I hela samhället har intresset för miljöinformation ökat. I årsredovisningens förvaltningsberättelse ska bolag som bedriver tillstånds- och eller anmälningsplikt redovisa detta. Dessutom ska större bolag även redovisa upplysningar av icke finansiell karaktär som kan påverka företagets resultat, ställning, verksamhet eller framtida utveckling och däri ingår miljöfrågor.Bokföringsnämnden har i ett uttalande om miljöinformation i förvaltningsberättelsen uttalat sig om hur denna redovisning bör se ut. Syftet med uppsatsen är att utreda hur väl bolag på Stockholmsbörsens Mid Caplista redovisar miljö i sin förvaltningsberättelse samt hur väl de följer bokföringsnämndens uttalande enligt uppsatsförfattarnas bedömningar. Studien innebar en granskning av bolagen i urvalets förvaltningsberättelser.Studien har visat att det är stora skillnader mellan hur utförligt bolagen redovisar miljö i förvaltningsberättelsen och att många bolag redovisar ingenting alls om miljön.

Redovisning av 3 bostadsprojekt: Radhus vid Ängbyplan; Studentbostäder i Sollentuna; Bostäder på Årstafältet.Presentation av 3 skilda projekt med det gemensamma att de är byggnader för boende. Oberoende på vilket sätt projekten tillkommit eller vem som är beställare, hur platsen ser ut med dess fysiska förutsättningar finns det ofta något eller några arkitektoniskt teman som går att känna igen.Det finns vissa likheter i projekten som redovisas. Tillexempel bostädernas möjligheter till genomgående siktlinjer och möjlighet till ljusinsläpp från olika riktningar..

SammanfattningSyfte: Att beskriva samband mellan fysisk aktivitet och livskvalitet hos kvinnor som har eller har haft bröstcancer. Metod: Beskriviande litteraturstudie där de inkluderade artiklarna söktes i databaserna Medline och Cinahl. Sökningen resulterade i 13 artiklar, publicerade mellan år 2001-2010. Resultat: Positiva samband mellan fysisk aktivitet och livskvalitet kunde ses hos kvinnor som har eller har haft bröstcancer. Det positiva sambandet mellan fysisk aktivitet och livskvalitet kunde främst ses när den fysiska aktivitetens intensitet var måttlig till intensiv och utfördes cirka tre gånger i veckan under minst 90 minuter per vecka.

Idag förs det en debatt om huruvida Sverige ska slopa revisionsplikten för små aktiebolageller inte. Startskottet för diskussionen om en slopad revisionsplikt anses vara denadministrativa börda som det innebär för ett litet företag. Om förslaget går igenom kommersamtliga bolag att omfattas av de nya reglerna år 2011. Remissinstanserna har fortfarande intelagt fram sina åsikter och därför kan vi idag, i vår studie, endast spekulera kring effekterna aven eventuellt slopad revisionsplikt.Vi har valt att utgå från tre intressentgrupper, revisorer, banker samt Skatteverket. Sverigeslagstadgade revision är mer omfattande än övriga EU-länders då den inte bara innefattarräkenskapsrevision utan även förvaltningsrevision.

Uppsatsen har som syfte att studera om, och i så fall hur, employer branding- tekniker tar sig i uttryck vid tre valda av författarna tidspunkter. Employer branding används av en organisation för att framstå som en attraktiv arbetsgivare. Vi har studerat platsannonsers bild och text, och åren som berörs är 1996, 2005 och 2014. Platsannonserna är hämtade från Dagens Nyheters platsannonsuppslag och summeras totalt till 60 platsannonser, fördelat jämnt på dem tre årtalen. Vi har valt att kategorisera materialets employer brandings komponenter i fyra delrubriker -materiella och immateriella erbjudanden, organisationskultur och organisationsimage.

