BakgrundI denna intervjustudie har tvÄ olika elevgrupper intervjuats, en vid det estetiska programmet och en vid det samhÀllsvetenskapliga programmet. SamhÀllsvetenskapliga programmet Àr till största delen teoretiskt och tÀnkt att förbereda eleven för högre studier. Medan det estetiska programmet utöver teori Àven innehÄller en praktisk fördjupning i teater, musik, dans eller bild. Valet till det estetiska programmet baserar sig pÄ intresse. Eleverna som vÀljer det samhÀllsvetenskapliga programmet Àr instÀllda pÄ att studera vidare vid högskola/universitet.

Dirigenten och komponisten Leonard Bernstein (1918-1990) var en av sin tids ledande kulturella celebriteter i Amerika. Bernsteins berömmelse vilade pÄ hans mÄngsidighet inom skilda artistiska omrÄden. SÀrskild uppmÀrksamhet fick dock hans banbrytande verksamhet som musikfolkbildare i tv. En allmÀn uppfattning Àr att Bernsteins personliga karisma och affinitet för tv-mediet var anledningen till programmens succe?.

Studiens syfte gÄr ut pÄ att undersöka en programledares politiska tal frÄn Tv-programmet Iran aryaee TV. Undersökningen genomfördes med argumentationsanalys och retorisk analys. Resultatet av studien blev att programledarens tal inte Àr trovÀrdiga, sÄledes att Tv-programmet Àr opÄlitligt och manipulerande. Slutsatsen Àr att Iran aryaee TV Àr ett uttryck för propaganda samt att mediernas roll som ideologisk bÀrare i det politiska medierummet enbart finns till för att skapa konflikt..

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ djupare förstÄelse för yrkets pedagogiska aspekter. Uppsatsens grundlÀggande frÄge- stÀllning lyder: Hur ser studenter och lÀrare pÄ Lunds Universitets sjukgymnastutbildning pÄ den pedagogiska aspekten i det kliniska arbetet?Undersökningen bygger semistrukturerade intervjuer med tvÄ lÀrare och fem studenter dÀr dessa getts möjlighet att fritt svara pÄ frÄgor rörande Àmnet. Intervjuerna har sedermera analyserats med hjÀlp av Bubers mellanmÀnskliga perspektiv och didaktiska teorier rörande patientundervisning.Studien resulterade i dels en ökad förstÄelse för hur studenter och lÀrare ser pÄ arbetets pedagogiska aspekterna och dels i ett, av studenterna, uttalat behov av djupare förstÄelse för hur man agerar gentemot patienten i syfte att undervisa. De intervjuade studenterna saknar nödvÀndig erfarenhet för att upprÀtta en vÀl fungerande didaktisk handlingsrepertoar, vilket leder till att de kÀnner sig vilsna inför kontakten med patienterna.Denna uppsats bekrÀftar tidigare genomförda studier som sÀger att de pedagogiska och kommunikativa aspekterna inom yrket Àr pÄtagliga och betingar i mÄngt och mycket kvalitén av behandlingen..

I mitt arbete vill jag visa pÄ hur man med hjÀlp av reklamanalys kan uppnÄ lÀroplanens för kritiskt tÀnkande i gymnasieskolan, samt ge eleverna en möjlighet att utveckla en förmÄga att kritiska granska media. Detta sker först genom en teoretisk ram och hÀr utreder jag begreppet media literacy och genom att finna en definition pÄ vad kritiskt tÀnkande Àr. Sedan lyfter jag fram tvÄ pedagogiska verktyg som kan anvÀndas i arbetet med att analysera reklam, semiotisk bildanalys och textanalys. Slutligen gör jag en analys av en reklamannons och gör pedagogiska och didaktiska kopplingar till analysen. Jag visar genom mitt arbete varför det Àr viktigt att odla kunskaper och förmÄga att kritiskt granska medietexter, och vilka pedagogiska verktyg man som lÀrare kan rusta sig med..

