Reggio Emilias filosofi kan kortfattat beskrivas likt ett förhÄllningssÀtt dÀr man ser barnen som kompetent och utforskande. Det Àr viktigt att skapa en tillgÀnglig och tillÄtande pedagogisk miljö som uppmuntrar till egna initiativ och sjÀlvstÀndighet. Syftet med den hÀr studien har varit att undersöka olika förskollÀrares beskrivningar av den pedagogiska miljön pÄ Reggio Emilia-inspirerade förskolor samt undersöka sambandet mellan en vÀl utformad miljö, barns utveckling och lÀrande enligt förskollÀrare. Vi har valt att basera vÄr studie pÄ att intervjua sex olika förskollÀrare och tagit del av deras beskrivningar av den pedagogiska miljön. Vi har valt att anvÀnda oss utav en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer.  Förutom genomförda intervjuer har vi ocksÄ genom litteratur tagit del av vetenskaplig forskning som gjorts kring relationen mellan Reggio Emilia och den pedagogiska miljön.

Avsikten med föreliggande studie har varit att ta reda pÄ förskollÀrares syn pÄ det pedagogiska uppdraget utifrÄn lÀroplanens revidering och förskollÀraryrkets professionaliseringsprocess. UtifrÄn de utvÀrderingar som gjorts av förskolans lÀroplan har den fÄtt utökade mÄl framförallt i matematik, naturvetenskap och teknik och förskollÀrarna har dessutom fÄtt det pedagogiska ansvaret för att arbeta mot de mÄl som strÀvas efter i lÀroplanen. Som bakgrund till studien beskriver jag hur förskollÀrarnas pedagogiska uppdrag vuxit fram genom tiden. Jag har i min studie inspirerats av en fenomenografisk metod och har genom intervjuer med sex förskollÀrare vilka arbetar i förskolan, undersökt deras svar pÄ synen av det pedagogiska uppdraget utifrÄn den reviderade lÀroplanen och den begynnande professinaliseringen av yrket. Som teoriutgÄngspunkt har jag anvÀnt mig de kriterier som anses professinaliserande för ett yrke.

Syftet med studien var att undersöka lÀrarens pedagogiska perspektiv pÄ lÀxans funktion i undervisningen. VÄrt resultat visar att lÀrarna anvÀnder lÀxan som ett pedagogiska verktyg i sin undervisnig. Men Àven att lÀrarna anvÀnder lÀxan som ett socialt-, moraliskt- och fostransverktyg. Studien visar att lÀxan Àr ett komplext fenomen som inte gÄr att ses ur enbart ett perspektiv..

Denna uppsats handlar om alfabetiseringsundervisning av vuxna andrasprÄksinlÀrare. Undersökningens syfte Àr att ta reda pÄ nÄgra lÀrares pedagogiska val i sin alfabetiseringsundervisning, vad dessa val grundar sig pÄ samt vad lÀrarna anser vara befrÀmjande undervisning för dessa elever. Undersökningen har en fenomenologisk infallsvinkel och bestÄr av kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare pÄ tvÄ olika skolor. Resultatet visar att lÀrarna anser det vara viktigt med hemklassrum, att de utgÄr ifrÄn elevernas verklighet och anvÀnder helst autentiskt material och bilder, samt betonar att repetition och konkretisering Àr viktiga pedagogiska metoder liksom förmÄgan att sÀtta sig in i elevernas situation. LÀrarna anser att det som befrÀmjar elevernas inlÀrning Àr tillgÄng till modersmÄlslÀrare och speciallÀrare, en trygg arbetsmiljö och att lÀrarna ser eleverna som kompetenta individer.

Detta Àr en kvalitativ studie som belyser om den visuella pedagogiska miljön bidrar till en förskola och skola för alla. Den frÄgestÀllning som ligger till grund för uppsatsen Àr; Kan den visuella pedagogiska miljön bidra till en förskola och skola för alla?Uppsatsens litteraturgenomgÄng har sex huvudrubriker dÀr vi teoretiskt beskriver de grundlÀggande begreppen för vÄr frÄgestÀllning. Dessa begrepp Àr; en förskola och skola för alla, inkludering och integrering, delaktighet, kommunikation, visuell pedagogisk miljö samt funktionsnedsÀttning. Den empiriska undersökningen har skett triangulÀrt genom kvalitativa deltagandeobservationer, via intervju med pedagoger samt samtal eller samspel med barnen.

Dagens arbetsmarknad har stÀndigt höjt sina krav, vilket medfört att det har blivit högre krav pÄ utbildning, sÀrskilt till utsatta barn. Min empiriska undersökning handlar om faktorer som pÄverkar ungdomar att gÄ pÄ gymnasieskolans individuella program. Undersökningens syfte har varit att ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar ungdomar att gÄ pÄ individuella program och hur medvetna elever Àr om orsaker som har pÄverkat deras val att börja pÄ IV-Tema. Mina frÄgestÀllningar Àr: vilka orsaker ligger bakom att elever gÄr pÄ individuella programmet? Vilka Àr elevernas individuella skÀl till att gÄ pÄ individuella programmet? Min undersökning Àr byggd pÄ kvalitativ data och jag har gjort nio semistrukturerade intervjuer med en studie- och yrkesvÀgledare, en kurator och en lÀrarassistent samt med 6 elever pÄ individuella programmet.

rePULSE Àr en ny trÀningsmetod för personer som har problem med att kontrollera sina impulser, inte bara aggression och ilska utan Àven nedstÀmdhet, social fobi, depression och missbruk med mera. Bakom rePULSE stÄr Gunilla Dobrin. Det praktiska genomförandet av sjÀlva kursen följer de principer som finns i den kognitiva terapin dÀr man arbetar med att hitta de negativa tankar som dyker upp och pÄverkar personen i frÄga. UtgÄngspunkten för metoden Àr ART, Aggression Replacement Training, men till skillnad frÄn ART som Àr en form av gruppterapi Àr rePULSE ett individuellt program. ARTs grundare Arnold P.

