Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur konkurrens faktiskt har påverkat skolan. För att konkretisera detta har vi valt att undersöka konkurrensen mellan kommunala skolor och fristående skolor, och hur detta har påverkat skolans betygsättning, kostnader samt lärarna..

Syftet med denna studie är att beskriva planering och implementering av ett utvecklingsarbete för ett hållbart arbetsliv i tre kommunala verksamheter i Västra Götalands län. Därutöver ska deltagarnas upplevelse av implementeringen utvärderas och det lärande som skett i samband med utbildningen. Till detta har vi tagit fram ett verktyg för att underlätta och möjliggöra arbetet med dialog och delaktighet i verksamheterna. För att implementera verktyget har vi genomfört en utbildning under två halvdagar per verksamhet med syfte att lyfta dialogen och delaktigheten och öka deltagarnas förståelse kring dessa begrepp.Vi har valt att använda oss av en kvalitativ ansats som utgångspunkt för utförandet av vår studie och den forskningsmetod vi använt oss av är aktionsforskning. För att kunna analysera våra data och få fram ett resultat har vi kompletterat med en kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med detta arbete är att få en fördjupad förståelse av elevers syn på skola och utbildning på en privat religiös friskola med inriktning mot islam. Det empiriska materialet bygger på 8 stycken intervjuer med elever från en femteklass på en privat religiös friskola skola med inriktning mot islam. Intervjuerna har sedan analyserats, baserat på ett teoretiskt ramverk för att sedan tolka intervjuerna ur specifika perspektiv teorin om rollteori och skolkultur. I studien framgår det att eleverna upplever att det existerar mobbning i den grad att det upplevs som ett problem på skolan. Vidare framkommer det att eleverna upplever att både lärare och elever har ett otrevligt bemötande mot varandra på skolan.

Vi har förvånats över att inte ha stött på ämnet Teknik under vår verksamhetsförlagda utbildning. För att undersöka om detta är en tillfällighet eller om teknikämnet har en undanskymd plats i undervisningen beslutade vi oss för att göra en enkätstudie bland teknikansvariga lärare i ett utvalt område.Studien är utförd i en medelstor stad i Sverige. Den fokuserar på att visa vilken plats det obligatoriska skolämnet Teknik får i kommunala skolor i årskurserna 4-6, då eleverna ska nå uppnåendemålen för år 5.Syftet är att undersöka bakomliggande faktorer som påverkar hur mycket tid Teknik får i skolan. Undersökta faktorer är lärarnas utbildning/fortbildning, attityder till styrdokument, intresse, samarbete mellan skolor samt hur undervisningen genomförs.Resultatet, baserat på enkäter och kommentarer från ansvariga lärare för teknikundervisningen, visar att Teknik inte är något högt prioriterat ämne i de undersökta skolorna. Flertalet av lärarna är inte intresserade av fortbildning trots att de inte är nöjda med sin undervisning.

Sjuksköterskor har idag en arbetsledande roll framförallt inom den kommunala hälso- och sjukvården. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelse av teamarbete kring patienten i hemvården. Bakgrund: Sedan Ädelreformen 1992 har sjuksköterskor blivit mer framträdande medarbetare i den kommunala sjukvården. Att arbeta inom kommunal hemvård är en utmaning då det krävs en stor kunskapsbredd för sjuksköterskor. Sjuksköterskors arbete regleras av lagar och författningar som betonar att hon bör ha en arbetsledande förmåga och att hon bör arbeta för teamsamverkan.

Bakgrund och problem: I ett historiskt perspektiv har den kommunala redovisningenpräglats av frivillighet. Flertalet kommuner har emellertid uppvisat svårigheter att anpassa sinverksamhet till sina ekonomiska ramar varför synsättet på den kommunala redovisningenförändrades till att gå emot att bli mer reglerad. Bland annat så infördes balanskravet, vilketkoncist innebär att kommuner inte får uppvisa underskott, och som trädde i kraft från och medräkenskapsåret 2000. Samtidigt som balanskravet infördes bestämdes också att kommunernaspensionsskulder skulle redovisas enligt den så kallade blandmodellen. Detta innebar attpensionsskulder intjänade före år 1998 inte längre var jämförbara med övriga skulder utanskulle istället behandlas som en ansvarsförbindelse.

Den kommunala verksamheten står ständigt inför ökande effektiviseringskrav och under de senaste åren har inköpsprocessen allt mer hamnat i fokus eftersom kommuner sett möjligheter till kostnadsbesparingar i processen. Arbetet med inköp är styrt av en mängd lagar och regler vilket ställer krav på att inköpen sker på rätt sätt. Syftet med denna studie är att med hjälp av institutionella mekanismer öka förståelsen för kommuners arbete med inköpsprocesser. För att nå en ökad förståelse har processen i en kommun beskrivits och sedan har kritiska delar identifierats. Studien har antagit ett aktörssynsätt där en fallstudie har genomförts och materialetn samlades in genom en kvalitativ enkät, kvalitativa intervjuer samt observationer.

Syftet är att utifrån värdeteorins fem grundstenar, (behov, nytta, disponeras, överlåta och begränsad omfattning) dokumentera och analysera lämpliga metoder för värdering av offentliga specialfastigheter. Detta är indelat i två vägar, dels hur de värderas i innehavssituationen och dels värdering vid en överlåtelsesituation..

