Sökresultat:
25201 Uppsatser om Det andra inhemska sprćket - Sida 13 av 1681
?Social utveckling i skolan? ? en studie om hur gruppen kan pÄverka individen
I skolan arbetar varje dag lÀrare med elever sammansatta i olika grupper. För att skolarbetet ska kunna flyta pÄ och kunskap införskaffas krÀvs det att eleverna i de olika grupperna ska fungera bra tillsammans. Lpo 94 skriver om hur skolan ska strÀva efter en levande social gemenskap dÀr man kÀnner trygghet. Socialisationsprocessen Àr den process dÀr individen anpassas efter gruppens och samhÀllets krav, dÀr ibland finns regler, attityder samt beteendemönster. Individen ska ocksÄ kunna anpassa sig efter andra regler och beteende i situationer som krÀver detta.
Behandling av barn som förgripit sig sexuellt pÄ andra barn : en studie om behandlares erfarenheter
ABSTRACTVĂ€xjö universitetInstitutionen för pedagogikPedagogik med inriktning mot ungdoms-och missbrukarvĂ„rd, C- uppsats 10pTitel: BEHANDLING AV BARN SOM FĂRGRIPIT SIG SEXUELLT PĂ
ANDRA BARN - en studie om behandlares erfarenheter.Engelsk titel: TREATMENT OF CHILDREN WHO HAVE ASSAULTED OTHER CHILDREN ? a study of the handlers? experiences.Författare: Karolina Lindh och Lisa PeterssonHandledare: Marita RosellDatum: Mars 2007Antal sidor: 30Nyckelord: barn som förgripit sig sexuellt pÄ andra barn,sexuella övergrepp, kÀnslor, bemötandeSAMMANFATTNINGSyftet med denna uppsats var att bidra till en djupare förstÄelse för hur man som behandlare upplever och hanterar ambivalenta kÀnslor och tankar som kan uppstÄ i arbetet med barn som förgripit sig sexuellt pÄ andra barn. Metoden vi anvÀnde oss av var en kvalitativ intervju med halvstrukturerad disposition. De utskrivna intervjuerna tolkades utifrÄn ett hermeneutiskt perspektiv och har ytterligare belysts utifrÄn von Wright och Buber. Resultatet av vÄr undersökning visade att behandlare upplever att de bemöter alla lika, att barnen Àr som vilka barn som helst som man bemöter med respekt.
VAD ĂR KUNSKAP I MUSIK? : - En intervjuundersökning av tvĂ„ musiklĂ€rares uppfattning om kunskap i musik
Syftet med denna magisteruppsats Ă€r att undersöka tvĂ„ musiklĂ€rares uppfattning om kunskap i musik. Uppsatsen baseras pĂ„ en diskursanalys dĂ€r jag i intervjuer med tvĂ„ musiklĂ€rare stĂ€llt frĂ„gor som berör deras kunskapssyn. Utsagorna vittnar om tvĂ„ ganska skilda beskrivningar dĂ€r det musikaliska uttrycket betonas i den ena medan vikten av att eleverna har de verktyg som krĂ€vs för och musicera i grupp den andra. Ăven om utsagorna skiljer sig Ă„t verkar instrumentalspelet och sĂ„ngen spela en viktig roll. I ena fallet som en form av kanal för det musikaliska uttrycket medan det i det andra fallet fungerar som en typ av fĂ€rdighetsmĂ€ssig nyckel till den gruppgemenskap som musicerandet innebĂ€r.
Mötet mellan vÄrdpersonal och personer med neuropsykiatriska funktionshinder
Bakgrund: Mötet mellan vÄrdpersonal och personer med neuropsykiatriska
funktionshinder Àr komplicerat pÄ grund av att de sistnÀmnda har ett annat sÀtt
Àn andra att uppfatta och förstÄ omvÀrlden. Personer med neuropsykiatriska
funktionshinder vÄrdas oftare pÄ sjukhus och har lÀngre vÄrdtid Àn andra
personer pÄ grund av att funktionshindret ofta medför andra bekymmer.
Syfte: Syftet med studien var att belysa förutsÀttningarna i mötet mellan
vÄrdpersonal och personer med neuropsykiatriska funktionshinder för att skapa
en vÄrdrelation.
Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats utfördes.
Resultat: I resultatet framkom fem kategorier som var förutsÀttningar i mötet
för att skapa en vÄrdrelation.
