När barnet ska börja i förskolan kan det vara en stor omställning för hela familjen. Från att barnet varit hemma under lång tid tillsammans med någon av sina föräldrar ska barnet nu få lära känna nya barn och vuxna som de behöver knyta an till. Syftet var att undersöka hur inskolningen utförs och på vilka grunder förskollärarna har valt den inskolningsmodell de praktiserar, samt att undersöka vilken betydelse inskolningen har för det enskilda barnet, barngruppen och familjen. Undersökningen har gjorts med hjälp av kvalitativa intervjuer av fyra förskollärare och tre föräldrar. Resultatet visar att valet av inskolningsmodeller ser olika ut i förskolorna.

Röntgen kan vara väldigt skrämmande för barn. Det är en skrämmande miljö som oftast är kall, mörk och många stora maskiner som bullrar och låter otäckt samt många nya människor och intryck att ta in. Röntgensjuksköterskans uppgift vid undersökningen är att bemöta barnet så att barnet känner sig tryggt och att stråldosen till barnet blir så låg som möjligt. Att möta barn på röntgen är annorlunda än att möta vuxna och det kräver mycket av röntgensjuksköterskan. Barn är också väldigt olika i sin utveckling och det är viktigt att röntgensjuksköterskan känner till det och bemöter barnet på barnets nivå.

Uppsatsens titel: Att synliggöra det osynliga? en studie om kommunikation i upplevelseföretag-Seminariedatum: 2007-05-30Ämne/kurs: FEK. Kandidatuppsats, Vårterminen 2007Författare: Annika Lindeberg och Hannah MoströmHandledare: Sofia IsbergNyckelord: Upplevelser, värde, identitet, image, kommunikation, garantier.Studie objekt: 2 företag inom Turism, 2 företag inom Utbildning och2 företag inom SjälvförverkligandeSyfte: Vårt främsta syfte med den här studien är att söka en förståelse för hur upplevelseföretag kommunicerar den upplevelse de säljer till marknaden. Ett av våra delsyften är att urskilja likheter eller skillnader mellan företagen i deras sätt att kommunicera.Vårt andra delsyfte är att öka förståelsen kring vad upplevelseföretag bör tänka på vid valet av kommunikationssätt.Metod: Kvalitativa intervjuer och en dokumentanalys av hemsidor.Teoretisk referensram: Teorier inom ämnesområdena upplevelser, värde, identitet, image kommunikationskanaler och garantier.Slutsatser: Graden av gripbarhet eller ogripbarhet på upplevelsen kan påverka kommunikationen. Inga branschspecifika kommunikationskanaler har urskiljts.

Empati är en medfödd förmåga som utvecklas genom samspel och kommunikation med andra. Empati handlar om förmågan att sätta sig in i en annan människas situation, genom att känna igen känslor och tankar som man upplevt tidigare. Förskolan ska bidra till att barn utvecklar förmåga till empati och omtanke om andra. För att stödja barns empatiska utveckling är det viktigt att personalen ger stöd i de känslomässiga situationer som sker på förskolan. Det är också viktigt att pedagoger fungerar som en förebild för barnet och visar respekt och tolerans för andra människor.

Ambulanssjuksköterskan är första kontakten i vårdkedjan och ska på bästa sätt behandla barnet tills de når mottagande enhet. Vården skall utföras utifrån ett förhållningssätt som förmedlar en känsla av trygghet till barnet. Barn är till skillnad från vuxna en relativt säll-an förekommande patientgrupp inom ambulanssjukvården. Att vårda barn kan innebära psykologiska och emotionella påfrestningar hos ambulanssjuksköterskan. När ett barn drabbas av sjukdom eller olycksfall uppstår en känsla av otrygghet hos barnet.

