Lean Consumption är ett perspektiv att se på handel som strävar efter att minska kundensköpmotstånd. Detta genom att förse kunden med exakt vad den vill ha på ett tidseffektivt sätt.Tid som under köpprocessen inte är värdeskapande för kund ska reduceras. Lyckas företagetefterleva Lean Consumption perspektivet tyder det på att företaget kan tillgodose sig positivaeffekter.Syftet med studien är att undersöka hur Lean Consumption perspektivet för närvarandeanvänds bland klädhandlare på internet och vilka effekter det kan leda till. Till stöd för vårtresonemang använder vi oss av kompletterande vetenskap. Studien fokuserar inte på ett visstsegment av internetaktörer, meningen är att undersöka Lean Consumption perspektivet frånolika företags synvinklar.Den bäst lämpade metoden anser vi varit en kvalitativ ansats.

Studien syftar till att skapa en fördjupad förståelse för hur förskollärare uppfattar begreppet barn i behov av särskilt stöd, vilka kategoriseringar som kan förekomma, hur förskolelärare beskriver sitt förhållningssätt samt vilka faktorer som kan påverka arbetet i verksamheten. Den metod vi har valt att använda oss av är kvalitativ intervju. Vi har spelat in intervjuerna och gjort en ordagrann transkribering. Vi har därefter analyserat vårt material med hjälp av frågeställningarna och det relationella perspektivet och det kategoriska perspektivet inom specialpedagogik.Resultatet visar att det relationella perspektivet på barn i behov av särskilt stöd dominerar. Vi kan även se att respondenterna har svårt att definiera begreppet barn i behov av särskilt stöd.

Första linjens ledares roll har under de senaste åren blivit mer ansvarskrävande. Vad är då viktigt för ledare i denna position då det kommer till att åstadkomma förändring? Finns det några utmaningar första linjens ledare stöter på? Denna studie syftar till att belysa första linjens ledares upplevelse av att leda en förändringsprocess. Två frågeställningar skapades; ?Vad anser första linjens ledare som viktigt i sitt ledarskap för att kunna åstadkomma förändring?? samt ?Vilka utmaningar möter första linjens ledare i en förändringsprocess??.

De flesta personer i livets slutskede behöver palliativ omvårdnad före döden. Farmakologisk symtomlindring är den vanligaste behandlingen, dock medför detta flera biverkningar.  ntresset av komplementära behandlingar har ökat och både musik och massage kan påverka fysiologiska och psykologiska aspekter. Syftet var att belysa komplementära behandlingars betydelse i den palliativa omvårdnaden, med inriktning på massage och musik. Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie. Det framkom att massage och musik kan ha betydelse inom flera användningsområden så som symtomlindring, avslappning,  sinnesstämning och känslor, andlighet och slutligen anhörigas delaktighet och upplevelser.

Under de senaste hundra åren har skolan förändrats från att ha varit en skola för vissa till att bli en skola för alla. I och med denna förändring har synen på elever förändrats, det inkluderande perspektivet ersatte det föregående som var segregerande. Det inkluderande perspektivet innebär att eleven i största möjliga utsträckning ska få sin undervisning individualiserad i sin ursprungliga miljö. Sociala effekter anses som mycket viktiga för barn och ungdomars lärande och utveckling. Vi kan se att utvecklingen har skett, frågan för oss blir då: Varför? Detta leder oss till rapportens syfte.

SammanfattningDenna studie belyser samt problematiserar elever med ADHD's perspektiv på skolan, den tar upp vad ADHD innebär och orsaken till ADHD. Den tar upp hur de olika underkategorierna beskrivs samt vad som kan vara problematiskt för elever med dessa svårigheter inom skolan. Den undersöker även föräldrar till barn med ADHD's perspektiv på deras barns skolsituation. Vi valde att göra två delstudier, den ena riktade sig till eleverna och den andra till föräldrarna. Vi intervjuade fyra stycken elever med ADHD och en förälder till varje barn.

Syftet med denna studie var att jämföra vilken mening digital kompetens har mellan två parter: statlig förvaltningsmyndighet, Arbetsförmedlingen, och en kommersiell förvaltningsorganisation, Manpower AB. Varje part var sedd utifrån tre perspektiv: rekryterare/arbetsförmedlare/jobbcoacher, arbetande, arbetssökande. De 24 deltagarna - med 12 deltagare från varje part - har genom intervjuer svarat på frågor som är relaterade till begreppet ?digital?, ?kompetens? och uttrycket ?digital kompetens.? Deras svar skapade tre huvudkategorier; mål, ansvar och personliga villkor i resultatet. Utifrån perspektivet mål framvisas vilken roll organisationerna har i relation till individen och vilken roll individen har i relation till organisationerna.

SammanfattningSyftet med vår uppsats är att problematisera och diskutera barns lek, med särskild inriktning mot barn som har eller hamnar i leksvårigheter. Vi studerar barn som har eller hamnar i leksvårigheter utifrån två olika perspektiv; det individorienterade perspektivet och det sociokulturella perspektivet. Vår första frågeställning är: Vilka beskrivningar ges i litteraturen av barn som har eller hamnar i leksvårigheter? Vilket/vilka perspektiv på lek utgår författarna från? Här finner vi att vilket perspektiv författare utgår från kan ses utifrån vilka begrepp de använder för att beskriva barns lek. I det individorienterade perspektivet fokuseras individens utveckling och personlighet och här studeras barn utan att se sammanhanget som de befinner sig i beträffande leksituationen.

