Enligt Socialstyrelsen felbehandlas många äldre genom att de får för många och fel sorts läkemedel. Forskning visar att många av orsakerna till sjukhusvård är relaterade till läkemedel. Socialstyrelsen menar att bristande läkarkontinuitet, avsaknad av gemensam läkemedelslista och brist på rutiner för uppföljningar bidrar till problem med polyfarmaci hos äldre.Sjuksköterskan i den kommunala hälso- och sjukvården har en viktig funktion i de äldres läkemedelshantering eftersom hon har ansvar för många av momenten i läkemedelshanteringen och förväntas att självständigt göra bedömningar och uppföljningar. Syftet med den här studien är att undersöka sjuksköterskornas syn på sitt ansvarsområde inom äldres läkemedelshantering inom kommunal hemsjukvård. För att uppnå syftet valdes kvalitativ intervjuanalys där informanterna var sjuksköterskor från den kommunala hemsjukvården.

Syftet med vårt arbete är att beskriva och analysera hur studie- och yrkesvägledare inom den kommunala vuxenutbildningen upplever sina yrkeskompetenser och sin kompetensutveckling i förhållande till de sökandes vägledningsbehov. Arbetets forskningsfrågor är: 1. Hur upplever studie- och yrkesvägledare sina yrkeskompetenser? 2. På vilket sätt utvecklar studie- och yrkesvägledare sina yrkeskompetenser? 3. Vilka vägledningsbehov upplever studie- och yrkesvägledare hos de sökande? Studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer utifrån vägledarnas perspektiv, och avgränsades till verksamheten inom den kommunala vuxenutbildningen. Arbetets resultat visar att studie- och yrkesvägledare upplever sina kompetenser som tillräckliga och att kompetensutveckling främst sker som en dialog kring de sökandes vägledningsbehov i möten med de sökande eller med kollegor inom vägledningsområdet..

Författaren till uppsatsen genererar en grundad teori och en subteori. Uppsatsens utgångspunkt är djupintervjuer med sex aktörer som både verkar inom och vet mycket om friskolevärlden. Syftet är att beskriva deras upplevelse av friskolors påverkan på skolväsendet samt hur det är att verka inom en fristående skola. Jämsides med resultatet presenteras en sammanställning av en rad vetenskapliga rapporter med Skolverket som huvudman. Rapporterna visar tidigare forskning som berör ett skolsystem med fristående skolor och dess effekter.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Bebyggelseantikvariskt program15 hpInstitutionen för kulturvårdGöteborgs universitet2013:24.

I denna undersökning har jag försökt ta reda på (1) om det är någon skillnad i lärares och elevers syn på varför man bortförklarar sig, (2) varför elever kan känna att de måste bortförklara sig inför sin lärare och (3) vilken som är den vanligaste bortförklaringen på instrumentallektionen. Tretton instrumental- och sånglärare på två olika kommunala musikskolor, en i södra och en i västra Sverige, och nio elever som går sitt sista år på estetiska programmet på en skola i västra Sverige, har deltagit i undersökningen. Enkäterna innehåller samma frågeställningar både för lärare och elever men skiljer sig från varandra på så vis att de är anpassade efter målgruppen.Svaren visar tydligt att tidsbrist är den bortförklaring som både lärare och elever använder frekvent på instrumentallektionen. Svaren på de båda andra grundfrågorna är i stort sett samstämmiga mellan lärare och elever med enbart vissa avvikelser i fråga om prioritering av anledningar..

Svenska såväl som utländska myndigheter har insett vikten av att utveckla webbsidor för bland annat lokala myndigheter. Forskare på Nya Zeeland har sammanställt ett antal nyckelfaktorer som de funnit användbara vid utveckling av e-myndigheter i USA och därefter undersökt om dessa är användbara även på Nya Zeeland. Deras resultat visade på ett behov av ytterligare forskning och den här uppsatsen har därför använt en kvantitativ metod i form av en webbaserad enkät för att undersöka dessa nyckelfaktorers betydelse i Sverige. Undersökningen visade på att flera av nyckelfaktorerna anses viktiga men att det i vissa fall saknas förståelse för dem på lokal nivå. De slutsatser som dragits visar på ett fortsatt forskningsbehov om de 16 nyckelfaktorerna men även på att det krävs utbildning och stöd åt de lokala myndigheterna för att alla i landet skall få likvärdig service oavsett vilken kommun man är bosatt i..

Följande studie har till syfte att undersöka hur lärarrekryteringsarbetet på kommunala ochfristående gymnasieskolor i en mellanstor kommun i södra Sverige går till. Skillnader ochlikheter vid rekrytering av lärare mellan de olika skolorna har undersökts. De psykologiskaaspekterna (intelligens/begåvning, personlighet och kompetens) knutna till urval harbehandlats i denna uppsats för att undersöka om dessa aspekter väger in i beslutet omanställning. Sex rektorer från sex olika gymnasieskolor (tre kommunala och tre friståendeskolor) i en mellanstor kommun i södra Sverige har intervjuats. Resultatet av intervjuerna harsammanfattats, diskuterats och analyserats utifrån tidigare forskning och teorier.

