Sök:

Sökresultat:

1022 Uppsatser om Det Fria Sällskapet Länkarna - Sida 8 av 69

Förskolepedagogers uppfattningar om den fria leken

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogernas uppfattningar om den fria leken i förskolans verksamhet. En genomgĂ„ng görs av lekens betydelse i det tĂ€nkande som nĂ„gra pedagogiska förgrundsgestalter anses ha stĂ„tt för. Med hĂ€nvisning till tidigare forskning lyfts vissa sĂ€rdrag i leken fram och kopplingar görs till lekens betydelse för barnets utveckling och lĂ€rande. Även lekens stĂ€llning i lĂ€roplanen för förskolan belyses. Teoretiskt grundas undersökningen frĂ€mst hos förgrundsgestalterna Fröbel och Vygotskij, vilket ocksĂ„ lett till ett socialkonstruktivistiskt metodperspektiv.

Den mÄngfacetterade rollen : En studie om pedagogers uppfattningar

Syftet med studien Àr att undersöka pedagogers uppfattningar om den fria leken i förskolan. Vi vill veta hur begreppet fri lek definieras av pedagogerna, vilken uppfattning pedagogerna har om sin roll och sitt deltagande i barns fria lek samt hur de resonerar kring vad som kan pÄverka den fria leken.Studien vilar pÄ en kvalitativ forskningsansats och innefattar sex intervjuer med pedagoger som arbetar med barn i Äldrarna ett till fem Är. Intervjuerna genomfördes med ljudupptagning. Senare transkriberades intervjuerna och anvÀndes i analysmodellen meningskoncentrering. Det hÀr resulterade senare i citat som exemplifierar intervjupersonernas reflektioner i resultatet.Resultatet visar att pedagogens roll ser olika ut beroende pÄ situation.

Fri lek i förskoleklass : en undersökning om förskollÀrarnas förhÄllningssÀtt till den fria leken

I skolreformen som kom 1991 stod det att kommunerna skulle erbjuda sexÄringarna plats i sexÄrsverksamhet i skolans lokaler i mÄn av plats. I kommunen som denna studie genomförts bereddes plats i skolan för sexÄrsverksamheten 1993. Innan dess tillhörde sexÄringarna daghem eller deltidsgrupper. Daghem var det som idag heter förskola och dÀr barnen vistades medan förÀldrarna arbetade eller studerade. Deltidsgrupp innebar att sexÄringarna fick gÄ tre timmar om dagen i den verksamhet som i folkmun kallades "lekis".Tidigare forskning visar att lek och lÀrande Àr oskiljaktiga i barns utveckling eftersom barn erhÄller en mÀngd olika kunskaper genom leken.

Jag fick ju ingen hjÀlp

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur pedagoger inom förskolan arbetar för att lÀra sig mer om och fÄnga upp barns intressen . Detta undersöktes genom kvalitativa intervjuer med tvÄ verksamma pedagoger inom förskolan. Pedagogerna menade att en stor del av delaktighetsarbetet Àr att arbeta utifrÄn barns intressen. Men under intervjuerna kom det fram att pedagogerna anser det som svÄrt och problematiskt att fÄnga upp barns intressen. En omstÀndighet som pedagogerna beskrev som svÄr, jobbig och problematisk var att fÄnga upp barnens verkliga intresse.

Fri lek pÄgÄr - var god stör ej!

Syftet med vÄr studie har varit att ta del av olika pedagogers uppfattningar kring den fria leken pÄ förskolan. Vi har intervjuat fyra pedagoger pÄ fyra förskolor med olika pedagogiska inriktningar. Det Àr frÀmst uppfattningarna kring begreppet fri lek, vilket utrymme leken ges och vilka skillnader och likheter det finns i pedagogernas uppfattningar som vi valt att undersöka. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ intervjumetod och enkÀter samt bearbetat detta utifrÄn ett fenomenografiskt angreppssÀtt. Pedagogernas utsagor och enkÀtsvar har kategoriserats och sorterats utifrÄn vÄra frÄgestÀllningar.

