Anorexia nervosa (AN) är en form av ätstörning som innebär en medveten strävan efter viktförlust. Sjukdomen klassas som en allvarlig psykisk störning som ofta debuterar tidigt i tonåren och innebär förändringar i personlighet och beteende hos barnet. AN drabbar främst flickor och i Sverige beräknas förekomsten vara 0,2-0,4 % av alla kvinnor i åldern 12-25 år. När ett barn i en familj drabbas av psykisk ohälsa som AN innebär det ett lidande som påverkar hela familjen. Föräldrarna tvingas att se sitt barn svälta sig själv vilket är traumatiskt för föräldrarna och väcker många känslor.

I Svenska kyrkan räknas dopet och nattvarden som sakrament. Med sakrament menas en handling som Jesus Kristus uppmanat sina efterföljare att utöva. I Matt 28: 19 uppmanar Jesus lärjungarna att ? Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faders och Sonens och den helige Andes namn?. Vid läsning av Martin Luthers Stora katekes, vilken ingår i Svenska kyrkans bekännelseskrifter, ? känneteckna dopets kraft och verkan, som består just i den gamle Adams dödande och därefter den nya människans uppståndelse? (2010, 481).

Syftet med den här uppsatsen är att belysa hur konflikten mellan separerade föräldrar påverkar den enskilda förälderns föräldraskap och vilka följderna blir för barnen. Vi har också velat ta del av separerade föräldrars erfarenheter av den hjälp som erbjudits dem och barnen i samband med föräldrakonflikten, för att få idéer till utveckling i arbetet med att stödja föräldrar och barn då föräldrarna är i konflikt.Vi har valt att göra en kvalitativ studie där vi intervjuat nio föräldrar. Urvalskriterierna var att de deltagit i samarbetssamtal eller medverkat i vårdnads, boende, och/eller umgängesutredning. För att få svar på hur konflikten påverkat det vardagliga föräldraskapet var kriteriet även att barnen skulle bo till minst hälften av tiden hos den förälder vi intervjuade.Den familjerättsliga lagstiftningen och dess förarbeten kan ses som en ram som styr barns och föräldrars rättigheter och som styr föräldrars skyldigheter i förhållande till sina barn. Det är också inom den ramen vi befunnit oss då vi analyserat den hjälp föräldrar och barn fått i samband med konflikten.

Ambulanssjuksköterskan ansvarar för en avancerad individanpassad omvårdnad i enoordnad prehospital miljö. Barn skall vårdas av personal som kan möta barnets fysiskaoch psykiska behov. Skadehändelser är den vanligaste orsaken till att barn vårdas påsjukhus eller avlider. I det pre operationella barnstadiet (2-7 år) är olycksfall denvanligaste orsaken till smärta. Forskning har dock påvisat brister i vården av barn medsmärta prehospitalt.

Bakgrund: Neonatalvården i Sverige är organiserad så att nyfödda barn i behov av intensivvård vårdas en tid på regionsjukhus innan de flyttas till hemsjukhuset för fortsatt vård. Tidigare studier har visat att flytten till hemsjukhuset är en stor och påfrestande händelse för föräldrar som befinner sig i anknytningsprocessen och därför behövs ny kunskap för att förbättra rutinerna och omhändertagandet av föräldrar i samband med återtransport. Syfte: Att undersöka föräldrars erfarenheter i samband med förflyttning av barnet från neonatal intensivvårdsavdelning på regionsjukhus till hemsjukhusets neonatalavdelning. Metod: För att genomföra studien valdes en deskriptiv och kvalitativ design. Resultat: Analysen av föräldrarnas berättelser resulterade i tre olika kategorier att lämna tryggheten, att möta det nya och likheter och skillnader.

Syftet med den här studien är att få en fördjupad förståelse till vad det är som gör att pedagoger och specialpedagoger, inom förskolans verksamhet, upprättar särskild dokumentation kring barn i behov av särskilt stöd, när det inte finns någonting i uppdraget som gör gällande att så ska göras. Två frågeställningar har varit vägledande under arbetets gång; ?Vilka skäl finns för särskild dokumentation av barn i behov av särskilt stöd?? och ?Hur motiverar pedagogerna sitt val av den form av dokument som de använder sig av när de dokumenterar kring barn i behov av särskilt stöd?? Denna kvalitativa undersökning bygger på sju intervjuer med förskollärare och specialpedagoger, verksamma i förskolan. Arbetet har tolkats ur ett hermeneutiskt perspektiv, vilket har inneburit att med utgångspunkt från informanternas berättelser, försöka förstå och tolka deras sätt att tänka, deras åsikter och handlande när det gäller dokumentation kring barn i behov av särskilt stöd. Resultatet har speglats genom Moira von Wrights teorier om det punktuella och det relationella perspektivet, som i denna studie handlar om hur pedagogerna ser på barnet. Resultatet visar att sex av de informanter som medverkat i studien dokumenterar mer eller tydligare, kring barn som ses som i behov av särskilt stöd.

Syftet med studien var att undersöka om vi med hjälp av lekar kunde stärka gruppkänslan i en förskoleklass. Vi valde att göra denna undersökning på grund av att man i allt större utsträckning börjat fokusera sig på den enskilde individen och därmed kommer gruppen i andra hand. Det är viktigt att barnet känner sig trygg i gruppen för att få en positiv personlighetsutveckling. Sammanlagt deltog 45 barn från tre olika skolor. För att utföra undersökningen använde vi oss av intervjuer med färdiga svarsalternativ.

