Cancer är en av våra vanligaste sjukdomar och förekommer i alla åldrar. Individer som drabbas kan genomgå någon form av kris när de får diagnosbesked. Krisen kan ses som en akut emotionell stressreaktion. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser vid diagnos cancer. Vetenskapliga artiklarna söktes i databas Medline via PubMed.

Syftet med denna undersökning har varit att få en övergripande uppfattning om ungdomars förhållningssätt till Gud, religion, livsfrågor och tro, samt att se om deras tankar möjligen visar influenser av ett genusperspektiv. Alltså om deras svar och förhållningssätt gentemot dessa ämnen skiljer sig beroende på om de är flicka eller pojke. För att nå fram till dessa resultat har jag använt mig av en kvantitativ metod där jag genom enkäter med öppna svar låtit ungdomarna besvara ett antal frågor i ämnet. Jag har även använt mig av hermeneutiska tolkningsläran då jag genom den tolkat respondenternas enkätsvar. Resultatet har visat att de allra flesta ungdomar har frågor kring Gud, religion, livsfrågor och då speciellt meningen med livet.

Syftet med min studie är att kartlägga hur man som lärare kan arbete för att motivera sina elever i den dagliga undervisningen. Detta sett ur ett pedagogperspektiv. Resultatet är baserat på kvalitativa intervjuer med tre aktiva lärare. Resultat tillsammans med förankring i för studien aktuell litteratur utgör grund för diskussion. Resultatet tillsammans med litteraturen visar att arbete med att främja individers motivation är komplex och att det inte finns några enkla lösningar på hur man skall gå tillväga.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa vuxna anhörigas upplevelser av livet efter att en närstående drabbats av stroke och fått bestående funktionshinder. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie, 16 vetenskapliga artiklar granskades och sammanställdes sedan utifrån perspektiven fysiskt, psykiskt och socialt. Huvudresultat: Litteraturstudiens resultat visar att anhöriga till strokedrabbade påverkades ur ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. De kände sig utmattade till följd av det ökade ansvaret som stroken förde med sig. Deras liv vändes upp och ner och många var missnöjda med vården och dess bemötande.

Denna uppsats syftar till att belysa psykiskt funktionsnedsatta personersarbetssituation samt att ge möjliga förklaringar till den låga andelenpsykiskt funktionsnedsatta på den reguljära arbetsmarknaden. Metodensom används i uppsatsen är en kvalitativ metod där intervjuer meddeltagare från den dagliga verksamheten samt med representanter frånföretag genomförts. Analysmetoden som användes är hermeneutik, därdet är den enskilda personens tolkningar som är i centrala samt att sätta indem i ett större kontext. Resultaten i undersökningen visade attintervjupersonerna från den dagliga verksamheten hade få antal vänner påfritiden, samt att de vänner som de hade, även hade enfunktionsnedsättning, vilket kan innebära en försvåring att ta sig in på denreguljära arbetsmarknaden. Företagen beskrev hur arbetssituationen påderas arbetsplatser kan vara stressig vilket försvårar en anställning avfunktionsnedsatta personer.

I dag är det många som står på väntelista för att genomgå en planerad operation. Dessa personer syns inte på sjukhusen och har sällan kontakt med hälso- och sjukvården under väntetiden. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelse av väntetiden inför en operation. Studien baserades på åtta internationellt publicerade ve-tenskapliga artiklar som analyserades med en manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i sex kategorier: Att ha svårt att hantera sjukdomssituationen och vara i behov av stöd: Att känna oro, osäkerhet, samt att tappa livslusten: Att känna smärta som begränsning i det dagliga livet och anpassa sig efter situationen: Att tänka positivt, känna kontroll och leva sitt normala liv: Att känna brist på information och känna sig försummad: Att bli sedd och känna att någon lyssnar.

Syftet var att beskriva erfarenheter undersköterskor har av att framgångsrikt tillämpa vardagsrehabilitering i arbetet med äldre personer inom ordinärt och särskilt boende. En kvalitativ metod användes för att besvara syftet där data samlades in via semistrukturerade intervjuer. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i tre teman: ?Beakta vad som är meningsfullt och möjligt för personen?, ?Möjliggöra personens engagemang i meningsfulla dagliga aktiviteter? och ?Hålla det vardagsrehabiliterande arbetssättet levande i det dagliga arbetet?. Resultatet visade att för att nå framgång med vardagsrehabilitering var det av vikt att förstå vad som var meningsfullt att göra för varje person samt att identifiera förmåga i aktivitet.

