Sökresultat:
25201 Uppsatser om Det andra inhemska sprćket - Sida 12 av 1681
Newtons andra vagn
Ett problem för den grundlÀggande fysikundervisningen i skolan Àr att tyngdkraften stÀndigt stör experiment och demonstrationer, vilket gör det svÄrt för eleverna att förstÄ Newtons första och andra lag. MÄlet med projektet Àr att förbÀttra fysikundervisningen pÄ högskolans bastermin. För att lösa problemet skapade vi en demonstrationsanlÀggning som effektivt demonstrerar inertialsystem och Newtons andra lag genom att köra ett specialkonstruerat tÄg med konstant hastighet eller konstant acceleration. Eleverna har möjlighet att utföra tre olika experiment som styrs via en webbsida eller fjÀrrkontroll och analysera utgÄngen genom grafer som ritas upp. Lösningen testades med mycket gott resultat.
Att öppna nya vÀgar för sin egen musik genom andra: Ett underso?kande arbete om vad en ?gör-det-sjÀlv-musiker? kan lÀra sig av att involvera andra
I detta arbete sÄ har jag undersökt vilka skillnader som uppstÄr av att enbart producera lÄtar sjÀlv, kontra scenariot med flera instrumentalister inblandade. Detta gjorde jag genom att skriva och producera tre lÄtar sjÀlv, för att sedan presentera grundidéerna till lÄtarna (enbart akustisk gitarr och sÄng) för fyra stycken andra instrumentalister. Dessa instrumentalister spelade jag sedan in var för sig, utan att ge nÄgra andra instruktioner Àn att spela vad de ansÄg passa grundidén bÀst. Syftet med arbetet var att ta reda pÄ vilka skillnader som skulle uppstÄ och försöka komma fram till vad som blev bÀst. De tvÄ frÄgestÀllningarna jag har besvarat Àr, vad jag kan lÀra mig av instrumentalisternas approach till mina lÄtar, samt vilka för- och nackdelar som finns med att producera sjÀlv, kontra att producera i sÀllskap? Det jag kom fram till var att jag som lÄtskrivare och producent fÄr ut vÀldigt mycket av att involvera andra instrumentalister i mina produktioner.
Distriktssköterskors erfarenheter av att möta vÄrdsökande frÄn andra kulturer: en intervjustudie
VÄrdsökande frÄn andra kulturer har ofta ett stort behov av omsorg beroende pÄ traumatiska skador och hÀndelser som mÄnga bÀr med sig frÄn sitt hemland förutom det trauma det innebÀr att bryta upp och fly till ett annat land. Idag och i den framtida yrkesrollen Àr det distriktssköterskan som möter de flesta vÄrdsökande frÄn andra kulturer. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att möta vÄrdsökande frÄn andra kulturer. I studien deltog fem distriktssköterskor frÄn norra Sverige. Data samlades in med semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades med en tematisk innehÄllsanalys.
Barns syn pÄ andra barns livsvillkor
Syftet med detta arbete har varit att identifiera framförallt tillgÄngar i barns
kÀnnedom, förstÄelse och inlevelseförmÄga i andra barns livsvillkor men
undersökningen har Àven visat pÄ vissa brister. En viktig frÄgestÀllning har varit
huruvida barns egna kulturella erfarenheter och identitet pÄverkar deras syn pÄ andra
barn. DÀrför har undersökningen utförts i tvÄ olika kulturella miljöer en
mÄngkulturell och en med brist pÄ mÄngkultur. I de bÄda miljöerna har jag genomfört
semistrukturerade intervjuer utifrÄn bilder av barn och resultatet har visat pÄ en del
likheter och skillnader mellan de bÄda grupperna..
Vad avgjorde utgÄngen vid slagen vid Narva och Poltava : FÀltherrens styrning eller andra faktorer?
Tesen att en fÀltherre hade smÄ möjligheter att styra ett slag nÀr det vÀl hade börjat har framförts av författaren Peter Englund. Denna tes delar forskare i tvÄ lÀger dÀr det andra lÀgret menar att fÀltherren hade mycket stor betydelse för utgÄngen av ett slag. Syftet med denna uppsats Àr tvÄdelat. Den första delen i syftet Àr att undersöka om det fanns faktorer andra Àn fÀltherrens styrning som kunde avgöra ett dÄtida slag och den andra delen i syftet Àr att se om det gÄr att applicera moderna doktriner i analysen av dÄtida fall. Resultatet av undersökningen visar att fÀltherren hade smÄ möjligheter att styra slaget men det fanns med ett energiskt och karismatiskt föregÄngsmannaskap möjlighet att pÄverka slaget. Det framgÄr tydligt faktorer i slagen som fÀltherren inte kunde styra över. Svaret Àr att en kombination av fÀltherrens pÄverkan och andra faktorer avgör ett slag, ingendera stÄr ensam.Syftet uppfylls med att det finns andra faktorer identifierade och en modern doktrin gÄr att anvÀnda vid analysen..
