Medlemskapet i EU har fÄtt effekter pÄ den direkta beskattningens omrÄde dÄ internrÀttsliga skatteregler mÄste utformas i enlighet med EUF-fördraget. Icke-bosatta som tillfÀlligt arbetar i Sverige beskattas enligt en definitiv kÀllskatt i SINK eller A-SINK. Beskattning sker pÄ bruttoinkomsten, kostnadsavdrag medges inte. Vidare medges inte heller avdrag som Àr kopplade till den skattskyldiges personliga förhÄllanden.Mot bakgrund av EUDs praxis faststÀlldes SINK och A-SINK vara oförenliga med de fria rörligheterna i fördraget. Oförenligheten bestod i den diskriminering som uppstod dÄ en icke-bosatt beskattades hÄrdare Àn en bosatt person i motsvarande situation.

LuleÄs innerfjÀrdar har ett stort rekreationsvÀrde med möjlighet till bad, fiske, samt promenadstrÄk med utsikt över vattenspeglar. Landhöjning tillsammans med övergödning gör att de rekreativa vÀrdena hotas i form av minskad yta med fria vattenspeglar och sÀmre vattenkvalitet. PÄ sikt kommer innerfjÀrdarna pÄ grund av landhöjningen avsnöras frÄn havet och till sist vÀxa igen helt och hÄllet. För att fördröja igenvÀxningsprocessen genomförde LuleÄ kommun ett uppdÀmningsföretag Ären 1992-93. TvÄ överfallsdammar byggdes med en dÀmningshöjd pÄ ca en halv meter över normalt vattenstÄnd i havet.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om medborgardialog frÀmjar politisk delaktighet. Studien grundar sig pÄ en litteraturstudie av politiska dokument och relevanta teorier. Analysen kompletteras av en kvalitativ studie av LuleÄ kommuns initiering av medborgardialog. Grundtanken i demokrati Àr att politiska beslut skall grundas pÄ mÀnskliga rÀttigheter med fria och jÀmlika medborgare. Genom initiering av medborgardialog blir detta möjligt.

I dagens samhÀlle byggs förskolor med moderna innemiljöer som Àr inspirerade av Reggio Emilias filosofi. Ett inslag i dessa Àr torget som ska vara ett hjÀrta i verksamheten som fungerar som gemenskapens kÀrna, en plats för möten och kommunikation. Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur torget anvÀnds för att barnen ska utvecklas sprÄkligt. Fokus ligger pÄ hur förskollÀrare ger barnen möjlighet att kommunicera och samspela för att utvecklas sprÄkligt i denna miljö. Genom intervjuer fick förskollÀrare uttrycka sina tankar kring syftet med torget och hur de anvÀnder torget för att hjÀlpa barnen att utvecklas sprÄkligt.

Syftet med den hÀr litteraturstudien var att ta reda pÄ och förse djursjukvÄrden med information kring akut- och intensivvÄrd inriktad mot omvÄrdnad samt smÀrtutvÀrdering pÄ kanin, för att pÄ sÄ sÀtt försöka höja standarden pÄ kaninsjukvÄrden. Kaniner som bytesdjur försöker dölja smÀrta och sjukdom, nÄgot som gör att de kan vara kritiskt sjuka innan det upptÀcks och det kan dÄ vara svÄrt att bedöma hur sjuka eller smÀrtpÄverkade de Àr. Samtidigt Àr kaniner extremt lÀttstressade och det Àr mycket viktigt att hela tiden hÄlla dem i en miljö och hantera dem pÄ ett sÀtt som inte Àr stressande för dem. En första bedömning av kaniner innebÀr att ta reda pÄ hur sjuka de Àr, parametrar att utvÀrdera Àr bland annat andning, cirkulation, temperatur och mental status. För kritiskt sjuka kaniner kan stabiliserande ÄtgÀrder vara nödvÀndiga innan en noggrannare undersökning kan Àga rum.