Bakgrund: Att få en stomi innebär ofta en stor förändring i en människas liv. Den kroppsliga förändringen kan påverka Det dagliga livet men också individens självbild, kroppsuppfattning och sexualitet. Syfte: Att beskriva upplevelsen av kroppsuppfattning och sexualitet hos personer med stomi. Metod: Litteraturstudien baseras på tio vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskats med hjälp av Carlsson och Eimans (2003) bedömningsmall. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman: förändrad kroppsuppfattning, partnerns påverkan, samt oro och rädsla vid intima situationer.

Syftet med denna uppsats blir att ta reda på hur reformatorn Olaus Petri uttryckte sin främlingsfientlighet och mot vem eller vilka den riktades. Med främlingsfientlighet menas i denna uppsats inte bara rädsla för utlänningar utan också rädsla för det som var annorlunda trots att det betecknades som svenskt. Reformationen var inte bara en religiös och andlig företeelse. Den gjorde också anspråk på att vilja styra hur människor skulle tänka och agera i Det dagliga livet. Ändamålet med denna uppsats blir förutom det ovan nämnda att ta reda på vad som föranledde Olaus Petris främlingsfientlighet.

Stroke är en vanlig folksjukdom i Sverige. Varje år nyinsjuknar ungefär 30 000 personer. Många av dessa har levt ett aktivt liv men efter stroken har de blivit beroende av andra för att klara Det dagliga livet. Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva upplevelsen av att vara beroende av vård efter stroke. Nitton artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys, som resulterade i fem kategorier: att vara rädd för att bli en börda för andra: att känna sig utsatt när man tvingas anpassa sig till rutiner: att inte vara till nytta gör att man känner sig värdelös: att känna sig styrkt av stöd från familj, vänner och personal: att ha svårt att acceptera den nya rollen, men envist kämpa mot oberoende.

Under 1800-talet debatterades kvinnans ställning allt mer livligt på den litterära scenen. Kvinnan fick en större plats i litteraturen och antalet kvinnliga författare blev fler och fler. 1880-talet var ett magiskt årtionde där antalet författarinnor ökade markant.Det var i 1880-talets kölvatten som Frida Stéenhoff (1865-1945) klev ut på den litterära scenen med sitt drama Lejonets unge (1896). Stéenhoff skrev i en brytningstid där det gamla samhället började luckras upp av nya tankar och idéer. Genom Lejonets unge kastade sig Stéenhoff in i den livliga debatten om äktenskap och sedlighet.

Antalet äldre ökar och lever längre och hälsosammare liv. I takt med att äldre blir hälsosammare och lever längre, kommer fler resurser behövas tillägna äldre. Detta innebär att forskning gällande äldres vardagliga livsvillkor och livskvalitet blir allt mer relevant. Vilket i sin tur innebär att fler studier behövs för att kartlägga alla behov som dagens mer aktiva och hälsosammare äldre faktiskt har. Syftet med studien är att med utgångspunkt från intervjuer med äldre personer som varit pensionerade i minst fem år, undersöka hur deras livsvillkor i Det dagliga livet påverkar deras livskvalitet.

Trötthet är ett vanligt förekommande symtom vid långvarig och kronisk sjukdom. I engelskan används ofta begreppet fatigue för att beskriva den svaghet och utmattning som tröttheten medför. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva cancersjuka personers upplevelse av trötthet. Studien baserades på internationella vetenskapliga artiklar från år 1995 och framåt. En kvalitativ innehållsanalys utifrån ett personperspektiv användes för att analysera de åtta utvalda artiklarna.

Syftet med denna litteraturöversikt har varit att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av systematisk dokumentation. Specifika frågeställningar var hur omvårdnadskvaliteten påverkas av systematisk dokumentation sett ur ett patient- och sjuksköterskeperspektiv. I uppsatsen ingår även den specifika frågeställningen om vilka fördelar och nackdelar det finns mellan pappers- och elektronisk dokumentation. Studiens resultat baseras på 16 vetenskapliga artiklar. Analysen resulterade i huvudfynden att systematisk dokumentation ökar patientsäkerheten, ökar antalet interventioner, ökar dokumentationskvaliteten, underlättar det dagliga arbetet, att ett analytiskt tänkande ger en ny syn på omvårdnaden, att elektronisk dokumentation ökar tillgängligheten, påverkar kommunikationen och underlättar det dagliga arbetet.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur olika vändpunkts processer i en kristen kontext kan se ut. Resultatet av studien visar att en betydande push-faktor ut ur missbruket för våra informanter bestått av de negativa konsekvenserna som missbruket fört med sig, initialt försämrad hälsa. Parallellt med detta upplevde informanterna att det var någonting utanför deras egen kontroll som ?drog? dem ur missbruket. Våra informanter har haft känslan av att någon leder dem och manar gott för dem.