Syfte: Beskriva ett exempel på användandet av Balanced Scorecard inom den svenska offentliga hälso- och sjukvården samt beskriva förändringar kopplat till modellen. Syftet är även att beskriva den organisatoriska trögheten kopplat till användandet av Balanced Scorecard. Metod: Ett övervägande deduktivt val av metod med ett deskriptivt syfte. Vald metod har varit kvalitativ. Slutsatser: BSC används som ett mätsystem på avdelningen i uppsatsen.

Under de senaste decennierna har det visat sig vara en utmaning för offentliga organisationer att anpassa sig till föränderliga marknader. Syftet med studien är att undersöka hur en offentlig organisation uppfattar olika intressenters påverkan på organisationens arbete med att anpassa sig till förändringar på marknaden. Studien realiseras genom en fallstudie på Systembolaget och deras anpassningsarbete gällande en ny sortimentsmodell. Uppsatsen fokuserar på organisationens uppfattning om intressenternas påverkan och datainsamlingen utgjordes primärt av intervjuer med fem experter inom organisationen. Resultatet av studien ger stöd för att offentliga organisationer har ett stort fokus på att vinna legitimitet i sitt anpassningsarbete.

Diskriminerande offentlig upphandling har länge utgjort ett problem inom EU något man försökt åtgärda genom fullbordandet av den inre marknaden i början på 1990-talet. Detta icke-tariffära handelshinder kan jämföras med en subvention och innebär högre inhemska priser och minskad import och därmed snedvridningar på marknaden. De förväntade effekterna av liberalisering av marknaden för offentlig upphandling är därför att priserna ska sjunka och handeln mellan medlemsländerna öka. Denna studie har som syfte att undersöka just vilka effekter den inre marknaden har haft på den offentliga upphandlingen inom EU. Rapporten presenterar förändringar som kan skönjas i handel, importandelen i den offentliga sektorn och priser drygt 10 år efter den inre marknadens skapande och fastställer att den inre marknaden till viss del har medfört att marknaden för offentlig upphandling blivit mer öppen, att offentlig upphandling nu till större del sker över nationsgränserna.

Följande studie har till syfte att belysa vilka individuella respektive organisatoriska förutsättningar som påverkar de individuella respektive organisatoriska effekterna av ledarskapsutbildning i den offentliga sektorn. För att uppnå syftet valdes ett kvalitativt tillvägagångssätt med semistrukturerade intervjuer som genomfördes med personer som deltagit i en ledarskapsutbildning. Teori valdes utifrån tidigare forskning inom området, litteratur med utgångspunkt från syftet samt resultatet av empirin, därefter ställdes dessa mot varandra. Det man fann var att innan man tar beslut om att investera i en utbildning finns det ett antal aspekter som är av vikt att belysa för att skapa de effekter man eftersträvar i organisationen. Bland annat visar resultatet att ledarskapsutbildningen bör vara anpassad efter organisationens och chefernas behov.

This graduate thesis is engaged with perceived safety and "safe making" design in public places. Despite the fact that we have never been as safe, questions of safety get more attention than ever in today?s society. Public demands for safer and more secure environments and low levels of experienced feelings of safety indicate problems in society that can shrink people's usage of public places as well as their quality of life. Through methodical exaggeration of danger and legislation of laws, the state creates a situation that in different respect work to overprotect the citizens, who are not unlikely to experience feelings of being unsafe at the same time that the actual safety is to big. An expansion of protection against fear can unlike what was first intended decrease the experience of safety.

I denna uppsats behandlas förfarandet kring offentliga upphandlingen ur ett upphandlarperspektiv. Problemet som behandlas i uppsatsen grundar sig i komplexiteten i upphandlingsförfarandet med utgångspunkt i att antalet överprövningar successivt ökar med åren på området, något som har diskuterats som ett problem bland annat i flera rapporter från konkurrensverket, finansdepartementet och Stockholms handelskammare. Komplexiteten kring de upphandlingar som sker ute i landet har lett fram till uppsatsens syfte; att undersöka vad som är grunden till de problem som kan uppstå i upphandlingsförfarandet. Beror det på kunskapsbrist, oklar reglering, eller något annat? Detta har sedan även undersökts djupare genom en studie av Uppsala kommun.I denna uppsats så redogör jag först för upphandlingsförfarandet utifrån hur det ska gå till i och med gällande lagstiftning i LOU.

Bakgrund: Användningen av uppföljnings- och kontrollsystem har stor betydelse både förprivata och offentliga verksamheter. Uppföljning och utvärdering är två viktiga processer somoftast inte är tillräckliga inom offentliga verksamheter. För att öka användningen av dessa ochför att nå en högre effektivitet efterfrågas ökad kompetensnivå samt kontinuerliga rutiner förutvärdering och utveckling. Dessa processer används för att avgöra om offentligaverksamheter utvecklas i enlighet med sina mål och att organisationens arbete fungerar somplanerat.Syfte: Studien syftar primärt till att utvärdera hur Kronofogdemyndigheten Sydosts internauppföljningssystem GUPP fungerar och är uppbyggt samt om det uppfyllt sittimplementeringssyfte utifrån dess förväntade effekter. Med utgångspunkt i analysen skallstudien också generera åtgärdsförslag för att på så sätt öka användbarheten för verksamhetenoch deras medarbetare.Metod: Denna uppsats är genomförd som en utvärderingsstudie då vi tilldelats ett uppdragfrån enhetschefen för Kronofogdemyndighetens Sydostregion.

