Sök:

Sökresultat:

442 Uppsatser om Det normala ćldrandet - Sida 24 av 30

Mys i kuddrummet : En intervjustudie om hur ett verksamt arbetslag med förskollÀrare ser pÄ barns sexualitet

Detta examensarbete hade syftet att undersöka vilken syn ett arbetslag med förskollÀrare har pÄ temat barns sexualitet. Studiens huvudfrÄgor handlade om hur medvetna pedagogerna i förskolan Àr om barns sexualitet, hur förskollÀrarna reflekterar och agerar kring Àmnet och barnens sexuella lekar. En utav huvudfrÄgorna var vilket utrymme barns sexualitet fÄr i vardagen pÄ förskolan. Den tidigare forskningen Àr överens om att barns sexualitet lÀnge varit tabubelagt och inget som förskollÀrare har talat öppet om varken med varandra eller med barnen. Den tidigare forskningen Àr Àven överens om att det Àr viktigt för förskollÀrare och andra vuxna att tala med barnen om deras sexualitet, och att anvÀnda ord och begrepp som Àr lÀtt för barnen att förstÄ för att göra barnens sexualitet synlig och bekrÀftad. I den teoretiska delen behandlades tidigare forskning med ett urval av forskare som behandlar barns sexualitet och sexuella lekar. Studiens empiriska underlag bestÄr av semistrukturerade intervjuer som riktats till ett arbetslag med fyra kvinnliga förskollÀrare.

?AkutsjukvÄrd nÀr den Àr som bÀst? : En kvalitativ studie om sjuksköterskors erfarenheter frÄn internationellt humanitÀrt arbete

Bakgrund: Internationellt humanitÀrt arbete Àr ett omrÄde dÀr sjuksköterskor Àr aktiva. Att delta i internationella humanitÀra insatser innebÀr emellertid att arbeta i miljöer annorlunda frÄn de normala med andra förutsÀttningar. Miljön dÀr sjuksköterskan arbetar pÄverkar ocksÄ omvÄrdnaden och det ingÄr tillika i sjuksköterskans yrkeskunskap att ha kunskap om den miljön dÀr arbetet Àger rum. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor inte kÀnner sig tillrÀckligt förberedda inför arbetet i dessa sammanhang. Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur sjuksköterskors erfarenheter av miljön i internationella humanitÀra insatser samt hur upplevelser av arbetet i denna miljö, kommer till uttryck i egna berÀttelser.

HyressÀttning pÄ bostadsmarknaden i Stockholm.En analys av Stockholmsmodellen.

HyressÀttning Àr föremÄl för diskussion eftersom det idag finns förslag till ny hyressÀttningsmodell som kallas Stockholmsmodellen.Idag existerar bruksvÀrdessystemet som innebÀr att tvÄ lika lÀgenheter ska ha likvÀrdig hyra och om tvist uppstÄr finns bestÀmmelser som reglerar detta. BruksvÀrdeshyra innebÀr att hÀnsyn tas till fastighetens och lÀgenhetens standard, utrustning i lÀgenheten och gemensamma utrymmen. De flesta hyrorna förhandlas kollektivt mellan hyresvÀrden och hyresgÀstorganisationen. Hyresregleringslagen tillkom 1942. BruksvÀrdessystemet infördes 1968.

Projektarketyper som modell

Projekt har blivit en arbetsform som Àr vanlig i mÄnga branscher, i mÄnga organisa-tioner och för mÄnga olika uppgifter, och som dessutom ofta Àr det normala sÀttet att arbeta. Idag finns ett stort antal företagsspecifika och generella projektmodeller. Des-sa Àr vanligen normativa och definierar ofta faser, roller, beslutspunkter och doku-ment i ett idealiserat typprojekt. De Àr ofta tÀnkta för en viss kategori av projekt med vissa gemensamma sÀrdrag, t.ex. likartade projektmÄl, genomförs i samma bransch eller har fokus pÄ vissa aktörer.Undersökningen utgÄr frÄn en modell som bestÄr av fem projektarketyper ? Pro-duktutvecklingsprojekt, Marknadsprojekt, Interna förÀndringsprojekt, Kundorder-projekt och Evenemangsprojekt ? som tillsammans pÄ ett stiliserat sÀtt beskriver alla projekt som bedrivs som en del i en moderorganisations verksamhet.Undersökningen söker besvara om den undersökta modellen kan vara till nytta för ledningen av det Undersökningen Àr i sin helhet genomförd som en litteraturstudie.Undersökningens resultat tyder pÄ att den domÀn som projektarketypmodellen be-skriver ? projekt inom yrkesmÀssiga organisationer och dÀri frÀmst projektorientera-de företag ? utgör en naturligt avgrÀnsad domÀn.

?HEROIN KÄNNS ÄNDÅ LITE MISÄR? En fokusgruppsstudie om unga studenters attityder kring droger och missbruk utifrĂ„n ett genusperspektiv.