I den här uppsatsen jämförs hur tre bilderboksförfattare skildrar sin barndom. Deras användning av miljöskildringar, karaktärer och berättarteknik undersöks. Författarnas motiv för att berätta om sin barndom, deras syn på historia och deras inställning till att skriva för små barn har också studerats. Teorierna i uppsatsen har hämtats från bland andra historikern Peter Aronsson, psykologen Clarence Crafoord, litteraturvetarna Helene Ehriander, Judith Graham och John Stephens samt pedagogen Nanny Hartsmar. Uppsatsen utgår ifrån en narratologisk metod där bilderböckerna analyseras med hjälp av närläsning utifrån de metoder som Maria Nikolajeva presenterar i Bilderbokens pusselbitar (2000) och Barnbokens byggklossar (2004) samt de som Mieke Bal presenterar i Narratology.

Uppsatsen handlar om hur en omyndig person kan förvärva en bostadsrättslägenhet. En omyndig person är en underårig person som har begränsad rättshandlingsförmåga och inte själv kan rättshandla för sig. Förmyndare hjälper en underårig person med att rättshandla. En förmyndare är vanligtvis den underåriges föräldrar. Underåriges rättshandlingsförmåga har tagits upp och hur förmyndaren kan hjälpa den underårige i frågor där den inte kan företräda sig själv och då främst vid förvärv av en bostadsrätt.

Mitt syfte har varit att ta reda på, hur man arbetar praktiskt med barn som har diagnos och som det råder misstankar om.  Metod: När jag skrev den här uppsatsen har jag använt mig av samtalsintervju. Intervjuaren får då göra intervjuer som blir mer personliga än vad enkätintervjuer blir. Resultat och slutsats är att förskollärarens praktiska arbete med barn som har diagnosen ADHD eller som det råder misstankar om, till viss del kännetecknas av metoder som har vetenskaplig grund. Förskollärarens metoder innefattar många olika delar; bemötande, förhållningssätt och barnsyn men också fasta konkreta arbetssätt där ramar, rutiner och bildscheman hjälper barnet i vardagen på förskolan..

Bakgrund: 550 barn bed?ms vara i behov av palliativ v?rd i Sverige ?rligen, f?r sjukdomar som bland annat inkluderar cancer, infektion, HIV, neurodegenerativa eller progressiva metabola sjukdomar, och sv?ra kroniska tillst?nd med h?g risk f?r livshotande komplikationer, exempelvis CP och genetisk missbildning. Palliativ v?rd av barn kan bedrivas i olika milj?er, b?de i hemmet, i slutenv?rden och p? hospice. Vidare inneb?r den palliativa v?rden av barn ett holistiskt arbetss?tt, d?r kunskap kring barns utveckling och f?rm?ga till f?rst?else och kommunikation p? ett begripligt s?tt ?r av vikt.

Studien är kvalitativ med en deskriptiv och explorativ ansats och utgår från frågeställningar kring barns förståelse av döden och hur deras sorg kommer till uttryck när de har förlorat en anknytningsperson. Tidigare forskning lästes in och lade grunden för förförståelsen under intervjuerna. Empirin samlades in genom fyra intervjuer med tre psykologer och en socionom med psykoterapeututbildning. Genomförandet av studien har varit abduktiv med både förbestämda teman, samt nytillkomna teman uppkomna genom analys av informanternas svar. Syftet med studien är att uppmärksamma hur barn upplever sorg och resonerar kring död i samband med en anknytningspersons död genom att utgå från psykologers/psykoterapeuters erfarenheter av att träffa barn i åldrarna sex till tio år som befinner sig i sorg, samt beskriva hur barnens sorgereaktion kommer till uttryck, detta för att ge vuxna och professionella en större förståelse för barns behov i sorg.

Bild och musik är två estetiska former som är mycket framträdande i förskolans verksamhet. Finns medvetenhet och förståelse hos pedagogerna om hur arbetet med dessa två former kan stödja barnet i dess utveckling?Studiens syfte är att ta reda på och undersöka hurvida pedagoger på olika förskolor och inom olika åldersgrupper har en medvetenhet och ett syfte med arbetet runt bild och musik. Arbetar pedagogerna med dessa två former i ett utvecklingsperspektiv eller används det endast som ett tidsfördriv utan närmare eftertanke? Studiens forskningsfrågor berör hur pedagogerna arbetar med bild och musik, vad pedagogerna anser att de vill få ut av arbetet med de två formerna samt vidare om de anser sig ha ett syfte med arbetet ur ett utvecklingsperspektiv.

Lek tillsammans med andra barn kan vara barns sätt att lära sig det sociala samspelet för att utvecklas emotionellt och intellektuellt. Många barn tillbringar långa dagar i förskolan och därmed är förskolepersonalen betydelsefull för deras utveckling i bl.a. lek. En stor utmaning för dem är att hjälpa barn som inte förstår och behärskar andra barns leksignaler. Undersökningens syfte har varit att studera vilket synsätt personal i förskolan har på barns lek samt vilka arbetssätt och metoder de använder för att hjälpa barn som saknar förmåga att leka tillsammans med andra barn. Undersökningen genomfördes med ostrukturerade intervjuer med åtta intervjupersoner.

Studien bygger på en enkätundersökning som är riktad till specialpedagoger/speciallärare i Malmö och Kalmar med omnejd. Syftet har varit att kartlägga hur specialpedagoger/speciallärare uppmärksammar barn med motoriska svårigheter. Vi upplever att betydelsen av den motoriska utvecklingen har kommit lite i skymundan. Debatten om motorik var hetare för tio år sedan. Motoriken har stor betydelse för barnets hela utveckling.