Föreställningar om arbete, familj och individ relaterar till distinktionen mellan privat och offentligt och hierarkiska sociala ordningar. Syftet med den här uppsatsen är att utifrån ett diskursteoretiskt perspektiv undersöka hur föreställningar om "privata" och "offentliga" ordningar framträder i personliga assistenters arbetsbeskrivningar. Uppsatsens empiri består av material från fem intervjuer med personliga assistenter.I arbetsbeskrivningarna framträder föreställningar om familj, arbete och individ samverkande. Analysen visar hur diskursen om en oberoende individ, som framträder som central för och osynliggörande av personliga assistenters arbete, i materialet aktualiseras i relation till hegemoniska diskurser om arbete i det offentliga och familjen som en autonom, privat enhet. Offentligt avgränsas mot privat, men gränsen framträder som kontextuell, permeabel, instabil och elastisk.

Syftet med denna studie är att undersöka hur vattennära områden det vill säga Västra Hamnen och Norra Älvstranden, som tidigare använts som hamn- och industriområden idag fungerar med sin nya användning genom att titta på vad som gör dem attraktiva och för vem. Vidare är syftet att ta reda hur tillgängliga de är för allmänheten genom dess offentliga platser. Studien har ett typo-morfoligiskt förhållningssätt vilket betyder att den sociala sammansättningen studerats i områdena samt den fysiska strukturen genom att offentliga platser undersökts samt bebyggelsestrukturen. Sjönära områden anses vara attraktiva för en mångfald av människor men studien visar att det överlag är resursstarka personer som bosätter sig i Norra Älvstranden och Västra Hamnen. Att områdena är attraktiva samt att det överlag är en viss grupp människor som bosätter sig i områdena exemplifierar en problematik kring hur tillgången till områdenas offentliga platser fungerar. Studier kring de offentliga rummen har uppmärksammat att stråken i dessa områden är betydelsefulla för att en mångfald av människor och inte bara de som bor där ska kunna orientera sig till de attraktiva vattennära områdena och känna sig välkomna till exempelvis de offentliga kajstråken.

Ekonomisk styrning är ett av de centrala begreppen inom företagsekonomin. Styrning handlar om att påverka beteendet i en organisation i den riktning som de styrande önskar. Styrningen påverkas bland annat av organisationens struktur, kultur, ägandeform, mål och syfte. Styreffekten beror ytterst på människorna i organisationen. Dessa ska både styra och bli styrda på ett sådant sätt att de främjar verksamhetens helhet.

En stor förändring som har skett inom den offentliga sektorn sedan 1980-talet är synen på hur man bäst effektiviserar verksamheten. Kommunerna riktade blickar mot företagsvärlden där företagsidealet utmärkte sig som det ideala och optimala för effektivisering. En rad olika teorier om hur man bäst effektiviserar den offentliga sektorn som inbegrips under new public management kom att realiseras under 1990-talet. Med bakgrund av den nya styrningen i form av beställar- utförarmodellen som ett led i new public management har syftet med denna uppsats varit att studera i vilken utsträckning tjänstemännen utövar makt genom att studera ett fall och den beslutsprocess som föranledde det. Vidare har syftet varit att studera på vilket sätt tjänstemannamakten utgör ett demokratiskt problem.

Belysningen spelar en stor roll för att skapa trygghetskänsla i städers mörker-landskap. En del människor är oroliga över att drabbas av brott och undviker därför mörka utomhusmiljöer eller till och med avstår helt från att gå ut när det är mörkt. Detta är ett problem då det begränsar hur människor egentligen skulle vilja använda Det offentliga rummet, vilket betyder inskränkning i deras livskvalitet. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka hur Uppsala kommun har arbetat med belysning i Uppsala för att öka trygghetskänslan under dygnets mörka timmar. En litteraturstudie genomfördes för att ta reda på hur belysning för ökad trygghetsupplevelse ser ut idag och vilka visioner Uppsala kommun har. Uppsala har kommit långt i belysningsfrågan och är en av landets bäst belysta städer.

Det övergripande målet för svensk jämställdhetspolitik är att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla områden i livet och det råder politisk enighet om detta. Trots denna enighet är vårt samhälle fortfarande inte jämställt. Varför? Luleå Tekniska Universitet har genomfört en studie av norrbottnisk medias gestaltning av kvinnor och män, med ambitionen att skapa en grund för en bredare diskussion om hur kvinnor och män skildras i media. Studien visade att 72% av alla nyheter handlade om män och 18% handlade om kvinnor.

En av Ring P1:s ambitioner är att låta svenska folket få en röst i etern och i den offentliga debatten. Men är det verkligen svenska folkets röst som hörs i Ring P1? Vem är det egentligen som ringer in?.

Titel:"Kommunikation är ju allt" ? en kvalitativ studie om relationen mellan värdet av att mäta kommunikation och kommunikatörers status och legitimitet i organisationer.Författare:Emilia Dahlqvist och Daniela LundqvistKurs, termin och år:Medie- och kommunikationsvetenskap GR (C), C-uppsats 15 hp, HT-2013Antal ord i uppsatsen:17 009 ordProblemformulering och syfte:Strategisk kommunikation har under de senaste 25 åren haft svårigheter att utveckla mätmetoder som visar på dess värde. Strategisk kommunikation kämpar för akademisk prestige, vilket är en stor utmaning för legitimeringen av yrket. Yrkesutövare har svårt att argumentera för vilket värde de tillför organisationen, utan att kunna visa detta genom mätbara resultat. Syftet med denna uppsats är att undersöka relationen mellan kommunikationsansvarigas uppfattningar om mätning av kommunikation och yrkets legitimitet.