Inom synrehabiliteringen finns idag endast ett evidensbaserat rehabiliteringsprogram, hÀlsoutbildningsprogrammet Att finna nya vÀgar, vilket Àr rekommenderat som ett förstahandsval för patienter med Äldersrelaterad maculadegeneration (AMD). Syftet med studien var att kartlÀgga i vilken omfattning och i vilken form hÀlsoutbildningsprogrammet Att finna nya vÀgar anvÀnds pÄ Sveriges syncentraler samt undersöka om programmet i reducerad form gav en förbÀttring av upplevd sÀkerhet i vardaglig aktivitet för patienter med AMD. För att fÄ svar pÄ syfte och frÄgestÀllningar anvÀndes bÄde en enkÀt samt en fallstudie. EnkÀten skickades ut till alla Sveriges 33 avdelningschefer pÄ respektive syncentral. Svarsfrekvensen var 28.

Research Elektronics Àr ett företag som utvecklar elektroniska system. I sinalösningar anvÀnder de bl.a. Siemens C500 Mikroprocessorer. Företagetplanerar nu att gÄ över till Philips LPC 2292 som bygger pÄ en 32-bitarsARM-kÀrna. Denna mikroprocessor har högre prestanda och Àr merkostnadseffektiv.Uppgiften bestod av att göra ett monitorprogram som bl.a.

Uppsatsens syfte Àr att bidra till utvecklingen av kunskap om tyst kunskap i allmÀnhet och inom dramapedagogik i synnerhet. I denna uppsats undersöks tyst kunskap inom dramapedagogik genom att synliggöra en dramapedagogs pedagogiska strategier. I förlÀngningen Àr Àven förhoppningen att uppsatsens resultat kan bidra till att utveckla de pedagogiska strategierna samt stÀrka den dramapedagogiska professionen. Teoretiska utgÄngspunkter Àr i huvudsak olika teorier om tyst kunskap. De metoder som anvÀnds Àr observation, intervju samt analys med hjÀlp av tvÄ strateginÀt i dataprogrammet Complador. Uppsatsens huvudsakliga slutsats Àr att en stor del av informantens professionella övervÀganden och handlanden baseras pÄ hennes tysta kunskap.

Vi har i detta arbete undersökt hur pedagogiska utredningar utförs pÄ tvÄ skolor i tvÄ kommuner. Syftet Àr att, ur ett specialpedagogiskt och sociokulturellt perspektiv, beskriva hur de pedagogiska utredningarna genomförs samt belysa hur skolornas specialpedagoger arbetar med pedagogisk utredning kopplat till styrdokument, aktuell forskning, litteratur samt teoretiska perspektiv. Vi belyser pedagogisk utredning pÄ organisations-, grupp- och individnivÄ. I vÄr undersökning utgÄr vi ifrÄn fyra teman; motiv till pedagogisk utredning, genomförande av pedagogisk utredning, möjligheter och hinder samt vilka konsekvenser pedagogisk utredning fÄr för eleven. Till grund för den empiriska undersökningen ligger fyra intervjuer med specialpedagoger som arbetar pÄ tvÄ skolor och dokumentanalys av Ätta pedagogiska utredningar. Vi kan i vÄr undersökning se att de pedagogiska utredningarna skiljer sig Ät i utformning och innehÄll.

Syftet med detta examensarbete var att ta reda pÄ vilka tankar som finns angÄende helhetsperspektivet i den stundande gymnasiereformen Gymnasieskola 2007 (GY-07). För att fÄ reda pÄ detta intervjuades tvÄ rektorer och Ätta lÀrare som fick ge sin syn pÄ den kommande reformen. De tillhörde tvÄ olika program, ett studieförberedande respektive ett yrkesförberedande och dessa program kontrasteras mot varandra. Resultatet visar att alla informanter har en positiv instÀllning till reformen men att det yrkesförberedande programmet Àr mer positivt instÀllda Àn det studieförberedande programmet som hyser mindre tillförsikt till implementeringen av reformen..