Saab Qlean : en fyrhjuling för gatan
Examensarbetet har syftat till att ta fram ett koncept för en fyrhjuling för Saab att köra pÄ allmÀn vÀg. Projektet har drivits i samarbete med Caran och Saab Automobile.Arbetet har dessutom varit ett unikt samarbete med tvÄ andra examensarbeten frÄn andra högskolor som behandlat konstruktion och brukar- och marknadsanalys för fyrhjulingen.Konceptet Àr en miljövÀnlig hybridfyrhjuling som gÄr att lÀgga ner i kurvorna..
?Social utveckling i skolan? ? en studie om hur gruppen kan pÄverka individen
I skolan arbetar varje dag lÀrare med elever sammansatta i olika grupper. För att skolarbetet ska kunna flyta pÄ och kunskap införskaffas krÀvs det att eleverna i de olika grupperna ska fungera bra tillsammans. Lpo 94 skriver om hur skolan ska strÀva efter en levande social gemenskap dÀr man kÀnner trygghet. Socialisationsprocessen Àr den process dÀr individen anpassas efter gruppens och samhÀllets krav, dÀr ibland finns regler, attityder samt beteendemönster. Individen ska ocksÄ kunna anpassa sig efter andra regler och beteende i situationer som krÀver detta.
Krigets vinster. En studie om makthavarnas personliga incitament för att inleda och bedriva det andra Tjetjenienkriget
Konflikten i Tjetjenien har blivit ett ihÀrdigt problem för sÄvÀl ryssar som tjetjener. Konflikten kan delas in i tvÄ faser, det första och det andra kriget. VÄra studier av det empiriska materialet ledde till en misstanke om att det fanns luckor i den befintliga forskningen, i synnerhet gÀllande det andra kriget. Resultatet blev en teoriutvecklande studie om det andra Tjetjenienkrigets uppkomst och fortgÄng dÀr vÄr hypotes grundar sig pÄ att det Àr ledande, centrala individer pÄ vardera sidan som har ett intresse av att se till att det föreligger en konflikt folken emellan. De tvÄ ledande individerna har identifierats som Sjamil Basajev och Vladimir Putin.
Siglög lÀt resa stenarna efter Sigvid : Om namnledsvariation i upplÀndska runstensinskrifter
Uppsalaromantikern Vilhelm Fredrik Palmblads (1788-1852) roman Familjen FalkenswÀrd (1844-45) var delvis en omarbetning av en romanföljetong (den s.k. Kalenderromanen) som Palmblad publicerade pÄ 1810-talet i Poetisk kalender. I jÀmförelse med Kalenderromanen kan man i Familjen FalkenswÀrd se en utveckling mot ökad verklighetskontakt.Denna uppsats behandlar temat ideal och verklighet i Familjen FalkenswÀrd. Med ?verklig-het? Äsyftas ingen yttre verklighet utanför romanen, eventuell realism lÀmnas alltsÄ utanför undersökningen.
Tiden sjelf har blifvit gammal : Ideal och verklighet i Vilhelm Fredrik Palmblads roman Familjen FalkenswÀrd (1844-45)
Uppsalaromantikern Vilhelm Fredrik Palmblads (1788-1852) roman Familjen FalkenswÀrd (1844-45) var delvis en omarbetning av en romanföljetong (den s.k. Kalenderromanen) som Palmblad publicerade pÄ 1810-talet i Poetisk kalender. I jÀmförelse med Kalenderromanen kan man i Familjen FalkenswÀrd se en utveckling mot ökad verklighetskontakt.Denna uppsats behandlar temat ideal och verklighet i Familjen FalkenswÀrd. Med ?verklig-het? Äsyftas ingen yttre verklighet utanför romanen, eventuell realism lÀmnas alltsÄ utanför undersökningen.
Ăr lagövertrĂ€dande ungdomar mer impulsiva Ă€n laglydiga jĂ€mnĂ„ringar?
