Denna uppsats behandlar lärarens arbete kring bedömning i allmänhet och formativ bedömning i synnerhet. Syftet är att undersöka hur samhällskunskapslärare på gymnasiet arbetar kring bedömning i den dagliga undervisningen. Att undersöka deras uppfattning om bedömning, om, och så fall hur, de använder sig av formativ bedömning och återkoppling i deras arbete när de ska bedöma elevernas prestationer. Genom kvalitativa intervjuer har jag undersökt hur lärare i samhällskunskap på gymnasiet arbetar med bedömning i sin dagliga undervisning, vad de anser om bedömning och vad de upplever fungera väl i arbetet kring bedömning. Studien visar att de olika lärarnas arbetssätt kring bedömning skiljer sig en del åt men att det finns en tydlig koppling till betygssättning som är målet för samtliga lärare.

Förskolan är en naturlig plats för många barn att utveckla både sitt språk och sin identitet före skolstart. För att barn ska få en så bra start i sin utveckling som möjligt behövs pedagoger som är medvetna och som arbetar aktivt för att stimulera barnens flerspråkighet i förskolan. För att arbeta medvetet är det av vikt att man som pedagog synliggör och reflekterar kring sitt dagliga arbete. Denna undersökning syftar därför till att undersöka pedagogiskt arbete i förskolor med flerspråkiga barn, för att illustrera hur arbetet med språkutveckling i förskolemiljöer kan se ut. Forskningen kring barns flerspråkighet visar att utveckling av barnens alla språk är av stor betydelse bland annat för deras identitetsutveckling.

Idag lever cirka 40-65% av Sveriges befolkning med kronisk smärta. Påverkan av kronisk smärta på en persons livsstil varierar, en del ser smärtan som en olägenhet i vardagen medan andra upplever att smärtan påverkar varje aspekt av livet. Det är inte lätt att behandla kronisk smärta då variationer på smärtan är många och diagnosen ofta är osäker. Alternativa metoder för att behandla smärta blir allt vanligare och en sådan metod är mindfulness. Syftet med studien var att beskriva den samlade kunskapen kring mindfulness verkan hos personer med kronisk smärta.

Arbetsterapeuters mål är att främja människors möjligheter att leva ett värdefullt liv efter sina önskemål och behov i förhållande till omgiv- ningens krav. Funktionsnedsättningar och nedsatt aktivitetsförmåga skapar begränsningar i tillvaron och vållar problem i Det dagliga livet. För att kunna utföra önskade aktiviteter ute i samhället krävs att den offentliga miljön är tillgänglig. I nationella handlingsplanen föreslår regeringen mål och inriktning för handikappolitiken. Ett av huvudområdena är att skapa ett tillgängligt samhälle.

Arbetsterapeuters mål är att främja människors möjligheter att leva ett värdefullt liv efter sina önskemål och behov i förhållande till omgiv- ningens krav. Funktionsnedsättningar och nedsatt aktivitetsförmåga skapar begränsningar i tillvaron och vållar problem i Det dagliga livet. För att kunna utföra önskade aktiviteter ute i samhället krävs att den offentliga miljön är tillgänglig. I nationella handlingsplanen föreslår regeringen mål och inriktning för handikappolitiken. Ett av huvudområdena är att skapa ett tillgängligt samhälle.

Bakgrund: Lungcancer är en livshotande sjukdom där mindre än fem procent överlever fem år. Män insjuknar oftare i lungcancer än kvinnor i Sverige, där majoriteten av de som drabbas har rökt någon gång i sitt liv. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser i samband med lungcancer. Metod: Systematisk litteraturstudie där tolv artiklar, varav fem kvantitativa och sju kvalitativa, analyserades via innehållsanalys. Resultat: Resultatet delades in i fem kategorier: Patienternas upplevelser av bristfällig information, Patienternas upplevelser av oro, Patienternas upplevelser av Det dagliga livet, Patienternas upplevelser av skam och skuldkänslor samt utanförskap och Patienternas upplevelser av att veta att de snart ska dö.  Huvuddragen i resultatet är att patienterna upplevde en dålig information från vården kring vad lungcancer är och vad som orsakar den.

Syftet var att utifrån aktuell vetenskaplig litteratur beskriva människors upplevelser av att leva med hjärtsvikt. Sjuksköterskans uppgifter är att planera, genomföra och utvärdera omvårdnaden kring hjärtsviktspatienten. En systematisk litteraturstudie gjordes för att belysa aktuell forskning inom ämnet. Artikelsökningarna gjordes i databaserna PubMed, Blackwell Synergy och Cinahl. För att säkra studiens kvalitet användes kvalitativa och kvantitativa granskningsmallar.