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vilken roll leken spelar i barns sprÄkliga utveckling och pÄ vilket sÀtt pedagoger kan stimulera barns sprÄkutveckling genom lek. Undersökningen handlar Àven om förskolans pedagogiska miljö har nÄgon betydelse för barns lek- och sprÄkutveckling. I litteraturen har studier gjorts kring teorier om lekens betydelse för barn, om barns sprÄkutveckling samt om den pedagogiska miljöns inverkan pÄ barns lek- och sprÄkutveckling. En kvalitativ metod i form av intervjuer med pedagoger som arbetar pÄ förskola har anvÀnts. I litteraturen och i intervjuerna har det framkommit att den pedagogiska miljön pÄverkar bÄde lek- och sprÄkutvecklingen samt att leken Àr oerhört viktig för barns sprÄkutveckling.

Junttis Åkeri AB i ÖvertorneĂ„ Ă€r ett entrepenadföretag som bland annat har ett antal timmerlastbilar. KörstrĂ€ckan för en lastbil som gĂ„r i skiftkörning kan vara 1500 mil i mĂ„naden och med en dieselförbrukning pĂ„ uppemot 5 liter per mil Ă€r brĂ€nslekostnaderna en stor utgiftspost som varje Ă„keri noga bör följa upp. Junttis ville dĂ€rför ha hjĂ€lp med att ta fram och installera ett dataprogram för att följa upp sina fordons brĂ€nsleförbrukning i syfte att minska deras brĂ€nslekostnader. Denna rapport beskriver design och utförande frĂ„n kravspecifikation till fĂ€rdig lösning av en sĂ„dant program. Programmet skulle medge inmatning av data frĂ„n körjournaler varefter olika rapporter i form av till exempel diagram skulle kunna tas fram och skrivas ut.

I detta projekt har mjukvara till en dator utvecklats, denna mjukvara Àr en prototyp för hur funktionaliteten i en framtida handhÄllen enhet för kommunikation mot LoggerReadOut-programmet bör se ut, samt efterstrÀvas vid vidareutveckling. Under projektets gÄng har dels utveckling av en Android applikation i programmeringssprÄket Java och utvecklingsmiljön Eclipse genomförts. Programmeringen av applikationen för Android har kommit att revideras till utveckling av mjukvara i programmeringssprÄket Python. Den mjukvara som utvecklas i Python utvecklas för att verka som en prototyp pÄ funktionalitet bör se ut i en applikation för Android som detta projekt kan stÄ som bas för.Det program som skapats, smartDustHandheldUnit, hanterar kommunikationen med LoggerReadOut-programmet och mellan dessa tvÄ program kan auktoriserad anslutning etableras, data och information kan hÀmtas samt sÄ kan anslutningen som skapats stÀngas ned. Utöver detta hanterar programmet upp- samt nedladdning till och frÄn tvÄ .php-sidor anpassade för ÀndamÄlet.

Syftet med vÄr studie Àr att beskriva förskollÀrares instÀllningar till matematik och hur den pÄverkar det pedagogiska arbetet. De data vi anvÀnt oss av Àr historik, tidigare forskning, styrdokument och annan relevant litteratur. Vi utförde sex intervjuer med verksamma förskollÀrare, efter detta har den information som framkom bearbetats. Resultatet visade pÄ att den instÀllning förskollÀrarna har till matematik pÄverkar det pedagogiska arbetet pÄ olika sÀtt. De instÀllningar som visade sig var att matematik Àr nÄgot roligt, spÀnnande och lekfullt, det visade sig Àven att matematik Àr nÄgot trÄkigt och det finns en rÀdsla och en osÀkerhet i arbetet med matematik.

Mitt syfte med detta examensarbete var att ta reda pÄ vilka pedagogiska krav som stÀlls i och med den under Äret 2010 reviderade lÀroplanen för förskolan. Jag ville ocksÄ ge en historisk tillbakablick pÄ förskolans föregÄende styrdokument. Min huvudsakliga metod för att genomföra detta arbete har varit att genom textanalys jÀmföra den gÀllande lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98, med den reviderade upplagan av Lpfö 98 (Lpfö 98 reviderad 2010). Jag har fokuserat pÄ de förÀndringar i den reviderade lÀroplanen som förvÀntas ge pedagogiska konsekvenser, samt berör förskollÀrares uttryckliga ansvar. Min undersökning visade att de pedagogiska mÄlen i förskolan var mer detaljerade och delvis omformulerade i den reviderade lÀroplanen.