Den hÀr studien undersöker en sprÄkbytesprocess hos en 4-Ärig adopterad flicka nÄgra mÄnader efter flytten till Sverige. Studien fokuserar pÄ vilka strategier barnet anvÀnder för att kommunicera. De undersökta strategierna utgÄr frÄn de Geers forskning (1992), dÀr kommunikationsstrategier och inlÀrningsstrategier samt sociala strategier behandlas. Med utgÄngspunkt i resultatet diskuteras hur barnets sprÄk kan relateras till modersmÄl eller förstasprÄk respektive andrasprÄk.Vid sex tillfÀllen har barnets spontana kommunikation observerats och spelats in med hjÀlp av videokamera. DÀrefter har detta material transkriberats och analyserats.

SAMMANFATTNINGBakgrund: BenförlÀngning har hjÀlpt mÄnga barn att fÄ lika lÄnga ben. Det Àr en tidskrÀvande och ofta en smÀrtsam procedur att genomgÄ denna behandling. Ett fÄtal studier visar barns upplevelser av att ha genomgÄtt benförlÀngning. FörÀldrarna spelar en viktig roll under vÄrdtiden men deras upplevelser i samband med deras barns benförlÀngning Àr tidigare inte studerat.Syfte: Syftet med studien var att undersöka förÀldraupplevelser av vÄrdprocessen nÀr barnet genomgÄr benförlÀngning.Design och metod: Studien har genomförts med kvalitativ metod och deskriptiv design. Urvalet var sju förÀldrar vars barn genomgÄtt benförlÀngning det senaste Äret.

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka vad barn i en förskoleklass har för tankar om skolan. FrÄgestÀllningen lyder: Vilka tankar har tio barn i en förskoleklass om skolan? Anledningen till att undersöka detta Àr, att barns tankar Àr unika och det Àr av stor vikt att ta reda pÄ vilka tankar de har om skolan. Barn befinner sig i skolan under mÄnga Är och att dÄ fÄ sÀtta ord pÄ sina tankar kan vara en god start för dem inför deras framtida skolgÄng. Pedagogen kan genom att aktivt lyssna till barnen ta del av deras livsvÀrld som denne kan bÀra med sig som en viktig kunskap i den pedagogiska verksamheten.

Bokstavsdiagnosen ADHD/ADD Àr omdiskuterad i Sverige. Neuropsykiatrerna och sociologerna kommer inte överens. Men, vad tycker pedagoger nÀr de arbetar med barnen? Vad tycker barnen? I detta arbete behandlar jag tvÄ pedagogers, tvÄ förÀldrars och tvÄ barns syn pÄ diagnosen ADHD/ADD. Syftet med arbetet Àr att synliggöra problemet med att ha ADHD/ADD för att kunna undersöka och diskutera ÄtgÀrderna samt fÄ en större beredskap att arbeta med olikheter.

Bakgrund: Enures Àr en sjukdom som skapar mycket skam och skuld bland de barn som lider av den. Enures definieras som en ofrivillig urinavgÄng i en Älder dÄ man kan förvÀnta sig att barnet Àr torrt. Enures Àr vanligt men det rÄder fortfarande oklarheter om orsakerna till sjukdomen samt vilken behandling som ger bÀst resultat. Enures pÄverkar inte bara barnet utan hela dess familj. Samtidigt Àr familjen en viktig faktor i behandlingen och kommunikationen mellan barn, familj och sjuksköterskan spelar en viktig roll. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie Àr att beskriva barns och förÀldrars erfarenheter av enures samt att granska de valda artiklarnas beskrivning av den vetenskapliga metoden som anvÀnts vad gÀller datainsamling, undersökningsgrupp, bortfall och kontrollgrupp. Metod: En beskrivande litteraturstudie dÀr 17 artiklar identifierades med hjÀlp av en sökning pÄ Pubmed och CINAHL.