This account deals with my degree in furniture design. The project was done in collaboration with the architect firm Byggnadskonst AB in a quest for the cafe chain "Vivels"Byggnadskonst AB?s mission was to make the interior of the cafe that Vivels is building in Larsberg Center on Lidingö. My assignment was to design chairs for the café. In the beginning I had even thought about designing a table, but as time past I focussed more and more on the chairs.

Jag Àr skÄdespelare utbildad vid Statens Scenskola i Malmö 1976-1979. Sedan 1979 har jag varit kontinuerligt yrkesverksam, mestadels inom institutionsteatrar men ocksÄ inom fria teatergrupper, Boulevardteatern och Moderna dansteatern. Sedan 1988 har jag varit anstÀlld pÄ Stockholms Stadsteater och dÀr har jag frÀmst arbe-tat pÄ Unga Klara, en sjÀlvstÀndig grupp inom Stadsteatern med egen konstnÀrlig ledare, Suzanne Osten. Att stÀndigt vara i produktion eller pÄ uppdrag in i ny produktion har gjort det svÄrt att hinna med att reflektera kring arbetet. Till slut blir det en stor hög av erfarenhet och erövringar som utvecklas eller kanske faller i glömska.

Vi har gjort en studie kring lÀsning och skrivande som mestadels har inriktats pÄ barns tankar kring skriftsprÄkets funktions- samt formaspekt. Syftet har varit att undersöka vad barn med lÀs- och skrivsvÄrigheter har för tankar kring meningen med att vara lÀs- och skrivkunnig. HuvudfrÄgorna har kretsat kring varför man bör kunna lÀsa och skriva, samt hur man ska gÄ till vÀga nÀr man lÀser och skriver. Insamling av data gjordes i form av semistrukturerade kvalitativa intervjuer med barn som har ospecificerade lÀs- och skrivsvÄrigheter. Vi har intervjuat sammanlagt sex barn i Ärskurs tvÄ.

SammanfattningBÄde LÀroplanen för förskolan (Lpfö98/2010) och den forskning vi i vÄr studie tagit del av framhÀver vikten av barns inflytande i förskolan. Bland annat poÀngterar filosofen och pragmatikern John Dewey (1916/1999) att vÀgen till ett demokratiskt samhÀlle bör starta med de yngre barnen, och att de genom miljön ska fÄ erfara allas lika vÀrde. Vi har genomfört en kvalitativ studie pÄ tvÄ förskolor, empirin omfattar bÄde intervjuer och observationer. FörskollÀrarna vi intervjuat har mellan 12 till 34 Ärs pedagogisk erfarenhet, och vÄr ambition har varit att undersöka pedagogernas uppfattningar om barns inflytande i förskolan, samt hur de tar till vara pÄ och uppmuntrar barnen till att vilja och kunna ha inflytande. I vÄr teoridel har vi lagt fokus pÄ kommunikation och vuxnas barnsyn som betydelsefulla aspekter för barns möjligheter till inflytande i förskolan. Resultatet av vÄr studie visar att det till största delen Àr i den fria leken som barns inflytande kommer till uttryck.

SammanfattningSedan lÄng tid tillbaka har den svenska kollektivavtalsmodellen varit utgÄngspunkt för reglering av löner och andra allmÀnna anstÀllningsvillkor pÄ vÄr arbetsmarknad. Arbetsmarknadens parter, dvs. fackföreningar och arbetsgivare har genom trÀffande av kollektivavtal kommit överens om vilka villkor som ska tillÀmpas. Hösten 2004 intrÀffade dock en hÀndelse vars följder har inneburit ett ifrÄgasÀttande av avtalsmodellens förenlighet med EU:s nationalitetsdiskrimineringsförbud och de EG-rÀttsliga bestÀmmelserna om fri tjÀnsterörlighet.De svenska fackförbunden Byggnads och Elektrikerförbundet vidtog stridsÄtgÀrder mot ett lettiskt byggbolag, Laval un Partneri Ltd, som med utstationerade lettiska arbetare utförde en ombyggnation av en skola i Vaxholm. StridsÄtgÀrderna syftade till att förmÄ det lettiska bolaget att teckna svenskt kollektivavtal.