Syftet med detta examensarbete ?UtvÀrdering av övervakningsapplikation DMCG i SL Access? Àr att vara ett underlag för en ny version av programmet. En kartlÀggning av applikationens uppbyggnad, funktionalitet och grÀnssnitt gjordes. Synpunkter och förslag frÄn operatörer som anvÀnder programmet samlades in och sammanfattas i rapporten.Den nuvarande versionen av programmet har ett antal brister i de tre omrÄdena. Detta presenteras i examensarbetet sÄ att SL kan anvÀnda detta för att skriva ett Àndringsförslag till leverantören ERG.

Syftet med studien Àr att utvÀrdera och undersöka pedagogers instÀllningen till det pedagogiska dramat utifrÄn materialet Livsviktigt. FrÄn syftet har vi formulerat följande frÄgestÀllningar:- I vilka situationer anvÀnds pedagogiskt drama?- Hur anser pedagogerna att eleven utvecklas i samband med det pedagogiska dramat?- Vilken instÀllning har pedagogerna till pedagogiskt drama?För att besvara frÄgestÀllningarna har vi anvÀnt oss av en undersökande enkÀt med bÄde öppna och fasta svarsalternativ. EnkÀten besvarades av 102 pedagoger frÄn VÀrnamo kommuns grundskolor.Resultatet av studien visar att pedagogiskt drama i undervisningen styrker barns sjÀlvkÀnsla. Den visar ocksÄ pÄ en positiv instÀllning av pedagogerna till det pedagogiska dramat..

Det Àr fÄ individer som vÀljer att inte studera vidare pÄ gymnasiet efter grundskolan. Det `valŽ elever har som inte Àr behöriga men vill gÄ pÄ ett nationellprogram pÄ gymnasiet Àr det Individuella programmet (IV). Syftet med denna uppsats Àr att synliggöra elevers upplevelser av att studera pÄ IV. En kvalitativintervjustudie har anvÀnts och resultatet visar att elevers sjÀlvbild pÄverkas av att gÄ pÄ IV. Respondenterna som gick pÄ IV hade ofta en negativ sjÀlvbild, som pÄverkats av flera olika faktorer.

Denna studie avser undersöka tvĂ„ pedagogiska praktiker med utgĂ„ngspunkt i bild - och konstundervisning. Genom att intervjua en bildlĂ€rare och en konstpedagog undersöks deras arbetsmetoder och förhĂ„llningssĂ€tt till konst och bilder. Metoden som anvĂ€nds Ă€r en kvalitativ semistrukturerad intervju. Resultatet analyseras med hjĂ€lp av konstpedagogiska teorier formulerade av Anna Lena Lindberg, Carol Duncan, och Helene Illeris. Även ramfaktorteorin finns med i bakgrunden som teori.

Studien handlar om förskolepersonalens kunskap om genus och jÀmstÀlldhet inom den pedagogiska verksamheten. Bakgrunden tar upp nÄgra av studiens centrala begrepp. DÀrefter beskrivs hur förskolans pedagogiska verksamhet och hur omgivningen i övrigt pÄverkar barnens identitetsskapande samt hur förskolepersonal kan anvÀnda kompensatorisk pÄverkan för ökad jÀmstÀlldhet. Den berÀttar vilka mÄl lÀroplanerna och skollagen formulerar angÄende jÀmstÀlldhet samt hur förÀndringar i lÀrares tankesÀtt pÄverkas och pÄverkar. Metoden som anvÀnts Àr narrativ, kvalitativa intervjuer som analyseras och redovisas som pedagogiska berÀttelser.

Den hÀr rapporten innehÄller information om hur man skapar en lÀnk mellan en dator och ett minne via en dators serieport. Ett RS232-protokoll anvÀnds för att upprÀtthÄlla den hÀr lÀnken. För att ta hand om minnet samt upprÀtthÄlla kommunikationen med datorn har en FPGA programmerats. Intel hex8 formatet anvÀnds för datan. Ett program för Windows 98 skapades ocksÄ.

Idag sÄ har skolmaten i alla kommunala skolor enligt lag krav pÄ att den ska vara nÀringsriktig och kostnadsfri för eleverna. SkolmÄltidsverksamheten har utvecklats mycket sedan den utformades. NÄgonting som Àr ett förekommande moment i dagens skola Àr pedagogisk mÄltid. För ett bra utövande av den pedagogiska mÄltiden Àr det relevant att pedagogerna följer riktlinjer som Livsmedelsverket har tagit fram men Àven som kommuner i mÄnga fall vidare utformar. För att undersöka den pedagogiska mÄltiden har mÄnga tidigare studier valt att sÀtta pedagogerna i fokus.

I dagens förskola/skola kan vi som pedagoger möta barn som har olika former av diagnoser, Asperger syndrom Àr en utav dem. Syftet med vÄrt examensarbete var att beskriva och analysera vilka arbetssÀtt och metoder pedagoger anvÀnder sig av nÀr de arbetar med barn som har fÄtt diagnosen Asperger syndrom. Vi har genom intervjuer med pedagoger fÄtt ta del av deras arbetssÀtt och metoder för hur de arbetar. Resultatet visar att de pedagogiska arbetssÀtt som pedagoger anvÀnder sig av vid arbetet med barn som har Asperger syndrom Àr bland annat tydlighet, struktur, rutiner samt att man som pedagog inte ska ha samma arbetssÀtt till alla barn med AS, utan plocka ihop det bÀsta av alla arbetssÀtt och gör undervisningen individanpassad..