Ämnet för den hĂ€r uppsatsen Ă€r engagemang och instĂ€llning till lĂ€slĂ€xan i skolan. Syftet har varit att undersöka hur vanligt det Ă€r att vĂ„rdnadshavare lyssnar nĂ€r barnet lĂ€ser sin lĂ€slĂ€xa och om det finns samband mellan barnets lĂ€snivĂ„ och hur aktivt vĂ„rdnadshavare deltar i arbetet med lĂ€slĂ€xan. FrĂ„gestĂ€llningarna Ă€r: 1. Hur ser sambandet ut mellan vĂ„rdnadshavare som lyssnar pĂ„ barnets lĂ€slĂ€xa och barnets lĂ€snivĂ„? 2.

SammanfattningBakgrund:Diabetes mellitus Àr en kronisk metabol sjukdom, i Sverige har cirka 350 000 mÀnniskor sjukdomen och varje dag insjuknar tvÄ barn (0-18 Är) i diabetes typ 1. Diabetes typ 1 drabbar frÀmst barn och ungdomar dÀr insjuknandet ofta sker ganska hastigt och kan upplevas som dramatiskt. NÀr ett barn insjuknar berörs inte bara barnet utan ocksÄ hela familjen. Den förÀndrade vardagen som sjukdomen för med sig lÀgger stort ansvar pÄ förÀldrarna, vilket kan leda till ett ökat kÀnslomÀssigt lidande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva förÀldrars upplevelser av att ha ett barn med diabetes typ 1.

Vilka var de viktigaste faktorerna till att fyra individer lyckades bryta med sin kriminella bakgrund? Samtliga informanter studien bygger pa? a?r medlemmar i en organisation som hja?lper individer med en bakgrund kantad av kriminalitet och droger tillbaka ut i det konventionella samha?llet. Informanterna valdes ut genom en kombination av sno?bollsurval och bekva?mlighetsurval. Studien baseras pa? narrativa djupintervjuer samt deltagande observationer.

Min undersökning utgĂ„r frĂ„n en hĂ€ndelser dĂ€r mina personliga intressen Ă€r starka men dĂ€r ett barn vill nĂ„got annat. Min utgĂ„ngspunkt Ă€r en egen upplevd berĂ€ttelse om en pojke som inte vill gĂ„ till skogen eftersom han inte upplevde skogen som en bra lekplats. Naturen Ă€r för mĂ„nga pedagoger förknippat med minnen frĂ„n barndomen och dess traditioner om den goda utemiljön. Även jag upplever skogen som den mest perfekta inlĂ€rningsmiljö som förskolan har att erbjuda. Det gör att jag har valt att reflektera om varför barnets vĂ€gran vĂ€cker sĂ„dana tankar hos mig.

Enligt Lagen om skydd mot olyckor Àr en av lÀnsstyrelsens viktigare uppgifter inom verksamhetsomrÄdet att bedriva tillsyn över kommunerna. Denna tillsyn ska syfta till att skapa en likvÀrdig utveckling och likvÀrdiga förhÄllande i hela landet med avseende pÄ de lokala förhÄllandena.Detta examensarbete Àr konstruerat för att förbÀttra lÀnsstyrelsen i vÀstra Götalands region förmÄga att genomföra tillsyn över kommunernas resultat av deras verksamhet inom LSO.Detta görs genom att skapa en ny kommungruppering, inhÀmtning av relevant information över tÀtorterna, utveckla tillsynen över kommunernas resultat samt ta fram en presentationsmodell som ska anvÀndas vid tillsynsbesök.En ny kommungruppering har tagits fram genom att tillÀmpa betygsÀttningen som genereras ur tillsynsmodellen som har skapats frÄn Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap. Ett dokument med faktauppgifter över risker, befolkning, offentliga, ? privata verksamheter och förmÄga att genomföra rÀddningsinsatser över samtliga tÀtorter i lÀnet har tagits fram. Tillsyn över kommunens resultat har utvecklats genom att ta fram nya och utveckla de befintliga faktorerna inom skydd och sÀkerhet.