Syfte: Syftet med tv?rsnittsstudien ?r att unders?ka hur skolor arbetar med att fr?mja h?lsosamma matvanor under skoldagen utifr?n registreringar i Pep Skola verktyget. Metod: Datan som anv?nds ?r baserad p? sekund?ra data inh?mtat via Pep Skola mellan ?ren 2020?2024. Totalt inrapporterats 2996 skattningar via verktyget och efter bearbetning av inrapporteringarna enligt exklusion- och inklusionskriterier bestod urvalet av 1277 registreringar/skattningar. Datan analyserades via kvantitativa och kvalitativa analysmetoder f?r att kunna besvara studiens fr?gest?llningar. Resultat: Resultaten visar att skolor med ett h?gre SEI, det vill s?ga l?gre socioekonomisk status, tenderar att skatta sig l?gre i arbetet med h?lsosamma matvanor i skolan, speciellt g?llande elevers delaktighet, inkluderandet av skolm?ltidspersonalen, uppf?ljandet av matsvinn och n?rvaron under skolm?ltiden.

Syftet med denna uppsats är att belysa hur vallöftesgivandet ser ut påkommunal nivå. Mer konkret studeras antalet vallöften partier avger,vad för slags vallöften som avges och hur relationen ser ut mellanvallöften utfärdade av olika partier. Jämförelser sker mellan olikakommuner, mellan olika partier och med den nationella nivån.Tidigare vallöftesforskning har i princip uteslutande fokuserat på dennationella nivån men i en svensk kontext har ingen övergripandestudie gjorts på de svenska kommunerna. Genom att appliceramandatmodellen ? den demokratiteori vallöftesforskarna utgår ifrån ?på en ny kontext i form av de svenska kommunerna hoppas dennastudie att bredda diskussionen om representativ demokrati.Valmanifest från kommunala partier i tio kommuner inom VästraGötalandsregionen studeras.

 SammanfattningTitel: Styrning med målkonflikter i kommunala organisationer Författare: Agneta EkelundHandledare: Marita BlomkvistNyckelord: Målstyrning, förskolor, otydliga mål, förvaltning, kommun.Problemformulering: Vilka styrmetoder använder kommunala organisationer där det kan finnas konflikter mellan olika mål, och vad i styrningen skiljer mellan organisationer inom samma bransch? Teorier: Olika teorier tas upp som ligger till grund för den undersökning som valts att göras. De grundläggande teorierna som presenteras med denna uppsats är målformulering, målkonkurrens och styrmetod. De organisationer och mål som presenteras i denna uppsats är Halmstads kommun, Laholms kommun samt de nationella styrdokumenten för den svenska förskolan (Lpfö 98).Metod: För att undersöka om målkonflikter finns inom kommunala organisationer har denna uppsats skrivits med en abduktiv ansats. Detta har gjorts genom att jag har samlat in kunskaper.

I denna uppsats undersöks vilka möjligheter politiska organisationer har att delta på Eskilstunas kommunala gymnasieskolor. Särskild fokus ligger på hur skolorna hanterar eventuella önskemål om deltagande från främlingsfientliga organisationer. Undersökningen genomfördes genom intervjuer med strategiskt utvalda personer på skolorna. Generellt kan konstateras att det finns en tendens att begränsa tillträdet till att endast gälla riksdagspartierna. Dessa har emellertid rika möjligheter att på olika sätt delta på skolorna och i skolornas undervisning.

I Sveriges storstadsregioner har behovet av mer strategiskt utformade planer växt fram under senare år. I korthet beror detta på kommunens begränsande möjligheter att påverka bebyggelseutvecklingen. Samtidigt har kommunerna fortfarande ett ansvar för att bebyggelseutvecklingen leds mot en social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Behovet av att koncentrera de kommunala insatserna har då ökat. Kommunens roll blir att tillhandahålla hållbara rumsliga ramar där förändringar på kvartersnivå sker i privat regi. Syftet med mitt examensarbete har varit att utforma en strukturplan för Högsbo industriområde.

Uppsatsens övergripande syfte är att granska kommunernas roll och självstyrelse i en föränderlig samhällsorganisation. Ansvarskommitténs reformförslag till ny samhällsorganisa-tion granskas genom att undersöka tidigare kommunindelningsreformer som genomförts i Sverige. Detta för att förstå de demokratiska effekterna av dessa förändringar.Resultat av den forskning som uppsatsen redovisar visar att reformerna har påverkat den kommunala demokratin, främst genom att antalet förtroendevalda har minskat samtidigt som antalet kommunala tjänstemän ökat. Avståndet mellan valda och väljare har växt. De svenska partierna har problem i hanteringen av den demokratiska processen och förank-ringen på den kommunala såväl som på den nationella nivån.Uppsatsens metod är en kvalitativ textanalys.

Bakgrund: Boende med allvarlig psykisk oh?lsa p? s?rskilda boenden har brist p? meningsfulla aktiviteter i sin vardag. Gruppen har begr?nsade sociala kontakter och ofta sv?righeter att bibeh?lla en god aktivitetsbalans. Aktiv i Mitt Hem (AiMH) ?r en aktivitetsbaserad intervention som syftar till att motivera boende till ?kat aktivitetsengagemang.

Kommunala stöd till enskilda näringsidkare riskerar att snedvrida konkurrensen och innebär en ineffektiv användning av offentliga medel. Stödåtgärderna kan ta sig i uttryck på vitt skilda sätt; det kan röra sig om allt från underprisförsäljningar av fastigheter till kommunal borgen. På senare tid har problemet uppmärksammats i samhällsdebatten och det finns flera fall där kommunala stödåtgärder har ifrågasatts. Flertalet kommunala beslut har varit föremål för laglighets¬prövning enligt kommunallagen (1991:900) (KL) och i ett fall har ett beslut också underkastats Europeiska kommissionens prövning. Privata aktörer som erhåller kommunalt stöd får en betydande fördel jämfört med övriga konkurrenter på marknaden.