Den här uppsatsen behandlar presstoppet av den kommunala personaltidningen i Norrköping, Strömvirveln, 2006. Vikarierande redaktör på tidningen hade gjort ett temanummer på temat Mobbning på jobbet. Ansvarig utgivare stoppade numret eftersom han ansåg att det bland annat innehöll sakfel. Den vikarierande redaktören ansåg då att hon hade blivit utsatt för censur.Med utgångspunkt i de pressetiska regler som gäller för journalister och den ökande relevansen av en fungerande intern kommunikation inom organisationer, undersöks här händelsen på tidningen Strömvirveln, ett år efteråt. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med de inblandade i händelsen, däribland vikarierande redaktör, ansvarig utgivare, redaktionskommitténs ordförande för den aktuella tiden och kommundirektören.

Syftet med den här studien har varit att undersöka hur kartläggning av ett processflöde kan leda till förslag på effektivisering. Studien är gjord på uppdrag av företaget LKDATA i Linköping som ansvarar för bland annat Linköpings kommuns IT-system. Studien behandlar beställningsprocessen av datakommunikation mellan kommunala verksamheter och LKDATA. En nulägesanalys gjordes för att skapa en förståelse för hur processen ser ut och för att identifiera vilka problem som finns. En kvalitativ metod valdes för insamling av data.

De senaste åren har det skett en nedprioritering av risk- och krisföreberedande arbete på kommunal nivå, främst gällande naturkatastrofer. En av anledningarna till detta är att de kommunala medlen prioriteras mot andra saker som exempelvis skola, vård och omsorg.Syftet med uppsatsen är att undersöka lärdomar och förmåga rörande hanteringen av naturkatastrofer på olika myndighetsnivåer i Sverige. Lärdomar studeras utifrån ett verkligt exempel: skogsbranden i Västmanland sommaren 2014. Huvudfokus för uppsatsen är att studera Uppsala kommuns förmåga att hantera en eventuell framtida naturkatastrof.För att undersöka syftet används två teoretiska modeller: Framgångsfaktorer för krishantering samt DROP-modellen. Framgångsfaktorerna används sedan för att se om lärdomar har inhämtats ur skogsbrandskatastrofen.

Syftet med denna studie är att skaffa kunskap om hur obehöriga lärarvikarier upplever sin arbetssituation i den kommunala grundskolan. Med begreppet obehörig lärarvikarie menas i denna studie en person som inte har någon anknytning till lärarutbildningen. Den empiriska undersökningen bygger på intervjuer av sex obehöriga lärarvikarier. Dessa har berättat varför de valt att arbeta inom skolan, hur anställningsförfarandet genomfördes, hur de upplever sin arbetssituation utifrån krav och stöd samt hur de ser på lärarrollen och dess olika arbetsuppgifter. Intervjuer av vikarieansvariga vid elva skolor och en intervju av den kommunala vikarieförmedlingen har även genomförts för att förstärka bilden av vikariernas arbetssituation.

Denna studie handlar om hur kommuner i Västerbottens län samverkar kring krisberedskap inom ramarna för det geografiska områdesansvaret, och hur det arbetet påverkas av både formaliseringsgrad och kommunstorlek (befolkningsmässigt, yta och befolkningstäthet). Ett speciellt fokus ligger på kommunernas lokala krishanteringsråd, samt till vilken grad samverkan överlag är formaliserad i kommunens arbete. Detta har studerats genom att se till en rad aspekter inom samverkansteorin, däribland hur strukturella faktorer och interdependens påverkar kommunernas samverkan, följt av huruvida detta påverkar aktörernas förtroende gentemot varandra. Därefter belyses vikten av gemensamma mål och värderingar i arbetet, samt graden av formalisering. Slutligen lyfts det fram hur de olika kommunala förutsättningarna kan påverka detta arbete.

Utbildning är en central del av samhället. På senare år har offentlig sektor genomgått en rad förändringar vad gäller styrreformer samt förändrade huvudmannaskap, främst inom skolverksamheter. Genom det fria skolvalet har den kommunala verksamheten mött nya utmaningar. Den kommunala skolan drivs då av förändring och av att genom positionering utnyttja sina gränser samt även anpassa sitt förhållningssätt gentemot samhället. I denna studie undersöks hur en kommunal grundskola genererar positivt värde för elever och personal med syftet att urskilja faktorer som är betydelsefulla för en skolas värdeskapande. Metoden för studien har varit att intervjua chefer samt lärare om deras syn på vad i skolans verksamhet som är värdeskapande samt hur en skola kan utveckla sitt handlingsutrymme.

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i tidigare forskning och rapporter kring hur man kan bedöma skolornas skilda resultat och kvalitet. Utöver mer vanligt använda mått och nyckeltal för att bedöma skolor tar modellen även hänsyn till vad eleverna i de olika skolorna tycker genom att inkludera tre frågor från Stockholms gymnasieundersökning. Syftet med uppsatsen är att utifrån detta skapa ett illustrativt jämförelseverktyg i form av ett spindeldiagram. De skolor som ingår i undersökningen är kommunala gymnasier med Stockholms Stad som huvudman och de data som använts är för samhällsprogrammet och handels- och administrationsprogrammet. Variablerna som valts ut följer en årskull elever från grundskolebetyget när de börjar gymnasiet, vad de svarat i gymnasieundersökningen i årskurs två (tre aspekter), till vilka avgångsbetyg de får när de slutar gymnasiet.