Syftet med studien var att få ökad förståelse för hur äldre män med funktionshinder erfar sina dagliga aktiviteter. För att studera detta intervjuades fem män i åldrarna 69-84 år som var ensamboende. Data analyserades utifrån en komparativ analysmetod. Resultatet visade att mäns erfarenheter var mångfacetterad och analysen mynnade ut i fyra kategorier: ?att ingenting göra och vara nöjd?, ?att med stolthet blicka tillbaka på sitt aktivitetsliv?, ?att avstå från aktivitet när den inte längre är meningsfull? och ?att ha en önskan att komma ut?.

Bakgrund: För att behandla vissa former av cancer och inflammatoriska tarmsjukdomar kan det ibland bli aktuellt för patienter att få en stomi. Att leva med en stomi är inte oproblematiskt, det kan ge upphov till komplikationer och det påverkar självbild och kroppsuppfattning vilket medför psykosociala konsekvenser för individen. Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder kan vara betydelsefulla för dessa personers välbefinnande. Syfte: Att beskriva upplevelsen av att leva med stomi. Metod: En litteraturöversikt med 11 studier med kvalitativ data.

Bakgrund: Cancer är något som berör många människor. Det räknas med att var tredje svensk under sin livstid kommer att drabbas av en cancersjukdom. Cancer är vanligast bland äldre människor, omkring två tredjedelar är över 65 år när diagnosen ställs. Syfte: syftet med studien var att beskriva hur cancer påverkar livskvaliteten hos människor. Me-tod: Studien är en litteraturstudie som baseras på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativt och delvis kvantitativt innehåll.

Personer som lever med reumatoid artrit (RA) måste hela livet anpassa sina dagliga aktiviteter efter sin sjukdom. RA ger konsekvenser på många sätt bland annat socialt, ekonomiskt, fysiskt och psykiskt. Syftet med denna studie var att beskriva erfarenheter av att delta i temagrupp med ledskyddsundervisning för några personer med RA. Undersökningsgruppen bestod av totalt sju personer. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie.

Jag har skapat ett material i vävstolen och format det till en stor kokong. För att föra min arbetsprocess ännu ett steg har jag använt och experimenterat med färg som aktiveras i ljus och lyser i mörkret, After glow *.Temat och ord jag arbetade mest omkring under projekttiden var bl.a. kokong, livet och hemligheter..

Syftet med studien var att få en inblick i hur livet kan se ut för kvinnor som har avtjänat ett fängelsestraff. Vi ville ta reda på vad som kan ha påverkat deras val i livet och hur livet har sett ut efter en fängelsevistelse.Materialet är insamlat genom en kvalitativ metod, med livsberättelser som den centrala fokuseringen. Allt för att lyfta fram kvinnornas berättelser för att uppnå en tolkning av deras livsvärld.När det gäller den teoretiska tolkningen har vi utgått ifrån olika teorier, som avvikelse, normalisering, socialisering och stigmatisering.Studiens resultat visade att majoriteten hade en missbruksproblematik bakom sig. De flesta av respondenterna upplevde sig ha svårt med tillit och relationer. Alla upplevde någon slags känsla av stigmatisering och skam.

När en kvinna drabbas av bröstcancer förändras hennes förutsättningar att leva livet som hon tidigare gjort. Denna livsomvälvande händelse är början på en transitionsprocess där kvinnan behöver lära sig att acceptera och hantera det som hänt genom att omvärdera sin uppfattning om livet, relationer och självet för att ha möjlighet att uppnå hälsa. Syftet med vår litteraturstudie var att beskriva upplevelser av transition hos kvinnor som lever med bröstcancer. Åtta artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i fem kategorier: Att ha svårt att acceptera och hantera sjukdomen och livsödet: Att fundera över meningen med sjukdomen och livet: Att relationer och sätt att se på relationer förändras: Att förändras och få en ny syn på sig själv: Att få ett förändrat liv och välja att hantera det som sker. I resultatet framkom kvinnors svårigheter att acceptera det som hänt.

Människor som lever med kronisk sjukdom är ofta i behov av någon sorts behandling för att få en bättre tillvaro.Oavsett behandling påverkas det dagliga livet på något sätt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelse av att leva med dialysbehandling. Med dialysbehandling avses i denna studie peritonealdialys och hemodialys. Studien grundar sig på 15 vetenskapliga artiklar. Artiklarna bearbetades med en kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med denna studie är att undersöka användningen av det alternativa kommunikationsverktyget PECS (Picture Exchange Communication System), som är vanligt förekommande hos personer inom autismspektrumtillstånd (ASD). Hos människor inom ASD är det vanligt med kommunikationssvårigheter samt utpräglade beteendeproblem. Genom intervjuer med skola, habilitering och boende har PECS studerats utifrån olika aspekter. Hur går inlärningen till? Hur används verktyget i Det dagliga livet? Vilka för- och nackdelar upplevs vid arbete med PECS? Resultatet visar att PECS är ett kommunikationsverktyg med hög evidens men att det finns delade åsikter kring vissa delar.