Pedagogers samspel och kommunikation med barn i den fria leken : en observationsstudie i förskolan

Syftet med undersökningen har varit att se nÀrmare pÄ hur pedagoger kommunicerar och samspelar med barnen i den fria leken. HÀr har jag Àven velat veta hur leken direkt pÄverkas utifrÄn den kommunikation och det samspel som förekommer.För att ta reda pÄ det har jag observerat den fria leken i en förskola varje eftermiddag under en vecka. Jag anvÀnde mig av kvalitativa observationer som metod och fick dÀrigenom en direkt bild av det sociala samspelet.Det resultat jag fick fram visade pÄ olika sorters kommunikation vilka jag har kunnat dela in i nio kategorier. Dessa var: smÄprat vid pyssel, tillsÀgelser vid regelbrott, pÄbörjande av lek genom leksignaler, kommentarer av lek, försvarande av lek, konfliktlösning, att kort gÄ in i pÄgÄende lek inom lekramen, avbrytande av lek eller nya förslag pÄ aktivitet och slutligen tyst kommunikation.De slutsatser jag kunnat dra var att den kommunikation som pÄgÄtt pÄverkade leken pÄ olika sÀtt. NÀr pedagogerna fanns med i leken en lÀngre stund berikades leken och fortsatte Àven dÄ pedagogen gick ut ur den.

Barns gemensamma lek i förskolan

Vi har studerat yngre barn i den fria leken, det vi betraktat Àr den kommunikation och det sociala samspel som uppstÄr i lekvÀrlden. Genom att analysera och reflektera vÄrt datamaterial har vi kommit fram till att barnen vÀljer att leka i mindre grupper och gÀrna med samma kamrater. Ibland kan barnen vÀlja att leka i en större grupp om temat inbjuder till att vara mÄnga. Vi mÀrkte en skillnad vid dialogerna i leken, de Àldre barnens konversation var innehÄllsrikare Àn de yngre barnens. Under forskningens gÄng har vi sett att fast det sker förÀndringar i leken fortsÀtter barnens lektema utan avbrott.

Den svenska elitfotbollsspelaren - en fri arbetstagare i det internationella transfersystemet inom EU? SÀrskilt om förtida uppsÀgning av anstÀllningsavtal

Den fria rörligheten för arbetstagare pÄ EU:s arbetsmarkand Àr en fundamental rÀttighet och den gÀller Àven för fotbollsspelare. RSTP:s regler om transferfönster, trÀnings- och utbildningsersÀttning, solidaritetsersÀttning, kontraktslÀngder och förtida uppsÀgning av anstÀllningsavtal har i uppsatsen analyserats utifrÄn perspektivet om den fria rörligheten för arbetstagare. Regleringen med tvÄ registreringsperioder Àr begrÀnsande för den svenska elitfotbollsspelaren men ÀndÄ homogena och dÀrmed troligen förenliga med Art. 39 EGF. Argument för att stödja ett system med transferfönster Àr att sporten Àr sÀsongsbetonad och att klubbar har behov av att planera inför sÀsongen.

Fri rörlighet för tjÀnster inom EU - Social dumping eller en harmonsierad arbetsmarknad?

Sveriges medlemskap i EU har genom principen om fri rörlighet inneburit öppnare grÀnser för medborgare inom EU och ocksÄ ett flertal Àndringar i den svenska regleringen. Den hÀr uppsatsen handlar om den fria rörligheten för tjÀnster inom EU, med fokus pÄ EG-rÀtten, svenska regleringar och hur den svenska arbetsrÀtten pÄverkas av den fria rörligheten för tjÀnster. I uppsatsen utreder jag gÀllande reglering i Romkonventionens fyra friheter, utstationeringsdirektivet, utstationeringslagen, lex Britannia och jag har ocksÄ koncentrerat mig pÄ förslaget till tjÀnstedirektiv, vilket lades fram av kommissionen den 13 januari 2004. NÀra knutet till den fria rörligheten för tjÀnster Àr begreppet social dumping, vilket jag redogör för samt kopplar till det aktuella Vaxholmsfallet. Vaxholmsfallet har vÀckt mycket uppmÀrksamhet under det senaste Äret pÄ grund av en konflikt gÀllande stridsÄtgÀrder, mellan utlÀndsk arbetsgivare med arbetstagare utstationerade i Sverige och svenska fackliga arbetstagarorganisationer, i vilket det anses att svensk lagreglering bryter mot det grundlÀggande förbudet mot diskriminering pÄ grund av nationalitet.

Barns "fria" och styrda lek i förskolan : Ett examensarbete om pedagogers syn pÄ den fria och styrda leken i förskolan och lekens betydelse för barns utveckling.