Inledning: Bröstmjölk Àr den bÀsta nÀringskÀllan för spÀdbarn. Alla friska mödrar rekommenderas att exklusivt amma sina barn upp till sex mÄnaders Älder samt dÀrefter fortsÀtta amma och ge annat födotillÀgg upp till tvÄ Ärs Älder eller lÀngre. Flertalet faktorer kan dock pÄverka beslutet om att vÀlja att amma eller inte.Syfte: Syftet med denna studie var att undersökta iranska invandrarkvinnors uppfattningar och bruk angÄende amning och bröstmjölksersÀttning.Metod: En kvalitativ studie med strategiskt urval genomfördes dÀr tio iranska invandrarkvinnor intervjuades. Intervjuerna bestod av tolv frÄgor och spelades in och sedan transkriberades. InnehÄllsanalys anvÀndes.Resultat: Resultaten delades in i fem kategorier: ?HÀlso- sjukvÄrdskontakt i Sverige och i Iran?, ?Typ av föda som givits barnet?, ?Information och rÄd angÄende amning och bröstmjölksersÀttning?, ?Faktorer som pÄverkar valet att amma? samt ?Slutgiltig uppfattning angÄende valet att amma?.

Det hÀr arbetet handlar om vÀsen i den gamla folktron. För att begrÀnsa mig i Àmnet om gammal folktro och sÀgner, sÄ hÄller jag mig till det gamla bondesamhÀllet pÄ 1800-talet. Jag var nyfiken pÄ vilka vÀsen som man kunde hitta i vÄra trakter, och vilka egenskaper de hade. Efter att ha samtalat med Ann Nilsén som Àr etnolog pÄ lÀnsmuseet i GÀvle, sÄ fick jag en klarare bild av vilka vÀsen man kunde hitta hÀromkring.Jag inriktade mig sÄ pÄ dessa, rÄet, vittran, trollen, tomten och vÀttarna. Det uppenbarade sig att de flesta av dessa vÀsen visade sig ha nÀstan identiska egenskaper.

I Sverige levde Är 2005 ca 142 200 personer med en demenssjukdom. NÀr vuxna barn valde att hjÀlpa och stödja en förÀlder i samband med en demenssjukdom uppstod en relationsförÀndring dÀr mÄnga vuxna barn upplevde att de blev förÀlder till sin förÀlder. Syftet med denna litteraturstudie var att söka kunskap och fÄ förstÄelse för vuxna barns erfarenheter av att en förÀlder hade en demenssjukdom. Litteraturstudie valdes som metod och tre olika databaser har anvÀnts dÀr 13 artiklar valdes ut till granskning. TvÄ granskningsmallar, en för kvantitativa studier och en för kvalitativa studier, har modifierats för att poÀngsÀtta de utvalda artiklarna.

Abstrakt Barnen med alkoholmissbrukande förÀldrar lever i svÄra förhÄllanden och de Àr noggranna med att bevara hemligheten om alkoholmissbruket. Barnets liv pÄverkas mycket negativt och det orsakar destruktiva konsekvenser i barnets framtid. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur förÀlderns alkoholmissbruk pÄverkar kommunikationen med barnet och hur barnets utveckling pÄverkas. Syftet besvarades genom öppna frÄgor till barn till förÀldrar med alkoholmissbruk. Deltagarna i studien Àr fyra barn mellan 14 och 15 Är gamla och en mamma till tvÄ barn pÄ 11 och 14 Är.

Studiens syfte var att undersöka vilka tankar familjehemsförÀldrar har kring uppdraget som familjehem, rollen som primÀr vÄrdgivare Ät de placerade barnen samt hur detta pÄverkar livet i familjen. Studiens frÄgestÀllningar var: Hur beskriver familjehemsförÀldern uppdraget som familjehem och pÄ vilket sÀtt detta pÄverkar villkoren för familjelivet? Hur beskriver familjehemsförÀldern sin roll som primÀr vÄrdgivare? PÄ vilket sÀtt har familjehemsförÀldrarnas erfarenheter som familjehem, enligt dem sjÀlva, förÀndrat synen pÄ uppdrag, villkor och roll? Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med fyra familjehemsförÀldrar, tvÄ mÀn och tvÄ kvinnor. Studiens teoretiska utgÄngspunkter var generell och ekologisk systemteori samt anknytningsteori. Materialet bearbetades genom en tolkande ansats.