Fysisk aktivitet Àr livsviktigt för mÀnniskan, hon Àr konstruerad för rörelse. I det fysiskt inaktiva samhÀlle som vi idag lever i har en mÀngd folksjukdomar sÄ som benskörhet, fetma och diabetes uppkommit pÄ grund av den livsstil vi för. VÄr livsstil lÀggs till grunden redan i barndomen och det Àr dÀrför viktigt att vi tidigt uppmuntrar vÄra barn till att röra pÄ sig. Det Àr dock inte enbart för att förebygga sjukdomar som det Àr viktigt med fysisk aktivitet. Rörelse Àr viktigt för barnets fysiska och psykiska utveckling.

Bakgrund: För inte sÄ lÀnge sedan prÀglades barnsjukvÄrden av förÀldrars frÄnvaro dÄ de inte fick delta i omvÄrdnaden av sitt sjuka barn. Idag har vi en mer familjecentrerad vÄrd och sett ur ett familjeperspektiv mÄste mÄlet för vÄrden vara att se bÄde till patientens och familjens behov. NÀr ett barn vÄrdas pÄ sjukhus uppstÄr en jobbig och stressande situation för barnet men Àven för förÀldrarna. Trots att vi börjar förstÄ vilken belastning det Àr Àven för anhöriga nÀr nÄgon i familjen blir sjuk tyder allt pÄ att familjeperspektivet mÄste medvetandegöras och vidareutvecklas och göras till en naturlig del i vÄrdtÀnkandet. Syfte: Syftet med studien Àr att belysa förÀldrars upplevelser av vÄrden nÀr deras barn vÄrdas pÄ sjukhus med inriktning pÄ vilka behov förÀldrarna behöver fÄ tillgodosedda.

Diskriminering, trakasserier och vÄld Àr nÄgot som homo, bi- och transsexuella fÄr utstÄ i stora delar av vÀrlden. Hbt-personer löper stor risk att försÀttas i fattigdom och stÀllas utanför samhÀllet pÄ grund av deras sexuella lÀggning. Fram tills nu har hbt-frÄgor varit i stort sett osynliga i internationellt utvecklingssamarbete, Àven dÄ vissa positiva framsteg kan skönjas. Till exempel  upprÀttade Är 2011 FN en resolution som enkelt uttryckt innebÀr att alla mÀnniskor ska ha lika vÀrde och rÀttigheter oavsett sexuell lÀggning eller könsidentitet. Föreliggande uppsats har som syfte att undersöka hur hbt-perspektivet inkluderas i det svenska utvecklingssamarbetet. Inom det svenska utvecklingssamarbetet finns sedan 2006 en policy och en handlingsplan över hur hbt-personers rÀttigheter ska inkluderas inom alla arbetsomrÄden.

Avsikten med denna studie Ă€r att undersöka meningen bakom ?barnets bĂ€sta? i adoptionsĂ€renden under perioden 1925?1934 i Östersunds stad. Detta görs genom en arkivstudie av barnavĂ„rdsmannaakter och domslut kring adoptionsĂ€rendena. Adoptanterna framstĂ€lls genomgĂ„ende positivt och representerar den ?goda familjen?.

MÄnga förÀldrar upplever att smÄbarn har sömnproblem nÀr barn inte kan somna sjÀlva pÄ kvÀllen och inte somna om sjÀlva pÄ natten. Detta innebÀr att förÀldrar fÄr en störd nattsömn vilket kan leda till psykisk ohÀlsa sÄsom depression hos mammor och en ökad risk för vÄld mot barnet. För barnet kan det betyda att de kan fÄ fortsatta sömnproblem under förskoleÄldern. Sjuksköterskan inom barnhÀlsovÄrden har ett hÀlsofrÀmjande perspektiv med fokus pÄ familjen och skall arbeta för att minska skadlig pÄfrestning för barn och förÀldrar. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva olika tillvÀgagÄngssÀtt som kan frÀmja goda sömnvanor hos smÄbarn och deras förÀldrar.

