för att ta bilder som sedanautomatiskt laddas upp till en lokal server om en finns tillgÀnglig. Serverprogrammet sparar bilderna och visar dem sedan pÄ en skÀrm eller med envideo projektor eller nÄgot liknande.

Studiens syfte Àr att ge ett kunskapsbidrag för betydelsen av det pedagogiska ledarskapet inom skolans vÀrld. Denna undersökning genomfördes i ett pedagogperspektiv. FrÄgestÀllningar Àr: Hur beskriver och motiverar nÄgra pedagoger det egna konkreta och pedagogiska ledarskapet? Vilka erfarenheter har pedagogerna av det egna pedagogiska ledarskapet? Metoden för studien Àr kvalitativa intervjuer dÀr pedagoger frÄn sÄvÀl förskolan och grundskolan samt fritidshemmet ger sin syn pÄ det egna pedagogiska ledarskapet. Samtliga pedagoger i studien anser att det Àr av yttersta vikt att utgÄngspunkt hela tiden ska tas utifrÄn barnet.

Detta Àr ett examensarbete inom textdesign, som har undersökt hur anvÀndarinformationen för tvÄ specifika datorprogram bör utformas. Slutsatserna har dragits utifrÄn vilka problem anvÀndarna stöter pÄ i programmen, riktlinjer för informationsdesign och teknikinformation, samt anvÀndartester.En slutsats blev att behovet av teknikinformation för det ena programmet, EDI-systemet Edionet, redan var tillfredsstÀllt. En lÀmplig lösning för det andra programmet, publiceringssystemet Readyonet, var att skapa en kort lathund vid sidan av den utförliga handledning som finns integrerad i programmet. Ett utkast av lathunden utformades utifrÄn insamlad empiri, och testades och reviderades..

Reading Recovery (RR) programmet Àr en kompenserande lÀs- och skrivutvecklingsmetod frÄn Nya Zeeland som utvecklats av Marie M Clay. Vi har under 5 veckor studerat RR programmet genom observationer och intervjuer av elever, förÀldrar och lÀrare pÄ en skola i Nya Zeeland. Detta med syftet att uppmÀrksamma om och i sÄ fall vilka för- och nackdelar som finns i programmet och vad vi skulle vilja anvÀnda oss av i vÄr roll som blivande lÀrare. Vi har valt att avgrÀnsa och fokusera vÄr studie enbart kring för- och nackdelar eftersom detta Àr sÄdant vi ser relevant till vÄrt gÀllande syfte. VÄr studie visar pÄ sÄvÀl fördelar som nackdelar vid anvÀndandet av programmet.

Reading Recovery (RR) programmet Àr en kompenserande lÀs- och skrivutvecklingsmetod frÄn Nya Zeeland som utvecklats av Marie M Clay. Vi har under 5 veckor studerat RR programmet genom observationer och intervjuer av elever, förÀldrar och lÀrare pÄ en skola i Nya Zeeland. Detta med syftet att uppmÀrksamma om och i sÄ fall vilka för- och nackdelar som finns i programmet och vad vi skulle vilja anvÀnda oss av i vÄr roll som blivande lÀrare. Vi har valt att avgrÀnsa och fokusera vÄr studie enbart kring för- och nackdelar eftersom detta Àr sÄdant vi ser relevant till vÄrt gÀllande syfte. VÄr studie visar pÄ sÄvÀl fördelar som nackdelar vid anvÀndandet av programmet.

Syftet med undersökningen Ă€r att ta reda pĂ„ hur medvetna förĂ€ldrar pĂ„ sju förskolor Ă€r om det pedagogiska arbetet i förskolan. Vi vill ocksĂ„ ta reda pĂ„ hur deras möjlighet till inflytande och delaktighet ser ut.VĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar Ă€r:? KĂ€nner förĂ€ldrarna till att det finns en lĂ€roplan för förskolan?? Synliggör personalen det pedagogiska arbetet för förĂ€ldrarna?? Är förĂ€ldrarna nöjda med det pedagogiska arbetet i förskolan?? KĂ€nner förĂ€ldrarna till vilka möjligheter de har att vara med och pĂ„verka förskolans pedagogiska arbete?Vi har anvĂ€nt oss av enkĂ€ter riktade till förĂ€ldrar och personal för att fĂ„ svar pĂ„ vĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar. I undersökningen deltog 73 förĂ€ldrar och 35 personal. Resultaten visar att majoriteten av förĂ€ldrarna Ă€r medvetna om förskolans lĂ€roplan men att de inte Ă€r sĂ€rskilt delaktiga nĂ€r det kommer till att pĂ„verka det pedagogiska arbetet.

Mitt examensarbete har till syfte att undersöka nÄgra elevers Äsikter och reflektioner av Gymnasieutredningens förslag om ett preparandÄr, och vilka bakomliggande faktorer som ligger till grund för deras resonemang. Om förslaget gÄr igenom ska ett preparandÄr erbjudas pÄ grundskolenivÄ till de elever som inte uppfyller kunskapsmÄlen för ett nationellt program pÄ gymnasiet, men som har förutsÀttningar att nÄ mÄlen under ett tionde Är pÄ grundskolan. Jag har i min studie redogjort för hur det individuella programmet Àr organiserat idag och hur Gymnasieutrednings reformer ser ut gÀllande det individuella programmet. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ undersökning genom tvÄ olika fokusgrupper med sju elever frÄn Ärskurs nio, samt sju elever frÄn det individuella programmet. Genom att ha tagit del av de intervjuades Äsikter och reflektioner kan jag med min studie ge en förförstÄelse frÄn dem som den politiska reformen gÀller.