Denna studie undersöker om det finns nÄgon skillnad i impulsivitet mellan de ungdomar som begÄr brott och dem som inte gör det. Andra faktorer som undersöks Àr skillnader i spÀnningssökare personlighet och empati hos laglydiga och lagövertrÀdande ungdomar. Detta har undersökts genom en kvantitativ studie med laglydiga och lagövertrÀdande ungdomar. Ungdomsbrottslingars resultat frÄn sjÀlvskattningsformulÀr har jÀmförts med högpresterande och andra laglydiga ungdomar. Resultaten som kommit fram stöds inte av tidigare forskning dÄ det finns inte nÄgon skillnad i grad av sjÀlvskattat impulsivitet mellan en grupp ungdomsbrottslingar och högpresterande eller andra laglydiga ungdomar.
Pedagogen och matematiken - Hur integreras matematik med andra Àmnen i skolan?
Syftet med vÄr uppsats har varit att undersöka pedagogers tankar gÀllande matematik i andraskolÀmnen. FrÄgor vi stÀllt Àr om pedagogerna synliggör matematiken i andra skolÀmnen förbÄde sig sjÀlva och eleverna och om de matematikansvariga lÀrarna Àr mer drivande i att hamatematik i andra skolÀmnen. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer som var riktatöppna. De Ätta pedagogerna vi intervjuat jobbar alla med Ärskurserna 1-6 och arbetar pÄ treolika skolor.Resultaten i vÄr undersökning visar att pedagogerna integrerar matematik med andraskolÀmnen, men att de önskar att de haft tid till att göra det mera. Genom samtal Àr det allrabÀst och enklast att integrera sÀger de vidare.
Att skriva lÄtar till andra artister : LÄtskapande inom den kommersiella popen
I examensarbetet har syftet varit att jag skulle lÀra mig mer om att skriva lÄtar till andra artister, och samtidigt undersöka om mitt lÄtskapande ser annorlunda ut nÀr jag gör det, jÀmfört med nÀr jag skriver till mig sjÀlv som artist. Slutresultatet av den konstnÀrliga delen blev fyra lÄtar inom den kommersiella popgenren. NÀr jag skrev musiken valde jag artist till tvÄ av lÄtarna innan jag började skapandet, och till de tvÄ andra valdes artist i ett senare skede. Jag diskuterade sedan om och hur valen kan ha pÄverkat lÄtarna. I arbetet framkom att musiken förhÄllandevis lÀtt blev en kopia av artistens tidigare lÄtar nÀr artist valdes innan skapandet, jÀmfört med om valet av artist kom senare i processen.
Rim, ramsor och andra sprÄklekar - pedagogiska redskap för att frÀmja elevers sprÄkliga medvetenhet
VÄr uppsats ger inblick i hur nÄgra förskollÀrare, lÀrare och en specialpedagog beskriver sitt medvetna arbete för att frÀmja elevers sprÄkliga medvetenhet, och hur barn agerar/reagerar vid ett pedagogiskt strukturerat arbete med rim, ramsor och andra sprÄklekar. Vi har besökt tvÄ skolor, en mÄngkulturell och en icke mÄngkulturell skola. I undersökningen har vi utgÄtt frÄn ett sociokulturellt perspektiv och anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod. Resultatet stöds av intervjuer och observationer, tillsammans med aktuell forskning. Resultatet av undersökningarna visar att de intervjuade pedagogerna beskrev att de arbetade medvetet för att frÀmja den sprÄkliga medvetenheten med hjÀlp av rim, ramsor och andra sprÄklekar.
Tragedin i Senegals fiskevatten: Institutionella förutsÀttningar för en uthÄllig lösning?
Fiskresurserna har varit och Àr en viktig del i utvecklingen av Senegal. Men nu Àr situationen pÄ vÀg att förÀndras och bestÄnden av fisk hÄller successivt pÄ att utarmas. Inhemska och utlÀndska fiskare rivaliserar om resurserna. Fiskarna bryter mot de gÀllande reglerna samtidigt som kontrollen av nyttjandet Àr bristfÀllig. Detta leder i sin tur till att regleringen av resursutnyttjandet blir problematisk.
Ămsesidig hostilitet i ungdomars vardag: : Ăr detta vad som karakteriserar högkriminella ungdomar?
Vissa ungdomar utmÀrks av att de utsÀtter andra för hostilitet i en viss vardagsmiljö. Andra ungdomar utmÀrks av att de utsÀtts för hostilitet av andra i samma miljö. En tredje grupp av ungdomar utmÀrks av att de bÄde utsÀtter andra för hostilitet och utsÀtts för andras hostilitet i den miljön. Det förklarar ?ömsesidig hostilitet? för de ungdomarna.