Vissa livshotande sjukdomar i njure och lever kan idag behandlas genom att organ eller delar därav tas från levande friska donatorer och ges till en svårt sjuk mottagare. Donatorn kan alltså rädda livet på en annan människa, och bidra till att ge någon hälsa. Tidigare forskning visar att donatorer har bättre livskvalitet och hälsa i jämförelse med genomsnittsbefolkningen. Dock framkommer där också att det fanns upplevelser hos donatorerna som var mindre positiva. För att sjuksköterskan skall kunna vårda dessa patienter på ett bra sätt behövs en djupare förståelse för donatorernas upplevelser av donationen.

Bakgrund:Globalt sett har personer över 65 år varit den åldersgrupp som växt snabbast och levnadsåldern bedöms att kontinuerligt stiga, vilket också ökar behovet av adekvata vård- och omsorgsinsatser. Äldres upplevelse av livstillfredsställelse minskar gradvis med stigande ålder. För att effektivt kunna stödja äldre inom detta område är det viktigt att bland vård- och omsorgspersonal öka kunskapen inom detta fenomen. Syfte:Att studera samband mellan upplevelse av livstillfredsställelse i relation till självskattad hälsa och ensamhetskänsla samt i relation till demografiska förhållanden. Metod:En tvärsnittsstudie med hjälp av frågeformulär från The Swedish National study on Aging and Care i Blekinge.

Bakgrund: Bakgrunden visar att ADHD är en neurologisk sjukdom som ökar allt mer. Inte på grund av att flera människor drabbas utav det, utan för att kunskapen om detta område ökar allt mer för varje år som går. Trots detta är en stor del av Sveriges befolkning idag inte diagnostiserade, vilket främst gäller kvinnor. Syfte: Syftet med denna studie är därför att undersöka upplevelsen av att vara kvinna och att leva med en ADHD-diagnos i vuxen ålder. Metod: Metoden som användes i studien var empirisk med en kvalitativ ansats och är baserad på bloggar skrivna av kvinnor, för att på så sätt komma åt deras upplevelser.

Arbetet handlar om tjejer med utländsk bakgrund i gymnasieåldern. Syftet med studien var att synliggöra föreställningar, upplevelser, förhoppningar och frågor om livet i Sverige. Målet var att med hjälp av tjejernas berättelser beskriva mötet med den svenska vardagen i allmänhet och med svenska tjejer i synnerhet. Vad kan utgöra barriärer för mötet med det nya landet och dess unga tjejer? Vad kan utgöra möjligheter? Den kvalitativa metoden i studien har inneburit intervjuer i samtalsform, med öppenhet och utan något färdigt frågeformulär.

Den som har en kronisk sjukdom är beroende av andra människor för att kunna hantera det dagliga livet. Genom sundare livsstil med tobaksavvänjning, motion och bättre mat, kan en del kroniska sjukdomar förebyggas och lindras. För att stödja patienter ges patientundervisning i olika former. Med utgångspunkt i ett livsvärldsperspektiv utgör patientens skildring av sin vardag grunden för vården. Syftet var att genom en litteraturstudie belysa hur personer med kronisk sjukdom upplevde patientundervisning.

Målet med palliativ vård inriktas mot att bibehålla eller förbättra livskvalitet samt lindra lidande för patient och närstående. Hopp har visat sig ha en positiv inverkan på välmående för människor i livets slut. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av vad som främjar hopp hos personer som befinner sig i livets slutskede. Fjorton vetenskapliga studier med kvalitativ ansats anlyserades med manifest innehållsanalys. I resultatet framkom fem kategorier: Att sträva efter normalitet; Att känna stöd i relationer; Att känna tro och förtröstan; Att bibehålla en positiv inställning till livet; Att kroppsliga symtom minskade hopp.

SammanfattningSyfte: Att utifrån litteratur beskriva hur patienter som drabbats av Poststroke Depression (PSD) upplever sin livskvalitet.Design: Beskrivande litteraturstudie.Metod: Litteratur söktes i databaserna PubMed och CINAHL, som publicerats mellan 2002-2012. Resultatet baseras på 13 vetenskapliga artiklar.  Resultat: Livskvalitet kan ses ur två dimensioner, psykiskt och fysiskt. Då livet förändras inom dessa dimensioner efter en stroke, kan detta påverka hur individen upplever sin livskvalitet. Patienter som drabbas av PSD kan uppleva en sämre livskvalitet, då de kan uppleva minskad fysisk aktivitet, liksom nedsatt funktionsförmåga och minskad självständighet i utförandet av aktiviteter i dagliga livet (ADL).

När hjärttransplantation blir aktuell föreligger svår hjärtsjukdom och om en transplantation inte genomförs leder det till att patienten dör. Organet vid en hjärtdonation tas från en avliden donator. Många patienter frågar sig innan transplantationen hur de kommer att påverkas då de tagit emot ett hjärta. Rädslan för detta väger dock inte upp känslan av att de vill överleva. Patienterna väljer således livet.

