Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en sjukdom som har ökat de senaste 30 åren. I Sverige är det ca 200 personer som insjuknar varje år och 700-800 som idag lever med sjukdomen. ALS är en motorneuronsjukdom där nervcellerna som står för styrningen av skelettmuskulaturen bryts ned. När nervcellerna inte används längre så dör de och gör så att musklerna förtvinar, vilket kallas för atrofi. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen av hur det är att leva med Amyotrofisk lateralskleros.

Bakgrund Ett flertal studier beskriver de svårigheter som är förenade med behandling av neuropatisk smärta. Få studier beskriver långvarig neuropatisk smärta ur patientens självupplevda perspektiv och strategier för att klara av vardagen. Mer kunskap behövs ur ett patientperspektiv avseende upplevelser av att leva med neuropatisk smärta. Syftet med föreliggande studie var att beskriva patienters upplevelser av att leva med neuropatisk smärta. Metod Studien är empirisk och deskriptiv med en kvalitativ ansats.

Tarmsjukdomar som kan orsaka att en person erhåller stomi kan bland annat vara Crohns sjukdom, Ulcerös Colit och Kolorektal cancer. Patienter som genomgått en stomioperation är tvungna att lära sig nya tarmvanor vilket kan ge en upplevelse av objektifiering av kroppen. Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser av att leva med stomi. En kvalitativ litteraturstudie där åtta vetenskapliga artiklar har analyserats utifrån Evans (2002) analysmodell.Resultatet baseras på fyra teman som är Förändring av den fysiska kroppen, Sexuell begränsning, Social begränsning och Psykologisk påverkan. Det framkom att patienter som lever med stomi upplevde att kroppen förändrats då de inte längre kunde kontrollera gaser, lukt och läckage.

SammanfattningSyfte: Att utifrån litteratur beskriva hur patienter som drabbats av Poststroke Depression (PSD) upplever sin livskvalitet.Design: Beskrivande litteraturstudie.Metod: Litteratur söktes i databaserna PubMed och CINAHL, som publicerats mellan 2002-2012. Resultatet baseras på 13 vetenskapliga artiklar.  Resultat: Livskvalitet kan ses ur två dimensioner, psykiskt och fysiskt. Då livet förändras inom dessa dimensioner efter en stroke, kan detta påverka hur individen upplever sin livskvalitet. Patienter som drabbas av PSD kan uppleva en sämre livskvalitet, då de kan uppleva minskad fysisk aktivitet, liksom nedsatt funktionsförmåga och minskad självständighet i utförandet av aktiviteter i dagliga livet (ADL).

Bakgrund: Fetma är ett globalt folkhälsoproblem. Personer som lider av fetma upplever en försämrad hälsorelaterad livskvalitet. Fetma kan innebära både fysiska och psykiska hinder för personer och viktreducering kan bidra till att personer får en upplevd ökad livskvalitet. Ett kirurgiskt ingrepp är ett allt mer vanligt förekommande behandlingsalternativ för att uppnå ett långvarigt resultat av viktreducering. Upplever patienterna förändringar i hälsorelaterad livskvalitet efter operation? Har dessa i så fall varit positiva eller negativa? Kunskap om patienters upplevelser av hälsa och sjukdom kan ge sjuksköterskor bättre förutsättningar för att främja hälsa och förhindra ohälsa.

Bakgrund: Långvarig smärta är något som påverkar både den drabbade och hens närstående. Inom sjukvården glöms ofta de närstående bort vid vård av deras livspartner. Syfte: Att beskriva den närståendes upplevelse av att leva med en livspartner som har långvarig smärta. Metod: De databaser som söktes i var Cinahl, PubMed och PsykInfo. I kvalitetsgranskningen användes två omgjorda mallar av Forsberg och Wengström (2013).

Arbetets syfte är att undersöka hur olika försolepedagoger ser på bild och musik i förskolan. Vi har studerat litteratur som är relevant för ämnet och det redovisas i litteraturdelen. Vår undersökning är baserad på tio stycken intervjuer. I vårt resultat kom vi bland annat fram till att de pedagoger vi intervjuade anser att bild och musik är en viktig del i förskolan. De ser inte bara bild och musik som något roligt när man har tid över.

För den som drabbats av en obotlig, livshotande sjukdom är det psykosociala och fysiska stödet från anhöriga och familjemedlemmar en av de viktigaste faktorerna, för att få en värdefull sista tid i livet. Att vara nära anhörig kan innebära en utsatt position och ett stort ansvar. Anhöriga måste hantera både sina egna och den döende personens känslor och sorg, samtidigt som vardagliga problem ska lösas. För några är rollen som anhörigvårdare självklar, medan den innebär en stor uppoffring för andra. Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att vara nära anhörig till en person som vårdas i livets slut.

