Historisk sett har det skett en utveckling av hur vi ser pÄ barn. Till en början fostrade vi okritiska och fogliga medborgare men historien visar att vi behöver kritiska medborgare som kan stÀlla motfrÄgor. DÀrför har vi skrivit om barnsynen ur ett historiskt perspektiv för att komma till klarhet med om dagens barnsyn, dÀr vi tror pÄ det kompetenta barnet. Finns pedagogerna som ser till att barnet fÄr inflytande över sin vardag. I lÀroplanen för förskolan stÄr det att förskollÀraren ska se till att barnen fÄr ett reellt  inflytande över arbetssÀtt och verksamhetens innehÄll. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att belysa pedagogers uppfattning om och erfarenhet av barns inflytande i den pedagogiska verksamheten och sÀtta dessa i relation till demokrati- och barnsyn.

This work is meant to contribute to the research of adaptation studies by focusing on a special case: the transformation of a fictional diary into a movie. In order to sustain the form of the literary source the adaptation to movie requires certain strategies. Först of all, the diary genre is characterized by a one-dimensional narration. Second, diaries only supply a few written dialogues, hence this "void" has to be compensated and filled by media specific measures. Third, the investigated diary is a story of individualization and emancipation of a single woman.

Att bli förÀlder ses av mÄnga som en del av livet och lika sjÀlvklart Àr det att barnet föds vÀlskapt och friskt. Denna bild förÀndras nÀr ett barn föds för tidigt eller Àr sjuk och behöver vÄrd pÄ neonatalavdelning. Den viktiga anknytningsprocessen kan dÄ försvÄras eller fördröjas. Bakgrund: I bakgrunden beskrivs anknytningsteorier, det kompetenta barnet, samt olika vÄrdinterventioner dÀr vetskap finns om förÀldrarnas betydelse för delaktighet i vÄrden av sitt barn som vÄrdas pÄ neonatalavdelning. HÀr beskrivs Àven Travelbees (1) syn pÄ vÄrdrelationen.

AdoptivförÀldraskapet skiljer sig en del frÄn det biologiska förÀldraskapet och adoptivförÀldrarna stÀlls inför annorlunda utmaningar. De mÄste bli godkÀnda för att kunna bli förÀldrar. Barnet har ett annat ursprung Àn förÀldern och ett internationellt adopterat barns utseende skiljer sig frÄn förÀlderns. Omgivningens reaktioner gÀllande adoptionen kan variera. Studiens syfte Àr att fördjupa kunskapen om hur adoptivförÀldrar upplever det specifika i adoptivförÀldraskapet.Empirin utgörs av kvalitativa intervjuer med Ätta adoptivförÀldrar.

SammanfattningI detta examensarbete studeras barns genuskonstruktioner pÄ ett frukostprogram i Bagamoyo, Tanzania. Syftet Àr att förstÄ hur barnen konstruerar genus. Genom att utforska vilka aktiviteter och platser som Àr genusifierade respektive könsneutrala samt hur barnen tÀnker om att vara flicka eller pojke nÄs ny kunskap om genus. Teoretiska utgÄngspunkter Àr genusteori och genusantropologi. Centrala begrepp Àr genusifiering, socialisation och plats.

Att bli inlagd pÄ sjukhus Àr för de flesta barn en ny upplevelse. För barnet kan sjukhusmiljön orsaka smÀrtsamma upplevelser som kan vara mycket svÄra att hantera. Innan barnet har fÄtt ett fullt utvecklat sprÄk anvÀnder de leken som kommunikationssÀtt. Barn anvÀnder informationen som ett intellektuellt stöd för att hjÀlpa sig sjÀlva att klara av cancersjukdomen. Att undersöka betydelsen av bemötande och information till barn i olika utvecklingsstadier samt deras förÀldrar och syskon i samband med cancersjukdom var syftet med studien.

ABSTRAKT I vÄrt dagliga arbete som anestesisjuksköterskor möter vi barn som ska opereras och deras förÀldrar. Studier visar att förÀldrar vill delta vid anestesins början och till dess barnet sover, d v s anestesiinduktionen. FörÀldrar och barn Àr som ?kommunicerande kÀrl? och att tillÄta förÀldrar delta i induktionsprocessen minskar rÀdsla och oro associerat med anestesi. Oron Àr ÀndÄ viktig dÄ den hjÀlper förÀldrar att engagera och förbereda sig inför vad som ska hÀnda och visar barnet att de Àlskar det.

Syftet med studien Àr att undersöka förÀldrars instÀllning till höglÀsning, yttre betingelser kring höglÀsning och val av litteratur samt anvÀndning av tekniska hjÀlpmedel. Studien har baserats pÄ en enkÀtundersökning som besvarats av 77 förÀldrar med barn i Äldrarna sex till tio Är. Resultatet visar att i stort sett alla förÀldrar lÀser högt för sina barn nÄgon gÄng i veckan och att de anser att höglÀsning framför allt frÀmjar barns sprÄk- och lÀsutveckling. De menar ocksÄ att höglÀsning ger en stunds gemenskap med barnet och stimulerar till samtal kring Àmnen som tas upp i böckerna. FörÀldrarnas höglÀsning minskar för Àldre syskon som uppnÄtt egen lÀsförmÄga och orsaken till detta Àr bland annat yngre syskons val av litteratur, att förÀldrarna anser att barnet ska trÀna upp sin egen lÀsfÀrdighet och tidsbrist hos förÀldrarna.