Studiens syfte var att undersöka hur och i vilken omfattning som ett barnperspektiv tillämpas i vuxenpsykiatrisk verksamhet. Frågeställningarna var: Hur      uppmärksammas barn till vuxna med psykisk sjukdom inom vuxenpsykiatrin?Hur      uppfattar professionella sina möjligheter och begränsningar att uppmärksamma      barn till psykiskt sjuka föräldrar? Kvalitativa intervjuer genomfördes och Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori användes för att beskriva hur barnperspektivet kan uppmärksammas på olika nivåer.Vi fann att barnperspektivet beaktades i form av samtal med patient om föräldraskapet och barnets situation samt enskilt med barnet. Detta är dock väldigt personberoende och inte styrt av rutiner på enheterna och skiljer sig mellan enheterna där psykosenheten träffar barn i större utsträckning. Enheterna erbjuder patientens barn gruppverksamhet hos socialtjänsten och här sker samverkan medan övrig samverkan är nästan obefintlig.

Na?r en fo?ra?lder drabbas av cancersjukdom blir a?ven barnen pa?verkade. Tidigt i livet utvecklar barn en ra?dsla av att bli o?vergiven av sin fo?ra?lder. Da? en fo?ra?lder drabbas av sjukdom kan barnet uppleva det som ett hot eftersom barnet a?r oroligt o?ver att fo?ra?ldern kan do?.

Syftet med vår undersökning är att titta närmare på diagnoserna ADHD/DAMP, vilken betydelse den kan ha för det enskilda barnet samt för den pedagogiska verksamheten. För att få en djupare inblick utfördes fem stycken kvalitativa intervjuer där frågorna var halvstrukturerade. Intervjudeltagarna kunde utifrån denna struktur föra fram sina personliga tankar, åsikter och erfarenheter. Intervjudeltagarnas arbetslivserfarenheter varierade, de jobbade på olika ställen i Västerbotten samt hade olika professioner. Detta var ett medvetet val då vi ville få ett bredare perspektiv angående diagnosernas för- och nackdelar.I resultatet framgick det att diagnoserna kan innebära både för- och nackdelar beroende på hur de vuxna i barnets omgivning väljer att tolka vetskapen om en diagnos.

Utvecklingen inom radiologi- och bilddiagnostik går snabbt framåt och CT- undersökningar blir allt vanligare för barn som hjälp vid diagnostik och medicinska åtgärder. Att optimera stråldoserna vid pediatriska CT-undersökningar för att minska risken för stokastiska effekter är därför ett högaktuellt ämne. Syftet var att beskriva betydelsen av omvårdnadshandlingar och tekniska åtgärder för att minimera stråldosen till barnet vid CT-undersökningar. Vi gjorde en litteraturöversikt. I resultatet kom vi fram till att indikationen för CT-undersökningen måste vara korrekt.

Filmbranschen a?r pa? ma?nga sa?tt en mansdominerad bransch. Hade ko?nsfo?rdelningen inte varit sa? sned a?r det rimligt att anta att filmutbudet hade haft en sto?rre ma?ngfald. Detta ga?ller fo?rsta?s a?ven fo?r andra kategorier som klass, etnicitet och sexualitet.

SammanfattningStudien syfte är att undersöka hur en elev som har haft stödinsatser från socialtjänsten har upplevt sin skolgång. Utifrån mitt syfte har jag utgått från frågeställningarna: Hur beskriver informanten de omständigheter/faktorer som har påverkat hennes självbild/lärandeidentitet i skolåldern? Vilken bild av skolan som en plats för lärande/social arena träder fram i elevens berättelse och vad blir dess eventuella betydelse för utformningen av en pedagogisk praktik?Studiens teoretiska ansats är socialkonstruktionism och stämplingsteori. Genom den teoretiska ansatsen har jag kunnat undersöka hur en människa formar sin identitet och självbild i förhållande till samhället och i relationer med andra människor.Som metod användes livshistorieintervjun eftersom jag ville ta del av vad en elev har för någon förståelse av sig själv och den sociala värld den lever i. Elevens berättande har varit i fokus, men berättelsen kan också ses som samproducerad eftersom den har växt fram i dialog mellan mig som intervjuare och min informant.Mitt resultat visar att relationer med lärare, andra vuxna i skolan och klasskamrater spelar stor roll för hur en elev i samhällsvård formar sin identitet och sin bild av sig själv både i sociala situationer och i den pedagogiska praktiken.