När ett barn får diagnosen diabetes påverkas hela familjens livssituation. Sjukdomen påverkar familjen på flera olika sätt och olika reaktioner uppstår då det är en livslång sjukdom. För att ur ett folkhälsoperspektiv öka förståelsen för familjens situation när ett barn drabbas av diabetes och kunna stötta familjen behövs kunskap om familjens upplevelse och hantering av situationen. Syftet med studien är att belysa hur familjen upplever och hanterar situationen när ett barn får diagnosen typ 1 diabetes och fram till cirka ett år efter diagnosen. Följande frågeställningar formulerades: Hur upplever familjen att livet påverkas då ett barn drabbas av diabetes? Hur hanterar familjen den förändrade livssituationen? Studien bygger på en litteraturstudie på sammanlagt 11 artiklar.

Introduktion: Olika typer av sår skapar stort lidande för den drabbade och Negative Pressure Wound Therapy (NPWT) är en behandlingsmetod som utvecklats för att effektivisera sårläkningsprocessen. Livskvaliteten och hälsan påverkas av såret och dess utveckling, vilket gör omvårdnaden vid sårbehandling grundläggande för patientens välmående. Syfte: Syftet var att belysa hur Negative Pressure Wound Therapy påverkar patientens livskvalitet och hälsa. Metod: Polit och Beck (2012) niostegsmodell användes för litteraturstudien. Artikelsökningarna gjordes i två olika databaser samt manuella sökningar och resultatet grundades på tolv artiklar som genomgick en kvalitetsgranskning.

Den som har en kronisk sjukdom är beroende av andra människor för att kunna hantera det dagliga livet. Genom sundare livsstil med tobaksavvänjning, motion och bättre mat, kan en del kroniska sjukdomar förebyggas och lindras. För att stödja patienter ges patientundervisning i olika former. Med utgångspunkt i ett livsvärldsperspektiv utgör patientens skildring av sin vardag grunden för vården. Syftet var att genom en litteraturstudie belysa hur personer med kronisk sjukdom upplevde patientundervisning.

Bakgrund: Den viktigaste faktorn för att förhindra för tidig död av hjärtinfarkt, är att få kvinnan att slå larm så snart som möjligt efter debutsymtomen, alltså en ?utbildningsfråga?. Att vara uppmärksam på patientens och dennes närstående, innebär att gå in i deras livsvärld. En människas livsvärld innebär dennes vardagliga liv och tillvaro. Idag upplever många människor ett livslidande i och med att livssituationen innebär en alltför hög stressnivå.

 Skärseldens uppkomst, komplicerad som den må vara, grundar sig i mångt och mycket på kyrkans behov att skapa ett mellantillstånd mellan helvetet och paradiset. Med hjälp av texter från bibeln, då främst Paulus brev, kunde den dogmatiska frågan om skärselden bryta igenom.Skärselden är en medveten skapelse av det som kom att bli den katolska kyrkan.Frågan om vart syndarna tog vägen efter döden besvarades i och med skapandet av skärselden. Människan behövde säkerställa sin väg upp till himlen och om hon inte lyckats göra det i livet så fick hon nu chansen att göra det efter döden. Själva tanken med straffet i skärselden är att kunna rena själen, till skillnad från helvetet där straffet är evinnerligt. I och med att tanken på skärselden föddes och så småningom institutionaliserades, började även bikten få en större betydelse. Bikten kom att bli en del av den botgöring som färdigställdes i skärselden.

Beskrivning: PALLIATIV VÅRD I LIVETS SLUT SJUKSKÖTERSKORS ERFARENHETER EN KVALITATIV STUDIE MARIE BECKER Becker, M. Palliativ vård i livets slut Sjuksköterskors erfarenheter. En kvalitativ studie. Examensarbete i Omvårdnad- magisteruppsats 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad 2007 Enligt SOU 2001:6 innebär palliativ vård en aktiv helhetsvård i ett skede när patienten inte längre svarar på botande behandling och när kontroll och lindring av smärta och andra symtom är av största vikt liksom beaktande av olika problem såsom psykologiska, sociala och existentiella.

Bakgrund: Stroke är en cerebrovaskulär sjukdom, en skada i hjärnans blodkärl. Skadan kan förorsakas av antingen en blodpropp eller en blödning. Symtomen när någon drabbats av en stroke är ansiktsförlamning, kroppsförlamning och att språket kan bli otydligt. Tiden är en viktig faktor när någon drabbats av stroke, där en snabbt insatt behandling minskar risken för att få bestående hjärnskador. Att drabbas av en stroke är en högst individuell upplevelse och ett nytt liv med rörelsehinder, talsvårigheter eller förändrad personlighet kan uppstå.Syfte: Syftet med studien var att beskriva vuxna patienters upplevelse av hur vardagen har förändrats efter att ha drabbats av en stroke.Metod: Studien är en litteraturstudie som baseras helt på vetenskapliga och kvalitativa artiklar.