För att minska EU-ländernas utsläpp av koldioxid, påbörjades den 1 januari 2005 handel med utsläppsrätter. Utsläppshandeln berör många olika områden inom företagen, förutom att utsläppen skall mätas eller beräknas samt rapporteras till tillsynsmyndigheten, skall företagen också hantera utsläppsrätterna i sin redovisning. Hur företagen skall redovisa utsläppsrätterna regleras inte i någon standard. Syftet med denna uppsats är att redogöra för hur svenska börsnoterade företag hanterat redovisningen av utsläppsrätter i 2005 års bokslut, jämföra företagens redovisning och därefter analysera eventuella konsekvenser av företagens redovisning utifrån redovisningens kvalitativa egenskaper. För att uppfylla vårat syfte har vi använt oss av både en kvantitativ- och en kvalitativmetodansats.

Tidigare studier har visat på att en finansiell kris leder till en minskad förekomst av earnings management som anses vara ett stort problemen i modern redovisning. Denna uppsats undersöker earnings managements förekomst bland svenska företag och hur den påverkas av en finansiell kris samt om det finns skillnader mellan olika branscher. Vi använder en modifierad variant av Jones modell för att mäta de diskretionära periodiseringarna, som likställs som earnings management, och jämför sedan förekomsten av earnings management före och under krisen samt mellan de fyra branscherna som studerats. Vi finner inte några skillnader i earnings managements förekomst innan och under finanskrisen men vi kan se att branschen Sällanköp i större utsträckning än övriga studerade branscher bedriver earnings management. Vår förklaring till detta är att övervakningen av företagens redovisning är generellt sett bra vilket minimerar möjligheten att bedriva earnings management men att det kan finnas brister för branschen Sällanköp..

Vi beskriver och analyserar hur företagen har valt att redovisa sin forsknings- och utvecklingsverksamhet efter införandet av IAS 38. Vi studerar hur processen har varit, från införandet av RR 15 och fram till idag samt kopplar företagens val av redovisningsmetod till föreställningsramens begrepp. Vi har använt oss av kvalitativ metod. Vi har intervjuat den som är ansvarig för redovisningen på sex forskningsintensiva företag. Vi kommer fram till att företagen inte har ändrat sin redovisning sedan införandet av IAS 38.

Förmånsbeskattningens grundläggande syfte är att åstadkomma neutralitet mellan olika avlöningsformer. Det ska med andra ord inte uppstå diskrepanser i beskattningen beroende på om den anställde väljer att uppbära kontant lön eller erhålla en förmån som är berättigad i tjänsten. I samband med anställning, ett uppdrag eller annan inkomstbringande aktivitet är det vanligt att den anställde erhåller betalning i form av varor, lån av en produkt, rabatter eller rätten att bruka något som finns i företaget. Avlöningen kommer den anställde till del genom andra sätt än betalning i form av kontanter och denna form av ersättning blir enligt huvudregeln föremål för förmånsbeskattning. I de flesta fall skall en förmån beskattas på likartat sätt som en kontant ersättning, dvs.

Psykisk ohälsa är ett stort problem för individen bland annat eftersom det kan leda till sjukfrånvaro. Den psykiska ohälsan har även negativa konsekvenser på företagsnivå och samhällsnivå, på grund av de höga kostnaderna och den minskade produktionen på arbetsplatsen (Baumann, Muijen & Gaebel, 2010). Preventiva åtgärder mot psykisk ohälsa är en framgångsrik metod (WHO, 2004) och en förebyggande åtgärd som är av betydelse för psykisk hälsa är fysisk aktivitet (Hellenius & Kallings, 2010). Det finns flera studier som visar att det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och psykiskt välbefinnande(Stephens,1988; Camacho, Roberts, Lazarus, Kaplan & Cohen, 1991). Dessa studier är dock baserade på internationellt material.

Syftet med uppsatsen är att analysera hur företag definierar socialt ansvar samt varför företag redovisar sitt sociala ansvar. Det empiriska materialet samlades in genom sju semistrukturerade intervjuer, där respondenter fick besvara frågor kring socialt ansvar och deras redovisning. Studiens resultat visar på att socialt ansvar är ett begrepp som är beroende av situation och individ, definitionen av socialt ansvar är även kopplat till vilken verksamhet företag bedriver.  Vilken tolkning företaget gör av begreppet socialt ansvar, leder till att syftet med redovisningen av det varierar. En anledningen till att företag väljer att redovisa sitt sociala ansvar är för att de anser att det är ett sätt att visa sina intressenter vad företaget har gjort, en form av marknadsföringsmaterial.