Syftet med studien är att belysa den osynliga, skapande delen av matematikämnet i grundskolan.Studien bygger på en kvalitativ undersökning med inspiration från ansatsen grounded theory, GT, och består av en litteraturstudie kopplat till en empirisk studie, där den empiriska studien grundar sig på intervjuer med elever i år 8.Studiens resultat visar att elever beskriver sina lösningsstrategier i skolmatematiken väl, och att det ur deras beskrivningar går att läsa ut tre olika nivåer av skapande förmåga i ämnet. Att ha skapande förmåga i matematik innebär att a) agera i en dynamisk process mellan teori och praktik, b) att förnimma eller att se möjligheter samt att koppla det till sin egen förståelse och agera utifrån det i problemlösningsfasen och c) att den lärande indivi-den som subjekt emotionellt hittar egna vägar framåt i kunskapsprocessen, vilka man sedan stämmer av mot ny kunskap för progression. Resultatet av litteraturstudien bildar en referensram för det embryo till teori, hela stu-dien genererat, vilken också innefattar de tre nivåerna av skapande förmåga, enligt elevernas beskrivningar. Jag fann att skapande förmåga sker som en rundgång mellan fakta ? metod/struktur ? resurs/flyt ? fakta..

Syftet med denna studie är att undersöka om pedagoger formar innemiljön på förskolan 1-3 år för att stimulera det kompetenta barnet. Vi vill titta på hur innemiljön ser ut på förskolor idag, vilket material det finns på avdelningarna, hur det är placerat och hur höga möblerna är. Vi vill även ta reda på om pedagogerna ser de små barnen som kompetenta och hur de tänker kring innemiljön i förhållande till det kompetenta barnet. Metod: Vi har gjort en kvalitativ studie där vi har använt oss av observationer och intervjuer. Studien genomfördes på fem olika småbarnsavdelningar inom samma kommun.

Studiens syfte innebar att undersöka situationen för människor med normalbegåvning och funktionshinder i dagens svenska samhälle samt att studera diskrepansen mellan aktörer med synliga funktionshinder och aktörer med osynliga funktionshinder. Detta på arenorna: Arbete/studier/daglig verksamhet, fritidsverksamhet och på allmänna platser i samhälletStudiens forskning utgår från en metodisk grund som bygger på Layders domänteori, hermeneutisk metod och inspiration av Grundad Teori. Tillvägagångssättet har varit en triangulering bestående av samhällsvetenskapliga teorier, en kvalitativ intervjuundersökning och en kvantitativ enkätundersökning. Resultatet av studien visar på aspekter både av inkludering och av exkludering för människor med funktionshinder. Det konstateras att det existerar stora hinder för aktörer med funktionshinder på studiens arenor.

Examensarbetets syfte är att belysa hur pedagoger arbetar med att stödja barns utveckling av den empatiska förmågan, samt hur pedagogerna uppfattar barns utveckling av empati hos det lilla barnet i förskolan. Syftet är även att synliggöra vilka konsekvenser som kan uppstå av att inte stödja barn i deras utveckling av empatisk förmåga. Metoden som valts för detta examensarbete är av formen kvalitativ intervjustudie där den semistrukturerade intervjustrukturen har använts. De som har blivit intervjuade är förskollärare som har lång erfarenhet att arbeta med barn i förskolan. Antalet förskollärare som har intervjuats är tre stycken och alla har intervjuats var för sig om ämnet barns empatiska förmåga i förskolan.