Denna C-uppsats Àr en kvalitativ studie om unga studenters attityder till droger och missbruk. Syftet Àr att belysa hur unga studenter resonerar kring olika frÄgor om droger och missbruk, samt se till hur genus pÄverkar ens attityder. För att skapa en förstÄelse för vÄra informanters attityder och hur de konstruerar sin verklighet, kommer vi att beskÄda dem i rollen som subjekt och aktiva aktörer, ett sÄ kallat hermeneutiskt synsÀtt. Vi kommer Àven att ha ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och dÀrför kommer vi att lÀgga tyngdpunkten pÄ den sociala interaktionen som sker i vÄra fokusgrupper. I studien har vi genomfört tvÄ fokusgruppsintervjuer med unga studenter mellan tjugo till tjugofem Är som studerar vid Göteborgs universitet.

Inköpsmetoder för prefabricerade betongstommar: JÀmnförande studie av total och delad entreprenad

Anledning till studiens initiativtagande Ă€r att det inom omrĂ„det inköp av prefabricerade betongstommar saknas riktlinjer för hur alternativa entreprenadformer skall behandlas. I ett byggprojekt stĂ„r stommen för cirka 15-25 % av totalkostnaden för ett byggprojekt. År 2008 köpte Skanska in prefabricerade betongstommar för en summa av 815 miljoner kronor. I 50 projekt uppgick stomkostnaderna över 10 miljoner kronor och stod för 71 % av totalkostnaden för det Ă„rets stominköp. Om entreprenadformen kan pĂ„verka resultatet sĂ„ Ă€r det stora kostnader som kan minskas.

Effekter av vanadin föreningar pÄ fosfatas i olika celler

 Enligt tidigare undersökningar har vanadinföreningar visat sig ha insulinliknande effekter bÄde in vitro och in vivo. Syftet med detta examensarbete var att prova ut en teknik för att testa effekten av vanadinföreningar pÄ tvÄ olika celltyper: adherenta celler (AA-celler) och suspensionsceller (K562-celler). NÀr insulinet binder till sin receptor pÄ cellytan Àr det starten pÄ en biologisk respons. Insulinreceptorn Àr ett tyrosinkinas som transporterar fosfatgrupper frÄn ATP till tyrosin pÄ sin egen peptidkedja. De aktiverade tyrosinkinasreceptorn kan aktivera ett antal signalmolekyler, bland annat proteinkinas B.

Barn i behov av sÀrskilt stöd inom förskolan : Diagnosers betydelse och metoder

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur förskollĂ€rare arbetar med barn i behov av sĂ€rskilt stöd samt att ta reda pĂ„ vilka svĂ„righeter barn kan ha och vad som menas med barn i behov av sĂ€rskilt stöd. Var gĂ„r grĂ€nsen om ett barn Ă€r i behov av sĂ€rskilt stöd? Vilken betydelse har en diagnos för en pedagog? I undersökningen framgick det att informanterna hade mött olika barn med olika behov som till exempel dövhet, funktionshinder, motoriska svĂ„righeter, sprĂ„ksvĂ„righeter, talsvĂ„righeter, autism, koncentrationssvĂ„righeter, sociala och emotionella svĂ„righeter och ej diagnostiserade barn. Även att tvĂ„ av informanterna ansĂ„g att det inte var nödvĂ€ndigt med den specialiserade diagnostiseringen. Tidigare forskning visar pĂ„ att förskolan i mĂ„nga fall ses som en barnpassnings institution för arbetande vĂ„rdnadshavare istĂ€llet för en plats dĂ€r barnen kan utveckla sig. Det tas vidare upp den kontroll som pedagogerna har.

"Etnisk diskriminering i affÀrer". En kvalitativ studie i hur nÄgra kunder med annan etnicitet Àn svensk upplever affÀrsanstÀlldas bemötande

Syftet med studien Àr att fördjupa förstÄelsen för hur nÄgra kunder med annan etnicitet Àn svensk upplever bemötandet av affÀrsanstÀllda. Fokus riktas mot affÀrsanstÀlldas bemötande av kunder med annan etnicitet Àn svensk nÀr de ska handla dagligvaror eller klÀder. För att kunna uppfylla syftet med studien, genomfördes kvalitativa intervjuer med fyra invandrare, tvÄ kvinnor och tvÄ mÀn. Informanterna var i Äldrarna mellan 22 till 57 Är gamla och kom till Sverige frÄn Afghanistan, Kosova och Portugal för mellan tvÄ till 16 Är sedan. Begrepp som omnÀmns i studien upprepade gÄnger Àr diskriminering och fördomar, vilka ocksÄ definieras utförligt och behandlas i arbetet.

Vem Àr ett barns juridiska förÀlder?

