Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att främja delaktighet i dagliga aktiviteter för äldre personer inom särskilt boende. För att besvara studiens syfte valdes en kvalitativ ansats och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sju arbetsterapeuter. För att analysera data användes en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i fyra kategorier: Bedömningar som kartlägger den äldre personens behov; Använda den äldre personens förmågor för att främja delaktighet; Olika aspekter att ta hänsyn till vid förskrivning av hjälpmedel; Skapa ett fungerande samarbete med vårdpersonal. Resultatet visade att ett likvärdigt synsätt och ett väl fungerande samarbete med vårdpersonal var en viktig förutsättning i arbetet. Vidare sågs handledning och utbildning av vårdpersonal som en viktig faktor i arbetsterapeuternas arbete med att främja delaktigheten i dagliga aktiviteter.

I detta arbete kan du läsa om FMT-metoden ? Funktionsinriktad MusikTerapi, och hur arbetet med FMT kan medverka till en förbättrad livskvalitet. Alla mina upplevelser av FMT är att det är en rolig och lättsam, livsbejakande och kravlös metod. Men ger resultaten bestående förändringar? Är det en metod att räkna med när det gäller livet utanför FMT rummet? Det har varit viktigt för mig att försöka jämföra och undersöka de resultat jag sett utifrån ett FMT-perspektiv, kopplat till hur det vardagliga livet påverkats för mina adepter.

Syftet med studien var att få en inblick i hur livet kan se ut för kvinnor som har avtjänat ett fängelsestraff. Vi ville ta reda på vad som kan ha påverkat deras val i livet och hur livet har sett ut efter en fängelsevistelse.Materialet är insamlat genom en kvalitativ metod, med livsberättelser som den centrala fokuseringen. Allt för att lyfta fram kvinnornas berättelser för att uppnå en tolkning av deras livsvärld.När det gäller den teoretiska tolkningen har vi utgått ifrån olika teorier, som avvikelse, normalisering, socialisering och stigmatisering.Studiens resultat visade att majoriteten hade en missbruksproblematik bakom sig. De flesta av respondenterna upplevde sig ha svårt med tillit och relationer. Alla upplevde någon slags känsla av stigmatisering och skam.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur patienter upplever att fibromyalgi påverkar deras dagliga liv. Femton artiklar valdes ut efter sökningar i databaserna Medline (via PubMed), CINAHL, Science Direct, Academic Search Elite och Wiley InterScience. Urvalet av artiklarna genomfördes utifrån inklusionskriterierna. Artiklarna granskades och sammanställdes för att nå resultat. Resultatet visade att smärtan begränsar patienternas vardag genom att kroppen säger ifrån då smärtan blir för intensiv.

Bakgrund: I Sverige beräknas ca 500 000 människor vara drabbade av urininkontinens. Samtidigt som livslängden i Sverige ökar, så ökar också prevalensen av urininkontinenta människor. Inkontinensvården i Sverige kostar mångmiljardbelopp varje år. Att vara urininkontinens är ofta tabubelagt och kvinnor kan känna, maktlöshet, oro och skam. Legitimerade sjuksköterskor måste kunna ha en bra kommunikation med dessa patienter. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av urininkontinens i sitt dagliga liv. Metod: Tre kvalitativa respektive sju kvantitativa vetenskapliga artiklar användes i denna litteraturstudie.

Varje år drabbas cirka 35000 svenskar av hjärtinfarkt varav 11000 dör. Det är lika många dödsfall bland kvinnor som män. Patienter som drabbas av sin första hjärtinfarkt är med om en upplevelse som innebär att livet förändras ur många perspektiv. Det är därför viktigt med kunskap gällande de mentala reaktioner som uppkommer för att kunna möta patienten i hans tankar och känslor och på så vis ge en vård som präglas av trygghet. Syftet med studien är att beskriva patienters erfarenheter av livet efter en hjärtinfarkt.

Bakgrund: Långvarig smärta påträffas hos uppskattningsvis hälften, 40-65 %, av Sveriges befolkning. Smärtan ska ha varit kvarstående i minst tre månader för att den ska kvalificeras som långvarig. För att behandling ska fungera är det av stor betydelse att personen med smärta ska bli lyssnad på och trodd i sin subjektiva upplevelse av smärta. Den långvariga smärtan påverkar Det dagliga livet på ett negativt sätt. Den teoretiska utgångspunkt som har använts är Erikssons teori om lidande samt det vårdvetenskapliga konsensusbegreppet hälsa.Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av att leva med långvarig smärta.Metod: En litteraturöversikt gjordes där åtta vetenskapliga artiklar utgjorde grunden för resultatet i syfte att skapa en översikt på den aktuella befintliga forskningen.Resultat: I litteraturöversikten identifierades sex olika kategorier.