In this bachelor essay an attempt is done, to recreate a probable Bronze Age landscape on Gotland, with GIS as a tool. The landscape on Gotland is situated with many different monuments dated Bronze Age, such as cairns and stone ships. In creating of the maps, two possible shorelines contemporary with the Bronze Age have been calculated and marked on the maps. Furthermore, peat lands have been drawn upon the maps, by using the information from geological maps.A landscape variable have been compared between Bronze Age places and Early Iron Age houses; the soil type. On Bronze Age places gravel is the most common, while moraine marl is the most common on places with Early Iron Age houses.From a selection that were made, all Bronze Age places where within 3 km from the water, either the recreated shoreline or peat land.

Bakgrund: Var femte kvinna upplever bÀckensmÀrta (BS) under graviditeten. I de flesta fallförsvinner BS inom nÄgra veckor till nÄgra mÄnader efter förlossningen. Cirka sju procent harkvar besvÀren sex Är efter förlossningen. Detta pÄverkar deras dagliga liv, arbetsförmÄga ochlivskvalitet. Det finns forskning som visar pÄ att kejsarsnitt och/eller hög födelsevikt hosbarnet kan ha betydelse för lÄngvarig nedre ryggsmÀrta (NRS).

Den stora manliga dominansen inom musikbranschen, och dess olika villkor fo?r kvinnor och ma?n, har lett till uppkomsten av organisationer som vill utja?mna ko?nsbalansen. Popkollo fo?rso?ker uppna? detta genom att ordna musikla?ger, speciellt riktade till tjejer.Syftet med min underso?kning a?r att fa?nga unga musicerande tjejers bera?ttelser om sina upplevelser innan, under, och efter ett Popkollo. Dessa upplevelser skildrar jag utifra?n en kvalitativ intervjustudie med 18 kollodeltagare fra?n sommaren 2013.

Det mÀnskliga beteendet Àr en av de viktigaste komponenterna i utformandet av arkitektur. Vi gestaltar byggnader och platser pÄ ett visst sÀtt för att frammana en kÀnsla av trygghet och lugn och pÄ ett annat sÀtt för att skapa spÀnning och dramatikLockelsen Àr kanske vÄr starkaste mÀnskliga drift. Den dÀr osynliga kraften som trÀder in och gör att vi mÄste titta genom springan i den fördragna gardinen för att stilla vÄr nyfikenhet. I jakten pÄ en upptÀckt.Springan i gardinen, hÄlet i planket och presenternas omslagspapper gör alla att det som finns dÀr innanför blir sÄ mycket mer intressant och lockande. Jag stÀller mig frÄgan om det samma kan tillÀmpas pÄ en hel byggnad?Blir en byggnad mer spÀnnande och intressant, mer öppen och extrovert, genom att vi klÀr den i en yttre "kappa" i vilken vi lÀmnar smÄ nyfikna öppningar, smÄ lockelser, som skvallrar om byggnaden och verksamheten innanför? I detta fall ett nytt konstmuseum i Uppsla..

LÀroplanen för förskolan Lpfö 98 (rev 2010) trycker pÄ att förskolan ska lÀgga stor vikt vid att stimulera varje barns sprÄkutveckling och med hjÀlp av olika uttrycksformer frÀmja barns utveckling och lÀrande. FörskolelÀrarens roll Àr att stimulera och utmana barnet i en innehÄllsrik och inbjudande miljö. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur fyra förskolelÀrare resonerar gÀllande kommunikation med barn i yngre Äldrar pÄ förskolan. Vi har utfört en kvalitativ fallstudie som innehÄller strukturerade intervjuer. VÄra intervjuer genomfördes pÄ tvÄ förskolor i tvÄ olika kommuner i Sverige dÀr fyra förskolelÀrare tillfrÄgades.

Jag argumenterar för att man inte kan förstÄ ?barnet? som sÄdant som mer Àn en diskursiv formation. Genom att analysera nyhetsfotografier och intervjuer med förskolepedagoger visar jag hur barnen de berÀttar om, beroende pÄ i vilket sammanhang och till vilken geografisk plats det lokaliseras till, konstrueras olika som subjekt. De barn som knyts till bekönade platser som privata hem, förskola och vÄrd befinner sig oftast inom vÀlfÀrdens Sverige och kan tolkas som ?trygga?.

Syftet med denna studie Àr att bidra med kunskap om hur synen pÄ barn reflekteras genombarnlitteratur frÄn Ären 1930-2001. Mer specifikt har fyra olika bilderböcker analyserats:Hattstugan (1930), KÀnner du Pippi LÄngstrump (1947), Till vildingarnas land (1967) ochGittan och fÄrskallarna (2001). Analysen har rört böckernas personskildringar, berÀttarröstersamt tid, rörelse och kausalitet. De frÄgestÀllningar som har anvÀnts Àr: Hur framstÀllsbarnkaraktÀrerna i dessa fyra barnböcker? Och vilken syn pÄ barn gestaltas genom dessakaraktÀrer? Resultatet av analysen blev att ingen av böckerna förmedlar endast en syn pÄ barnutan barnkaraktÀrerna framstÀlls pÄ flera olika sÀtt.