Syfte och frågeställningarStudien avser att mäta sambandet mellan betyg i idrott och hälsa och spenderad tid på fysisk aktivitet utöver skolidrotten i årskurs nio. Frågeställning:Finns det något samband mellan niondeklassares betyg i idrott och hälsa och avsatt tid för fysisk aktivitet utöver skolidrotten och hur ser det i så fall ut? MetodTotalt 91 elever i årskurs nio från två olika skolor fick besvara en pilottestad enkät med frågor om idrottsbetyg och antal timmar fysisk aktivitet på fritiden. Samband mellan elevens betyg och aktivitetsgrad analyserades med hjälp av korrelationsanalys enligt Spearman. Betygen överfördes till siffervärden för att medelbetyg skulle kunna beräknas med avseende på hur mycket tid för fysisk aktivitet eleverna rapporterar. ResultatResultaten baseras på 86 fullständigt ifyllda enkäter. Inget samband kunde ses mellan elevens idrottsbetyg och aktivitetsgrad.

Arbetet behandlar möjligheten att avyttra fastigheter utan beskattning genom reglerna om underprisöverlåtelser och näringsbetingade andelar. Centrala frågor som behandlas är när andelar är lagertillgångar enligt reglerna i 27 kap. och 17 kap. IL samt hur kapitlen förhåller sig till varandra. Vidare analyseras frågan om betydelsen av skatteflyktslagen vid avyttring av tillgångar genom användandet av reglerna om underprisöverlåtelser och näringsbetingade andelar..

Bakgrund: Det finns en debatt i media och samhället kring ersättningen som          verkställande direktörer erhåller och rimligheten i den utveckling som inneburit en ökad löneklyfta mellan arbetare och företagsledning. Gör verkställande direktörer sig förtjänt av dessa ökade kompensationsnivåer ur ett aktieägarperspektiv? Finns det ett samband mellan ersättningen som tilldelas verkställande direktören och den avkastning som kommer aktieägarna till gagn? Och vilken modererande påverkan kan de, traditionellt sett starka svenska kontrollägarna, tänkas ha på detta eventuella samband?Problemformulering: Hur påverkar den verkställande direktörens rörliga ersättning ett företags avkastning? Och vilken, om någon, påverkan har ägarskapsstrukturen i   företagen på sambandet?Syfte: Syftet med denna uppsats är att förklara om och i så fall hur den rörliga   ersättningen till den verkställande direktören påverkar aktieägarnas avkastning samt vilken effekt ägarskapsstrukturen i företag har på sambandet.Metod: I studien används en kvantitativ metod där det empiriska materialet har    insamlats genom årsredovisningar och databaser. Samtliga 78 bolag som ingår i studien är noterade på antingen Nasdaq OMX Large Cap- eller Mid Cap-lista. Hypoteser skapades för att testa och därigenom uppfylla syftet.Resultat och slutsats:  Inget positivt signifikant samband mellan den rörliga ersättningen till verkställande direktören och studiens fyra avkastningsmått ROA, ROE, aktiekursförändring och BHR har påvisats.

Syfte: Studien undersöker om det finns ett samband mellan ekonomiska indikatorer och den årliga aktieavkastningen ett år framåt på den svenska marknaden för företag som genomfört nyemission och jämförs med en benchmark som består av företag som inte genomfört nyemission.Metod: Uppsatsen utgår från en kvantitativ undersökning där multipel regressionsanalys används för att undersöka sambandet mellan indikatorer och aktieavkastningen vid nyemissioner under tidsperioden 2002 ? 2010.Slutsats: Utifrån resultaten kunde vissa signifikanta samband konstateras mellan indikatorerna och totalavkastningen för nyemissionsgruppen. Det visade att totalavkastningen sjunker det året företag genomför nyemission jämfört med totalavkastningen året innan nyemissionen. Det kunde konstateras att marknaden är ineffektiv till en viss utsträckning i samband med nyemissioner. För benchmark kunde resultaten dock inte säkerställas på grund av att statistisk felkälla förekom i regressionsmodellen..