Diabetes hos barn medför förändringar som påverkar Det dagliga livet. Kunskap om barns erfarenheter av att leva med diabetes är därför betydelsefullt för att kunna stödja och motivera barn att hantera sin situation. Syftet med studien var att beskriva barns erfarenheter av att leva med diabetes. Litteraturstudie som metod användes och systematiska sökningar gjordes i databaserna PubMed, Cinahl, PSYCINFO och ELIN@kalmar. Även manuell sökning genomfördes.

Bakgrund: Fetma hos tonåringar kan leda till negativa upplevelser och även påverka den sociala samvaron. Ungdomar med fetma mår generellt sämre än normalviktiga ungdomar. Ofta är de mer orörliga, orkar mindre, får sämre kondition, blir ofta retade samt har de generellt sämre självkänsla och uttrycker oftare ett missnöje med kropp och utseende än vad normalviktiga gör. Den ensidiga fokuseringen på BMI och vikt och de olika riskerna med fetma är inte tillräcklig för att förstå hur människans liv påverkas. Att som sjuksköterska i mötet med tonåringar som har fetma utgå från ett livsvärldsperspektiv innebär att uppmärksamma ungdomars dagliga tillvaro och vardagsvärld så som den erfars och upplevs. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur tonåringen med fetma upplever sin tillvaro.

Att drabbas av hjärtinfarkt kan innebära en livsomvälvande upplevelse där insikten om ens egen dödlighet och livets mening blir uppenbar. Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelser i efterförloppet av en hjärtinfarkt. Tolv artiklar analyserades med manifest innehållsanalys och resluterade i sex kategorier; att få en andra chans, att inte längre vara samma person, att relationer förändras, att vara ensam i sin sjukdom, att behöva stöd från omgivningen och att känna osäkerhet inför framtiden. Överlevandet sågs som en andra chans i livet. Händelsen gav upphov till en känsla av att inte längre vara samma person och de tappade självförtroendet.

Amyotrofisk lateral skleros (ALS) är en progressiv neurologisk sjukdom som påverkar en persons hela liv. Den progressiva sjukdomen har dödlig utgång men trots det kan personer som lever med sjukdomen uppleva välbefinnande. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser av välbefinnande hos personer som lever med ALS. I studien ingick 12 kvalitativa artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier; Att leva varje dag till fullo; Att välja en positiv syn på livet; Att känna sig behövd och vara ett stöd; Att vara sig själv.

Bakgrund: Ett stort antal personer drabbas varje år av venös tromboembolism i Sverige och ungefär en fjärdedel drabbas av lungemboli. Symtomen kan vara mycket varierande och diffusa vilket gör sjukdomen svårdiagnostiserad. De flesta patienter som kommer till sjukhus och får behandling i tid överlever. Det finns i dag mycket forskning när det gäller riskfaktorer, diagnos och behandling vid lungemboli. Däremot är inte upplevelsen av att drabbas väl studerad, inte heller hur det påverkar patientens livskvalitet.

Bakgrund: Närstående synes ha en central roll i den palliativa patientens vård. Kommunikationen mellan de närstående och sjuksköterskor är en viktig del i omvårdnadsarbetet. Syfte: Att belysa kommunikationen mellan den palliativa patientens närstående och sjuksköterskor. Metod: Litteraturöversikt där 14 vetenskapliga kvalitativa artiklar funna i databaserna Cinahl och PubMed analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: De närstående synes ha ett stort behov av delaktighet i den palliativa vården.

Syftet med denna studie var att undersöka hur några förskollärare hanterar balansen mellan att ansvara för barngruppen samtidigt som hänsyn ska tas till varje enskilt barns omsorg, utveckling och lärande. Studien har utgått ifrån frågeställningar kring förskollärares tankar om och arbetet med fokus på det individuella barnet och barngruppen. Vidare har undersökningen berört hur olika ramfaktorer kan påverka förskollärarnas dagliga arbete med att balansera individ och grupp. Materialet till denna studie kom att bestå av kvalitativt insamlat material i form av fem enskilda intervjuer.Förskollärarna i min studie ansåg att alla barn är olika och därför kan också behoven för omsorg, utveckling och lärande se olika ut. En god dialog i arbetslaget och med föräldrar skapar förutsättningar och strategier för att anpassa verksamheten efter det individuella barnet och barngruppen.

Bakgrund: Under 2008 genomfördes 29 hjärttransplantationer i Sverige. Idag finns det möjlighet att genomföra blodgruppsinkompatibla transplantationer. Livet efter en hjärttransplantation medför fysiska restriktioner och ett livslångt beroende av medicinering och återkommande läkarbesök. Syfte: Syftet är att belysa personers livsvärld det första året efter en hjärttransplantation. Metod: En litteraturstudie baserad på tio artiklar.