Sammanfattning Regner, Anna (2014). En fallstudie av samarbete mellan förÀlder och olika aktörer kring barn med sprÄkstörning. (A case study of cooperation between parent and various actors around children with language disorders). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagog-programmet, Malmö högskola. Bakgrund: SprÄket, som Àr en mycket viktig del av individen, Àr komplext och bestÄr av olika delar; form (fonologi och grammatik), innehÄll (semantik) och anvÀndning (pragmatik).

Studiens syfte var att undersöka hur det Àr att vara barn i familj och förskola nÀr förÀldrar lever i missbruk och vad barn vill att vuxna i omgivningen ska göra för att hjÀlpa dem. Syftet var Àven att undersöka vad förskollÀrare tror att dessa barn behöver och vad de gör för dem.Studiens underlag Àr baserat pÄ ostrukturerade intervjuer för att fÄ ett djup i berÀttelserna. Sammanlagt genomfördes Ätta intervjuer. Fem av dem var vuxna som hade levt med missbrukande förÀldrar som barn och tre av dem var förskollÀrare. Arbetets teoretiska utgÄngspunkt har baserats pÄ tidigare forskning kring barn som levt eller lever med missbrukande förÀldrar.Studiens resultat visar att tre av dem som levt med missbrukande förÀldrar som barn ansÄg att det var ?konstigt? att ingen av pedagogerna visade nÄgra tecken pÄ att de visste hur det stod till hemma.

BakgrundI dagens samhÀlle Àr diagnos Àr ett sÀtt att kategorisera. Vi har undersökt erfarenheter frÄn vÄrdnadshavare till barn med neuropsykiatriska diagnoser sÄ som ADHD, Autism och Asperger. Dessa diagnoser kommer att beskrivas och vi diskuterar normalitetsbegreppet samt integrering, segregering och inkludering. VÄr teoretiska utgÄngpunkt Àr det biologiska perspektivet, det miljöbetingade perspektivet samt perspektiv pÄ segregering och kategorisering.SyfteSyftet med den hÀr undersökningen Àr att ta del av fem individers personliga erfarenheter av diagnostisering och dess inverkan. Med inverkan syftar vi pÄ om barnet upplevs fÄ en sÀmre/ bÀttre vardag och om diagnosen skapar möjligheter respektive hinder för barnet och dess familj.

Syftet med denna undersökning Àr att studera skillnader mellan pojkar och flickors anknytning till signifikanta andra i relation till okonventionellt beteende, utifrÄn Hirschis kontrollteori (1969). Anknytningen utvecklas tidigt i livet och styrs av hur stor kÀnslighet inför andras ogillande individen har. Den formas av förÀldrars tillrÀttavisning, kommunikation och övervakning av barnet. Okonventionellt beteende innefattar i denna undersökning ett sammanslaget mÄtt pÄ vÄldsbrott, egendomsbrott, stöldbrott, skadegörelse och drogrelaterat beteende men Àven skolk, mobbing och rökning. Samplet bestÄr av 407 flickor och 440 pojkar mellan 15-16 Är.

AbstraktSyfte: Syftet med litteraturstudien Àr att belysa familjens upplevelser av palliativ omvÄrdnad av barn med cancer.Bakgrund: Varje Är fÄr cirka 300 svenska barn och ungdomar en cancerdiagnos. En fjÀrdedel dör av sin sjukdom. Barnets sjukdom pÄverkar förÀldrarnas roller, inbördes och mot barnen och Àven syskon blir Äsidosatta. Vetskapen om att det inte gÄr att bota barnet upplevs för förÀldrarna som oerhört stressande, samtidigt som de vill leva ett sÄ normalt liv som möjligt.Metod: Metoden som anvÀndes var en systematisk litteraturstudie. Arton vetenskapliga artiklar inkluderades, vilka var publicerade mellan Ären 1997-2007.Resultat: Resultatet visar att informationen kring barnets behandling och kommande död ansÄg förÀldrarna vara viktig för att vÄrden skulle vara av god kvalitet.