Under mina Är som lÀrare i svenska som andrasprÄk har det alltid funnits ett antal Sverigefödda elever som valt att studera Àmnet svenska som andrasprÄk, sva, i stÀllet för svenska pÄ gymnasiet. Jag har stÀllt mig frÄgan vad det beror pÄ: Àr det bristande sprÄkkunskaper eller beror det pÄ nÄgot annat och i sÄ fall, vad? I begynnelsen benÀmndes Àmnet svenska som frÀmmande sprÄk för att sedan bli svenska 2 och sedan 1994 svenska som andrasprÄk.Min ambition var att ta reda pÄ orsaken till valet av svenskÀmne genom fokussamtal med 7 informanter pÄ en gymnasieskola i Mellansverige. Dessa samtal analyserades sedan med Grundad teori. De ursprungliga analyskategorierna var modersmÄl, skolgÄng, upplevelser av att vara flersprÄkig i den svenska skolan, vÀrdering av och attityd till Àmnet, ett eller tvÄ svenskÀmnen, flersprÄkig identitet och ett eller tvÄ modersmÄl.

I Sverige fÄr Ärligen cirka 300 barn diagnosen cancer och idag dör ett av fyra barn. Den palliativa vÄrden för barn handlar om att vÄrda barnets kropp, sjÀl och ande samt att ge ett stöd till hela familjen. Sjuksköterskan Àr ett stöd nÀr familjer hamnar i en krissituation och det Àr betydelsefullt att ha en förstÄelse för vilken omvÄrdnad förÀldrarna Àr i behov av. Syftet med studien var dÀrför att beskriva förÀldrars upplevelser av att ha ett barn som kommer att dö i cancer.Studien genomfördes som en kvalitativ innehÄllsanalys av sjÀlvbiografier. Litteraturen valdes genom att söka i databasen LIBRIS och anvÀnda ordet barncancer.

Som titeln berĂ€ttar handlar den hĂ€r rapporten om modersmĂ„lets roll. Det huvudsakliga syftet med den hĂ€r studien har varit att undersöka förskollĂ€rarnas, modersmĂ„lslĂ€rarnas och förĂ€ldrarnas uppfattningar om modersmĂ„lets betydelse för andrasprĂ„kslĂ€rande och barns personliga utveckling. Åtta personer har deltagit i studien som bygger pĂ„ en kvalitativ intervjuundersökning. Resultatet visar att respondenterna Ă€r eniga om att ett vĂ€lutvecklat modersmĂ„l gynnar andrasprĂ„kslĂ€randet. De gav Ă€ven en bild av att vara vĂ€letablerad i bĂ„de modersmĂ„l och svenska sprĂ„ket som stĂ€rker varandra och stĂ€rker barnet.

This essay examines the historical development of group rights for cultural minorities in Sweden between the years 1970 and 2010. The purpose of the study is to analyze the development of political measures taken at government level for different minority groups, foremost explaining the division that have arisen between measures aimed at the five national minorities, the SĂĄmi, the Swedish Finns, the Roma, the Jews and the Tornedalians, and measures directed at other ethnic groups.My conclusions are that the division in Swedish public policy between one the one hand national minorities, and on the other hand immigrant groups, is in no way self-evident. The division has arisen from an international standard on how democratic states, such as Sweden, should treat their cultural minorities. Further, this division has had an immense impact in shaping public policy as well as determining the type of group rights introduced for minority groups in Sweden.A difference has also been found in how the minorities are perceived by state actors. Immigrant groups are currently perceived as less entitled to group rights due to their short presence in Sweden, whereas national minorities are seen as more entitled to group rights due to their long historic presence in the country.

Syftet med denna studie var för oss att tydliggöra den syn pÄ barns lÀrande som finns hos pedagoger inom förskolans verksamhet. SjÀlvklart Àr arbetet en begrÀnsad studie dÄ den utförs pÄ en förskola med fyra pedagogers tankar om barns lÀrande. Vi gick in i detta arbete med frÄgorna; Hur resonerar pedagogerna kring barns lÀrande i förskolan? Hur ser pedagogerna pÄ sin roll i barns lÀrande i förskolan? Hur arbetar pedagogerna med barns lÀrande i förskolan? Vilken barnsyn har pedagogerna? FrÄgor som vi hoppades fÄ svar pÄ via intervjuer och observationer. Studien byggdes upp av sammanstÀllning av tidigare forskning dÀr fokuset lÄg pÄ det sociokulturella perspektivet, dÄ detta perspektiv genomsyrar den svenska förskolans lÀroplan. Det sociokulturella kan ses utifrÄn det perspektivet att barnet skall ses som en stark och kompetent individ, genom ett samspel med sin omgivning inbringar barnet ny kunskap.