Integreringsprocessen för utländska barn i den svenska skolan är huvudpunkten i denna systematiska litteraturstudie. Syftet är att undersöka vilka problem som vanligtvis uppkommer i skolan för nyanlända barn med utländsk bakgrund men även deras och föräldrarnas egna önskningar om förbättring eller tillvägagångssätt i integrationsprocessen. Utöver detta analyseras hur skolan arbetar för att integrera eleverna i skolan och in i den ordinarie undervisningen. Resultaten visar att det är många problem som uppstår men de mest återkommande är språket, utanförskap samt ständiga omflyttningar. Vidare visar resultaten att det optimala tillvägagångssättet för en sund integrering i skolan är när eleverna kan knyta an till något och känna samhörighet genom att skolan värnar om deras språk, kultur och familj.

I vårt utvecklingsarbete valde vi att fokusera på miljöperspektivet och det sociala perspektivet inom hållbar utveckling. Utifrån miljöaspekten fokuserade vi på återvinning och utifrån den sociala aspekten fokuserade vi på Barnkonventionen. Vårt syfte med detta utvecklingsarbete har varit att utveckla/stärka elevernas medvetenhet inom hållbar utveckling avseende miljöperspektivet och det sociala perspektivet. Vi valde att genomföra vårt utvecklingsarbete som en aktionsforskning. Som metod använde vi oss av observationer, intervjuer samt loggboksanteckningar.

Undersökningen söker efter dramapedagogiska metoder som kan användas i en allmän estetisk fostran. Först undersöks begreppet estetisk fostran med fokusgrupper som metod. Fokussamtalen tolkas med hjälp av Reads (1956) tankar om estetik indelad i tre olika aktiviteter: Självuttryckets aktivitet, Iakttagandets aktivitet och Uppskattningens aktivitet. Undersökningens framåtsyftande syfte bygger på flera forskares (Lindgren 2006 m.fl.) uppfattningar om estetikbegreppets glidning från ett mediespecifikt perspektiv, det vill säga en estetik som har med konstnärlig aktivitet att göra, till ett medieneutralt perspektiv, alltså en estetik som inte har med konstnärlig aktivitet att göra. Resultatet tolkas och analyseras alltså utifrån ett medieneutralt perspektiv.

Arbetet handlar om fyra - femåriga barns tankar om skriftspråket. Vi lyfter fram vikten av att förstå och stödja barnens intresse för skriftspråket. Forskning visar på att barn i denna ålder har ett intresse av att skriva och ofta kan lära sig att skriva. I teoridelen tar vi upp olika teorier om hur man lär sig språket. Både det kognitiva perspektivet och det sociokulturella perspektivet.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur förskollärare beskriver sitt synsätt på utagerande barns kamratrelation i leken med andra barn och sina arbetssätt, eller metoder i bemötandet gentemot utagerande barn. Hur beskriver förskollärare utagerande barns beteenden, har förskollärarna en enhetlig utarbetad arbetsmetod+ Upplever förskollärare orsaken till utagerande barns beteende på en individ-, grupp-, och organisationsnivå? För att undersöka dessa frågeställningar har jag använt mig av halvstruktrerade intervjuer med åtta förskollärare. Forskning betonar en självransakan av sitt eget bemötande och vikten att få rätt handledning enskilt eller i arbetslaget. Resultatet visade att förskollärarna beskrev utagerande barns beteende som barn som tar plats, är väldigt högljudda och vill synas.

Syfte: Författarnas strävan är att göra en explorativ studie av vilka faktorer som påverkar hur svenska företag agerar i offentliga upphandlingsprocesser av infrastruktur i Kina. Författarna avser att öka kunskapen om offentliga upphandlingsprocesser i Kina och analysera huruvida eventuella särdrag existerar utifrån tre valda perspektiv; det juridiska perspektivet, det formella perspektivet och det informella perspektivet. Metod: Studien är av explorativ karaktär, med utgångspunkt i det hermeneutiska forskningsidealet. Studien är av kvalitativ art och utgörs av djupintervjuer med två fallföretag och fyra experter inom området. Existerande teorier inom företagsekonomi, främst inom strategisk ledning och institutionell teori, appliceras av författarna på det empiriska materialet.

Syftet med undersökningen var att ta reda på hur skolorna och Barn- och utbildningsnämnden i en kommun formulerar sig i skriftliga dokument till de styrande organen i kommunen samt Skolverket när det gäller målstrategier för att så många som möjligt av eleverna ska nå de nationella målen. Ett delsyfte var också att belysa på vilka grunder elever ska få eller får stöd. Metoden som användes var en deskriptiv studie med kvalitativ, hermeneutisk, tolkande inriktning, där vi använde årsredogörelser, kvalitetsbeskrivningar från de olika skolorna i kommunen samt Barn- och utbildningsnämndens årsredogörelser för åren 2000-2004. Resultatet visar att elever som ej når målen får ett specialpedagogiskt stöd samt att skolan arbetar med bakomliggande faktorer som miljö och värdegrundsarbete för alla elever. Skolorna arbetar systemteoretiskt med en blandning av det kompensatoriska/kategoriska perspektivet och det relationella perspektivet..