"Blattar i blaskan" En postkolonial studie av de Andra i Sydsvenskan
Studiens syfte Àr att undersöka bilden av invandrare i Sydsvenskans lokala nyheter. Detta görs utifrÄn ett postkolonialt perspektiv med anvÀndning av diskursanalys. Uppsatsens har ocksÄ ett konstruktivt inslag bestÄende av en granskning av tidningens mÄngfaldsarbete genom intervjuer med ansvariga. Invandrare blir de Andra vilket tar sig uttryck i Sydsvenskan genom att de skildras som annorlunda frÄn den svenska normen. De beskrivs som icke-jÀmstÀllda, passiva och uppgivna och figurerar ofta som offer och i artiklar som handlar om problem.
Vi och de Andra ? en postkolonial diskursanalys av handböcker som beskriver hedersrelaterat vÄld
Uppsatsens övergripande syfte Àr att undersöka hur bilder av Vi och De Andra konstrueras i kunskapsmaterial om hedersrelaterat vÄld riktat till yrkesverksamma inom skola, hÀlso- och sjukvÄrd, socialtjÀnst och rÀttsvÀsende. Vi har en poststrukturalistisk utgÄngspunkt som fokuserar pÄ hur verkligheten konstrueras genom sprÄket samt hur det finns en maktaspekt i att formulera ?kunskap?. Analysen sker utifrÄn ett postkolonialt perspektiv samt diskursanalytiska metoder. De frÄgestÀllningar vi utgÄr ifrÄn lyder:Vilka diskurser kring hedersrelaterat vÄld kan identifieras i materialet?Hur konstrueras Vi och Dom inom dessa diskurser?Studiens resultat visar bland annat att det i materialet i hög utstrÀckning Äterfinns generaliserande konstruktioner av Vi och De Andra.
Mötet mellan vÄrdpersonal och personer med neuropsykiatriska funktionshinder
Bakgrund: Mötet mellan vÄrdpersonal och personer med neuropsykiatriska funktionshinder Àr komplicerat pÄ grund av att de sistnÀmnda har ett annat sÀtt Àn andra att uppfatta och förstÄ omvÀrlden. Personer med neuropsykiatriska funktionshinder vÄrdas oftare pÄ sjukhus och har lÀngre vÄrdtid Àn andra personer pÄ grund av att funktionshindret ofta medför andra bekymmer. Syfte: Syftet med studien var att belysa förutsÀttningarna i mötet mellan vÄrdpersonal och personer med neuropsykiatriska funktionshinder för att skapa en vÄrdrelation. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats utfördes. Resultat: I resultatet framkom fem kategorier som var förutsÀttningar i mötet för att skapa en vÄrdrelation.
LÀkarstudenterna och det symboliska kapitalet. : Kulturella och andra symboliska tillgÄngar hos lÀkarstudenter pÄ Karolinska institutet.
I uppsatsen undersöks kulturellt och annat symbolisk kapital hos lÀkarstudenter vid Karolinska Institutet. Det teoretiska ramverket utgörs av Pierre Bourdieu. I studien jÀmförs lÀkarstudenternas investeringar i utbildning, mediavanor och andra kulturella aktiviter med fyra andra elitinriktade utbildningsprogram i StockholmsomrÄdet. Studien har en kvantitativ del med data insamlat genom en postal enkÀt till högskolestudenter och en kvalitativ del med personliga intervjuer med lÀkarstudenter pÄ termin fyra pÄ Karolinska Institutet. Studien visar att lÀkarstudenterna har mycket gemensamt med studenter vid de andra utbildningarna men att det sÀrkskiljer sig i vissa avseenden.
Asperger syndrom Upplevelser av möten med andra mÀnniskor
Asperger syndrom Àr en neuropsykiatrisk störning som ger olika funktionsnedsÀttningar. Detta gestaltar sig i en oförmÄga att leva sig in i hur andra tÀnker och kÀnner, fantasifattigdom och nedsatt förmÄga till social interaktion. MÀnniskor med Asperger syndrom kan ofta uppfattas som udda och avvikande av andra mÀnniskor och de upplever ofta sin bristande sociala kompetens som ett stort hinder. De behöver som alla andra mÀnniskor nÄgon gÄng uppsöka vÄrden. Personalen i vÄrden kÀnner inte alltid till de funktionsnedsÀttningar som mÀnniskor med Asperger syndrom kan ha och det finns en risk för dÄligt bemötande, vilket kan leda till att onödigt vÄrdlidande uppstÄr.