NÀr ett litet barn har utsatts för övergrepp av en vuxen och detta har anmÀlts till polis, kommer barnet i kontakt med rÀttvÀsendet. HÀr inleds en process som Àr anpassad  och utformad efter vuxnas perspektiv. Syftet med denna uppsats Àr att försöka klargöra vilka svÄrigheter som uppstÄr nÀr ett barn kommer i kontakt med rÀttsvÀsendet och hur barnet barnets utsaga bemöts och vÀrderas. Hur vÀl tillgodoses de rÀttigheter som alla barn tillförsÀkras enligt Barnkonventionen nÀr det finns prejudicerande domar som stadgar att utsagor av barn under tre Är inte ska tillmÀtas nÄgon trovÀrdighet. Vidare behandlas vilka rÀttigheter barnet har som mÄlsÀgande och vem som ska se till att dessa efterlevs samt hur de olika aktörer som berörs samarbetar för att tillgodose barnets rÀttigheter under brottmÄlsprocessen.

Kvinnor med negativa förlossningsupplevelser - en kvantitativ studie

Att föda barn Àr en unik hÀndelse i kvinnors liv frÄn vilken de kan bÀra med sig min-nen under resten av sina liv. Upplevelser av förlossning pÄverkar deras framtida vÀlbefinnande samt relationerna till deras barn och partner. DÀrför Àr ett viktigt mÄl att varje kvinna ska uppleva förlossningen som en positiv hÀndelse. Svenska studier visar att 3-10 % av födande kvinnor har en negativ förlossningsupplevelse. Förloss-ning med medicinska interventioner, och huvudsakligen akuta kejsarsnitt, Àr risk-faktorer.

Vad förvÀntade du dig egentligen? : En studie om förvÀntningar pÄ gerillamarknadsföring

Inledning: En förvÀntning Àr en sinnesstÀmning som mÀnniskor kÀnner kring nÄgot eller nÄgon innan de kommer i kontakt med objektet. Detta grundar sig i mÄnga fall i en positiv kÀnsla över hur nÄgot kommer att bli och har vissa krav som den Àmnar leva upp till. Varje dag utsÀtter mÀnniskan sig för situationer dÀr förvÀntningar skapas. FörvÀntningar kan Àven mÀtas innan, under, samt efter nÄgonting utförts. Du kan till exempel gÄ in med en rad förvÀntning innan du utför ett uppdrag vilka sjÀlvklart hÀnger med genom hela processens gÄng.

"Etnisk diskriminering i affÀrer". En kvalitativ studie i hur nÄgra kunder med annan etnicitet Àn svensk upplever affÀrsanstÀlldas bemötande

Syftet med studien Àr att fördjupa förstÄelsen för hur nÄgra kunder med annan etnicitet Àn svensk upplever bemötandet av affÀrsanstÀllda. Fokus riktas mot affÀrsanstÀlldas bemötande av kunder med annan etnicitet Àn svensk nÀr de ska handla dagligvaror eller klÀder. För att kunna uppfylla syftet med studien, genomfördes kvalitativa intervjuer med fyra invandrare, tvÄ kvinnor och tvÄ mÀn. Informanterna var i Äldrarna mellan 22 till 57 Är gamla och kom till Sverige frÄn Afghanistan, Kosova och Portugal för mellan tvÄ till 16 Är sedan. Begrepp som omnÀmns i studien upprepade gÄnger Àr diskriminering och fördomar, vilka ocksÄ definieras utförligt och behandlas i arbetet.

TÀthet i timmerhus : orsaker till luftlÀckage genom vÀggar av liggtimmer och hur det pÄverkar ventilation och energianvÀndning

Att bygga hus med timmerstomme har en lÄng tradition i Sverige. Det byggs idag ca 500 timmerhus om Äret. Förr byggde man av timmer för att det var det var ett lÀtt sÀtt att fÄ ett hus som klarade den tidens krav och som inte krÀvde maskinell bearbetning. I dag byggs timmerhus mer av estetiska och livsstilsskÀl. MÄnga vill dÀrför att det ska synas att det Àr ett timmerhus, gÀrna bÄde pÄ ut- och insidan.

FÀltskiktsvegetationen 30 Är efter bestÄndsanlÀggning : effekter av olika nivÄ pÄ skogsskötselintensitet

En landsomfattande försökserie anlades mellan 1984 - 1988 med 15 försöksblock i Sverige. Syftet var att studera den totala effekten pÄ virkesproduktionen av tre olika intensiva skogsskötselalternativ. Inom varje block upprÀttades en extensiv behandling som innebar att ingen ÄtgÀrd efter avverkning vidtogs, en normal behandling som motsvarade markÀgarens normala skötselintensitet vid tiden nÀr försöken anlades. Slutligen fanns en intensiv behandling dÀr ambitionsnivÄn skulle vara högre Àn vad som kunde anses vara normalt. Mitt syfte var att studera hur fÀltskiktets tÀckningsgrad och artantal pÄverkats av de tre olika skogsskötselintensiteterna pÄ de tre försöksblocken Bjurholm, Edefors och Harads i Norra Sverige. PÄ dessa block inventerade jag markvegetationen med fokus pÄ fÀltskiktet i mÄnadsskiftet mellan Juni och Juli 2013.

<- FöregÄende sida 24 NÀsta sida ->