Syftet med studien Àr att undersöka vilket förhÄllningssÀtt pedagoger i förskolan hartill barns lek med fokus pÄ fri och styrd lek och hur de upplever att leken kan pÄverkabarns utveckling och lÀrande. Vi anvÀnder oss av kvalitativa intervjuer ochobservationer. I resultatet framgÄr det tydligt att barns lek inom förskolan oftainnebÀr styrd lek pÄ bekostnad av fri lek. VÄr slutsats Àr att pedagoger mÄsteobservera varandra inom förskolans verksamhet för att utveckla sig sjÀlva och vÄga?slÀppa kontrollen? och lÄta barnen pÄverka verksamheten mera..

Kroppsligt samspel i den fria innomhusleken : Fenomenologiska funderingar

Syftet med vÄr studie Àr att utifrÄn ett fenomenologiskt perspektiv bidra till förstÄelsen för hur kroppsligt samspel uttrycks, uppstÄr, fortskrider och avslutas i förskolebarns fria inomhuslek samt miljöns och materialets betydelse för detta. För att kunna besvara vÄra frÄgestÀllningar i studien har vi genomfört videoobservationer och fÀltanteckningar vid tvÄ förskolor. Resultatet visar att kroppsligt samspel uttrycks, uppstÄr, fortskrider och avslutas pÄ mÄnga olika sÀtt. Miljön och materialet har stor betydelse för det kroppsliga samspelet. Vi menar att miljöns utformning och utbudet av material vid sekvenserna har möjliggjort för barnen att mötas i olika lekar.

Barns samspel i den fria leken : en observationsstudie

Syftet med undersökningen Àr att jag ska fÄ kunskaper om hur fyra- och femÄringar samspelar i den fria leken. Jag har formulerat följande frÄgestÀllningar: Hur ser samspelet ut mellan barnen i den fria leken? Hur fÄr barn tilltrÀde till lek? Hur agerar de barn som inte fÄr tilltrÀde till lek?Som metod i min undersökning har jag anvÀnt observationer dÀr jag dokumenterat genom att anteckna. Jag har sett fler exempel pÄ samspel mellan barn dÀr leken och fantasin har blommat ut. I samspel som fungerat sker leken pÄ samma villkor för de inblandade och barnen spinner vidare pÄ varandras idéer.

Barns verkliga intresse - en studie om pedagogers metoder för att fÄnga upp barns intressen och skapa delaktighet

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur pedagoger inom förskolan arbetar för att lÀra sig mer om och fÄnga upp barns intressen . Detta undersöktes genom kvalitativa intervjuer med tvÄ verksamma pedagoger inom förskolan. Pedagogerna menade att en stor del av delaktighetsarbetet Àr att arbeta utifrÄn barns intressen. Men under intervjuerna kom det fram att pedagogerna anser det som svÄrt och problematiskt att fÄnga upp barns intressen. En omstÀndighet som pedagogerna beskrev som svÄr, jobbig och problematisk var att fÄnga upp barnens verkliga intresse.

Den fria leken i byggrummet : en studie gjord pÄ en smÄbarnsavdelning

Sammanfattning:Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur ett byggrum pÄ en smÄbarnsavdelning kan se ut och fungera. Fokus ligger pÄ vilka barn som Àr i byggrummet och vad de gör samt pedagogernas tankar kring hur ett fungerande byggrum ser ut. För att undersöka detta har jag observerat den fria leken i byggrummet, inventerat miljön och intervjuat pedagogerna pÄ avdelningen. PÄ denna avdelning visade det sig att det inte gick att se nÄgon specifik grupp som var i byggrummet mer Àn den övriga gruppen. Tydligt var dÀremot att barnen frÀmst utforskade materialet.

PopulÀrkulturens roll i förskolan : intervjuer med tvÄ pedagoger

Studien handlar om populÀrkulturens roll i förskolan. Syftet var att ta reda pÄ hur pedagogerna sÀger sig anvÀnda populÀrkultur i förskolans pedagogiska verksamhet och vilken attityd pedagogerna har till populÀrkultur i den fria leken. Vi har undersökt tvÄ pedagogers attityd till populÀrkultur och vi anvÀnde oss av intervjuer för att besvara vÄra problemformuleringar. Studiens resultat tyder pÄ att populÀrkulturen Àr accepterad och fÄr utrymme i bÄde den pedagogiska verksamheten och i den fria leken, om Àn i olika mÄn. Pedagogerna ger uttryck för att de lyssnar pÄ barnen och att det Àr barnens intresse som ska styra verksamheten.

<- FöregÄende sida 8 NÀsta sida ->