Projektet Precious utforskar narrativa lagningar av artefakter. I arbetet diskuteras mÀnniskans komplexa förhÄllande till artefakter. Komplexiteten som behandlas i arbetet Àr fokuserad kring att artefakter förutom rent praktiska funktioner; Àven fungerar som verktyg i den sociala interaktionen mÀnniskor emellan. Industrialism i kombination med bland annat den fria marknadsekonomin har sÀrskilt efter Andra VÀrldskriget bringat vÀlfÀrd och accelererande konsumtionstempo i det moderna vÀstsamhÀllet. Konsumtionsvanorna Àr numera mer sammanlÀnkade med varumÀrken och social status Àn behovet av praktisk funktion.

Stationsetablering innebÀr bestÀmning av ett mÀtinstruments fysiska lÀge och orienterad riktning. I dagens bygg- och anlÀggningsbransch anvÀnds nÀstan uteslutande fri station för att etablera en stationspunkt för mÀtningar. PÄ en byggplats Àr tillgÄngen till referensobjekt ofta begrÀnsad. Instrumentets placering blir dÀrför en kompromiss mellan tillgÄng till referensobjekt och tillgÄng till den plats dÀr inmÀtning respektive utsÀttning skall ske. Denna kompromiss ger upphov till skiftande geometriska konfigurationer hos referensobjekten, vilka pÄverkar mÀtresultatet.Studiens syfte Àr att undersöka om simuleringar av fria stationsuppstÀllningar i Svensk Byggnadsgeodesis (SBG:s) programvara Geo verifieras av fÀltmÀtningar och efterföljande berÀkningar av osÀkerhetsparametrar orsakade av konfiguration och mÀtta lÀngder och riktningar.

Brucellos Àr en zoonos med stor samhÀllspÄverkan sÄvÀl ekonomiskt som socialt. Infektionen kan drabba majoriten av vÀrldens dÀggdjur och orsakar reproduktionsstörningar hos vÀrddjuren medan de humana fallen karakteriseras av undulerande feber. Alla aborter i sen drÀktighet skall betraktas som misstÀnkta fall av brucellos. Europeiska Unionen (EU) vill bekÀmpa sjukdomen helt och inriktar sig frÀmst pÄ Brucella abortus och Brucella melitensis men Àven till viss del Brucella suis dÄ dessa anses höra samman med sÄvÀl de humana fallen som de största ekonomiska förlusterna. EU motiverar sina medlemslÀnder med finansiella bidrag till de nationella bekÀmpningsprogrammen.

Tidigare ansÄgs inte regler om det allmÀnnas skadestÄndsansvar vara sÄ viktiga. Det var först genom skadestÄndslagens tillkomst som det allmÀnna Älades ansvar för felaktig myndighetsutövning. I takt med samhÀllsutvecklingen har kravet ökat pÄ en större skydd för den enskilde gentemot myndigheterna.Tidigare var möjligheterna mycket begrÀnsade att erhÄlla skadestÄnd för skada som orsakats av en myndighets felaktiga information. Genom en lagÀndring som trÀdde i kraft 1999 gjordes en utvidgning av det allmÀnnas skadestÄndsansvar. Intentionen med utvidgningen var att bortse frÄn kravet pÄ att informationen lÀmnats ?vid? myndighetsutövning.

Syftet med följande examensarbete har varit att undersöka vilka möjligheter som ges till barn i förskolan med annat modersmÄl Àn svenska att utveckla det svenska sprÄket. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer som gjorts av pedagoger pÄ en mÄngkulturell förskola. Genom intervjuerna ville jag ta del av hur pedagogerna enligt dem sjÀlva, gÄr till vÀga för att stimulera dessa barns sprÄk. Samt hur pedagogerna tror att verksamheten frÀmjar det svenska sprÄket hos barn med annat modersmÄl. Jag ville Àven ta del av deras tankar kring de svensktalande barnens pÄverkan men ocksÄ deras instÀllning till modersmÄlets betydelse för att det andra sprÄket ska utvecklas.