Detta examensarbete ifrågasätter om motion och hälsa kan sägas vara en social förmån. Avsikten har varit att undersöka barns attityd, motionsvanor och fritidssysselsättning med avseende på skillnader i deras boende. Min litteraturgenomgång omfattar såväl människors behov av motion i Det dagliga livet som samhällets direktiv beträffande fysisk fostran uttryckt i tidigare och gällande läroplaner.För att få svar på mina uppställda frågor har jag genomfört en enkät på tre skolor som ligger i olika socialt ansedda områden. Min enkätundersökning är inte stor nog för att kunna ge några generaliserbara svar. Men vad jag kan se är tendenser som överensstämmer med tidigare forskning kring idrott och sociala skillnader.Forskarna slår larm om en allt sämre hälsa medan politikerna ser till att skära ned på idrotten..

Sammanfattning:Bakgrund: Hjärtsjukdom är den största folksjukdomen i Sverige och hjärtinfarkt drabbar årligen ett stort antal människor. När en människa drabbas av en hjärtinfarkt kan det leda till en stark känslomässig upplevelse och innebär ofta en akut kris där ens egen hälsa ställs i fokus och oro för framtiden uppstår. Begreppet återhämtning kan ses som en process av att lära sig leva på ett nytt sätt efter en livsavgörande akut händelse eller kronisk sjukdom. Människan behöver lära sig att leva med, acceptera sjukdomen och försöka finna harmoni och ny mening med livet.Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa patienters upplevelse av återhämtning efter en hjärtinfarkt.Metod: Litteraturstudien baseras på tolv vetenskapliga artiklar vilka valts utifrån litteraturstudiens syfte. De vetenskapliga artiklarna granskades och analyserades och resulterade i fyra teman: fysisk återhämtning - upplevelser och förändringar i dagliga livet, emotionell återhämtning ? reaktioner och bearbetning, social återhämtning ? stöd från närstående och stöd från sjukvårdspersonal.Resultat: Det framkom att en viktig egenskap för återhämtning var engagemang, möjligheten att påverka sin egen hälsa och att återta förlorad kontroll för att på så vis kunna återgå till ett normalt liv.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur förskolan arbetar för att stärka barnens självkänsla. Tidigare forskning, läroplanen för förskolan samt olika teorier har studerats. Anledningen till att arbeta med begreppet självkänsla är att vi tror att det kan förhindra ett självdestruktivt beteende senare i livet. I studien användes kvalitativa intervjuer som grund för vår undersökning där åtta förskollärare från fyra förskolor i Piteå kommun deltog. Resultatet av vår undersökning visade att arbetet med att stärka barnens självkänsla sker hela tiden i den dagliga verksamheten.

IntroduktionDet är en livsomvälvande händelse både fysiskt och psykiskt att genomgå rektumamputation på grund avrektalcancer. Det finns ingen tidigare kvalitativ forskning om upplevelser av vad det innebär för patienterna.Det behövs därför ökad kunskap för att på ett bättre sätt kunna förstå och ge omvårdnad till dessa patienter.SyfteSyftet med studien är att undersöka patienters upplevelser av vad det innebär att genomgå rektumamputationpå grund av rektalcancer. Frågeställningar: Vilka symtom upplever patienterna efter operationen och hurpåverkas de av dessa, fysiskt, psykiskt och socialt? Förändras Det dagliga livet efter operationen? Hur uppleverpatienterna sin kropp efter operationen?MetodMetoden är kvalitativ och utgår från ett fenomenologiskt hermeneutiskt och narrativt forskningsperspektiv. Enpilotstudie gjordes för att pröva metoden.

Hjärtsvikt är en kronisk sjukdom som kan påverka hälsa och välbefinnande. Att leva med kronisk sjukdom innebär att livet förändras men upplevelsen skiljer sig mellan individer. Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelser av att leva med kronisk hjärtsvikt. Studien baserades på 16 vetenskapliga artiklar och analys genomfördes med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Detta resulterade i fem kategorier; att känna en begränsning i livet, att känna misslyckande och att vara en börda, att relationer förändrats, att känna oro och osäkerhet samt att känna god livskvalité trots hjärtsvikt.

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män och drabbar i genomsnitt 8000 personer per år. För de drabbade männen kan vardagslivet förändras, både på grund av cancersjukdomen och av behandlingen. Behandlingen kan leda till komplikationer som inkontinens och impotens vilket kan påverka mannens fysiska existens, sociala identitet och trygghet. Studiens teoretiska referensram utgår från Cullbergs kris- och utvecklingsteori. Studiens syfte var att belysa hur man upplever livet efter diagnosen prostatacancer.