Forskning visar att få personer har möjligheten att få välja att dö i sina egna hem. De viktigaste faktorerna som inverkar på möjligheten att få vårdas hemma är tillgång till anhöriga och personella resurser. Patienter och anhöriga måste kunna känna sig trygga i hemmet och att de resurser som behövs finns tillgängliga. De professionella vårdarna ska kunna lyssna och skapa en god relation med patienterna och de anhöriga. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa möjligheten för patienten att kunna välja att vårdas hemma under sista tiden i livet.

Bröstcancer är idag en av de vanligaste cancerformerna för kvinnor. En behandlingsmetod för att avlägsna brösttumörer är mastektomi där bröstvävnad opereras bort vilket medför att kvinnan förlorar ett eller båda brösten. Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelse av att ha förlorat ett eller båda brösten till följd av bröstcancer. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Detta resulterade i fyra kategorier: Att tvingas leva med en deformerad och ofullständig kropp, Att bli fråntagen sin sexualitet och känna sig oattraktiv, Att inte bli förstådd och sakna stöd från andra, Att acceptera situationen och vara tacksam för livet.

Bakgrund:Varje år drabbas cirka 50 000 personer i Sverigeav cancer. Att vårda människor som drabbats av en obotlig cancersjukdom innebäratt vårda lindrande. Palliativ vård innebär medicinsk behandling och omvårdnadsom är inriktad på symtomlindring och välbefinnande för patienten och dessnärstående. Syfte: Syftet var attbelysa vad som kan främja välbefinnande hos en patient med cancersjukdom i ettpalliativt skede, ur ett patientperspektiv. Metod: En litteraturstudie som inkluderade 18 artiklar, varav 15kvalitativa (därav en fallstudie), samt tre kvantitativa artiklar.

Endast ett fåtal personer drabbas varje år av en traumatisk ryggmärgsskada. Den akuta vården av dessa patienter utövas på endast sex sjukhus i Sverige. Vårdbehovet för personer med en ryggmärgskada är stort eftersom en traumatisk ryggmärgsskada medför såväl fysiska även som stora psykiska omställningar i livet. När dessa personer senare i livet behöver vård saknas kunskapen om dessa patienters specifika omvårdnadsbehov utifrån ett personcentrerat förhållningssätt hos allmänsjuksköterskor. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelse av livskvalitet efter en traumatisk ryggmärsskada.

Bakgrund: Hj?rtsvikt ?r en kronisk sjukdom som fr?mst drabbar den ?ldre befolkningen. Globalt uppskattas att miljontals m?nniskor lever med hj?rtsvikt, och i Sverige ber?knas cirka 200 000 vara drabbade. Hj?rtsvikt orsakar flera symtom som p?verkar m?nniskors vardag, d?rf?r kr?vs det olika omv?rdnadsstrategier f?r att fr?mja v?lbefinnandet.

Dagens växande antal gymanläggningar med stort utbud av träning och kroppsvård torde vara en indikation på ett ökat intresse för friskvård och hälsa. Denna utveckling sker i ett samhälle där en individs utseende kopplas till andra egenskaper så till vida att en vacker människa anses som en lyckad människa. Gymmet är en arena som erbjuder möjligheter att främja inte bara hälsa utan även utseende och prestation.Syftet med detta arbete var att undersöka vad erfarna gymbesökare har för målsättning med sin träning. Vidare var det intressant att se om det påverkar det dagliga livet, då med fokus på kosthållning och fritidsaktiviteter och såväl genus- som åldersperspektiv.En enkätundersökning genomfördes på den aktuella arenan med totalt 146 deltagare mellan 18 och 75 år. Resultaten visade att den vanligaste målsättningen med gymträningen är förbättrad hälsa, följt av förbättrat utseende.

Den palliativa vården kan beskrivas som ett förhållningssätt vilket syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter som har drabbats av en sjukdom som leder till döden. Att förbättra livskvaliteten för dessa människor innebär bland annat att integrera andliga och psykologiska aspekter i vården, bejaka livet samt lindra plågsamma smärtor och symtom. Förhållningssättet inom den palliativa vården innebär även att vårdpersonal varken skall skynda på eller skjuta upp döden och att det är viktigt att arbeta för att tillgodose patientens behov. Att vårda en patient i livets slutskede innebär att vårda en person vars värderingar, önskningar och behov i livet har förändrats. Att tydliggöra vad patienter upplever som välbefinnande vid vård i livets slutskede är en viktig del av sjuksköterskans arbetsuppgifter och syftet med detta arbete är således att belysa vad som kan främja välbefinnande hos vuxna patienter vid vård i livets slutskede.