Bakgrund: Varje år drabbas ungefär 1100 personer i Sverige av en hjärntumör. Symtomen som uppstod innan diagnosbesked upplevdes som mindre allvarliga, men under behandlingen blev symtomen svårare. Hjärntumören påverkade hela patientens livsvärld. Det var sjuksköterskans ansvar att stötta patienten och att hjälpa patienten att uppnå livskvalitet. Hoppet var ett existentiellt grundvillkor som hjälpte människor att skapa mening med livet.

Syftet med studien är att genom en litteratursammanställning undersöka evidensen för olika förbandsmaterial vid behandling av sår. Kostnaden för behandling av sårrelaterade åkommor uppgår till flera miljarder kronor för Landstingen i Sverige varje år. Målet för sårbehandling ska vara att minska det individuella lidandet, främja en god hälsa och underlätta Det dagliga livet, det är därför viktigt att rätt förband används till rätt typ av sår. Studien undersöker även hur Landstinget i Uppsala län har beställt olika typer av förband. Resultatet visar att det finns för lite underlag för att kunna dra konkreta slutsatser huruvida en viss förbandstyp ska användas för en viss typ av sår.

Kronisk hjärtsvikt innebär att hjärtats förmåga att pumpa blod är nedsatt och hjärtat kan inte upprätthålla en tillräcklig slagvolym. Detta medför symtom som andfåddhet, trötthet samt bröstsmärtor. Dessa patienter har en kontinuerlig kontakt med sjukvården och utefter livsvärldsteorin ska vården som ges till dessa patienter vara individanpassad. Syftet är att beskriva hur vuxna patienter upplever den kroniska hjärtsviktens påverkan på Det dagliga livet. Studien är en systematisk litteraturstudie som baserats på nio kvalitativa artiklar.

Omkring 50 000 personer i Sverige besväras av svårläkta bensår. Bensår kan påverka livet på olika sätt och orsaka stort lidande. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienternaserfarenheter av att leva med bensår och den behandling och omvårdnad som gavs. Data samlades in genom sökning i databaser. Artiklarna lästes och jämfördes för att finna meningsbyggande innehåll.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor som drabbar drygt 7000 kvinnor i Sverige varje år. I och med bröstcancern blir livets värden mer tydliga och bland kvinnorna ökade medvetenheten om personliga begär, behov och meningen med livet. Lidandet som bröstcancern för med sig öppnar upp för existentiella frågor och det finns ett behov av att få stöd och uttrycka lidandet. Sjuksköterskan har här en viktig stödjande roll till bröstcancerdrabbade kvinnor och måste kunna bemöta kvinnornas existentiella lidande vid deras förändrade livssituation. Syftet med studien är att belysa innebörder i det existentiella lidandet så som det kan upplevas av kvinnor med bröstcancer.

Syftet i studien är att belysa möjligheter och hinder för struktur och organisation i förskolans dagliga verksamhet, både på verksamhetsnivå, ledningsnivå och politisk nivå. Den teoretiska utgångspunkten finns i studier som behandlar förskolan som en institution, med egen organisation, struktur och ledning. Ansatsen i studien är etnografisk och narrativ analys används. Undersökningsmetoder i studien är observationer, fokusgruppsintervjuer och enskilda intervjuer. Resultatet kan delas upp i två grupper; förskolans verksamhetsnivå och förskolans styrning och ledning..

Möten med palliativa cancerpatienter utgör en del av allmänsjuksköterskans yrkesområde. Osäkerhet som leder till svårigheter att bemöta dessa patienter finns hos sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter. Syftet var att undersöka vilka tankar, känslor och prioriteringar som var viktiga för den palliativa cancerpatienten samt vad som utmärkte en god relation till sjuksköterskan. En systematisk litteraturstudie enligt Goodmans sju steg genomfördes modifierat. I resultatet framkommer att patienter känner rädsla för att bli en börda och upplever osäkerhet samt ett kroppsligt förfall.

Hjärtsvikt är ett kroniskt tillstånd som uppkommer i slutstadiet av de flesta hjärtsjukdomar. Tillståndet ger symtom som begränsar personens liv det är därför viktigt att i ett tidigt skede ställa diagnos för att kontrollera tillståndet. Även närstående påverkas när en person drabbas av hjärtsvikt och de får ta stort ansvar dygnet runt. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva mäns upplevelser av att leva med hjärtsvikt. Litteraturstudien grundade sig på nitton kvalitativa vetenskapliga artiklar som analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.