Naturlika planteringar - hur lika och hur Àr de lika naturen? :
Sammanfattning (English below)
Jag har alltid tyckt om naturen och haft en förestÀllning om att all vÀxtlighet som inte Àr tydligt anlagd, som en grÀsmatta eller en rabatt, Àr nÄgot som naturen Ästadkommit av sig sjÀlv. Mina ögon öppnades för alternativen nÀr jag för första gÄngen hörde begreppet ?naturlik plantering?.
Det hÀr arbetets syfte Àr att ta reda pÄ hur lik naturen naturlika planteringar egentligen Àr, om de Àr planerat naturlika eller nÄgot som anvÀnds som utfyllnad. Syftet Àr ocksÄ att ge en indikation pÄ vilken status den naturlika planteringen har.
Arbetet bestÄr av tre delar. En historisk del som utforskar ursprunget till begreppet ?naturlik?.
En energieffektiv arena
Det Àr ett angelÀget allmÀnintresse att ta tillvara pÄ mÄnga av de metaller som finns i berggrund, men ofta har marken dÀr mineralerna Äterfinns Àven andra anvÀndningsomrÄden. För att sÄ gott det gÄr att tillgodose dessa olika ÀndamÄl har vi idag ett regelverk kring sÄdan utvinning, frÀmst genom minerallagen, dÀr Àven andra intressen sÄ som rennÀring, markÀgare och miljö finns medtagna. Syftet med denna uppsats har varit att kartlÀgga hur beslutsprocessen kring en gruvetalbering ser ut, frÀmst enligt minerallagen och Àven vissa andra lagrum, samt att se hur nÀmnda övriga intressen vÀgs ini den processen. Det gÄr dÀr att konstatera att prospektören har en fördel just p.g.a det angelÀgna allmÀnintresse som mineralutvinning faktiskt klassats som..
Den moderna krigsfilmen : Om den amerikanska andra vÀrldskrigs-stridsfilmsgenren.
Jeanine Basingers bok The World War II Combat Film presenterar en annars vÀldigt oupmÀrksammad genre, den amerikanska Andra VÀrldskrigs-stridsfilmen. UtifrÄn den mall som Basinger beskriver i boken har jag hÀr diskuterat och analyserat hur Saving Private Ryan hÄller sig till mallen som skapats av tidigare stridsfilmer. Mallen bestÄr i korthet av en mÀngd element som anvÀnds genomgÄende i genren; sÄsom gruppen, hjÀlten, mÄlet och fienden. Dessa element förekommer frÄn den första andra vÀrldskrigs-stridsfilmen Bataan frÄn 1943 och har konsoliderats och utvecklats sedan dess. Slutsatsen blir att Àven om SPR blivit kÀnd som en nydanande och orginell film sÄ Àr hÄller den sig nÀstan slaviskt till mallen, det enda som möjligt kan skilja den lite frÄn andra filmer i genren Àr det ursprungliga mÄlet, det Àr inte vanligt att ha ett sÄpass politiskt inkorrekt mÄl som att rÀdda en enda man..
Per Engdahls ideologi efter andra vÀrldskriget : En ideologianalys med utgÄngspunkt i förÀndring och likheter
ĂmnesomrĂ„det för denna uppsats Ă€r fascismen i Sverige efter andra vĂ€rldskriget. Uppsatsens huvudsakliga syfte Ă€r att undersöka Per Engdahls ideologi efter andra vĂ€rldskriget utifrĂ„n den fascitiska ideologins struktur. Uppsatens sekundĂ€ra syfte Ă€r att undersöka om hans ideologi förĂ€ndrades efter andra vĂ€rldskriget, om den gjorde det och vad det kan berott pĂ„. I uppsatsen har fyra olika politiska program frĂ„n Nysvenska rörelsen undersökts, alla skrivna av Per Engdahl, mellan Ă„ren 1958 till 1979. I uppsatsen har en ideologianalys anvĂ€nts som metod för att dels undersöka det manifesta samt det latenta budskapet i Engdahls politiska program.
Gruvetablering - beslutsprocessen och intressekonflikter som kan uppstÄ
Det Àr ett angelÀget allmÀnintresse att ta tillvara pÄ mÄnga av de metaller som finns i berggrund, men ofta har marken dÀr mineralerna Äterfinns Àven andra anvÀndningsomrÄden. För att sÄ gott det gÄr att tillgodose dessa olika ÀndamÄl har vi idag ett regelverk kring sÄdan utvinning, frÀmst genom minerallagen, dÀr Àven andra intressen sÄ som rennÀring, markÀgare och miljö finns medtagna. Syftet med denna uppsats har varit att kartlÀgga hur beslutsprocessen kring en gruvetalbering ser ut, frÀmst enligt minerallagen och Àven vissa andra lagrum, samt att se hur nÀmnda övriga intressen vÀgs ini den processen. Det gÄr dÀr att konstatera att prospektören har en fördel just p.g.a det angelÀgna allmÀnintresse som mineralutvinning faktiskt klassats som..