Artros Àr en sjukdom som blir vanligare med stigande Älder och drabbar bÄde mÀn och kvinnor. Sjukdomen pÄverkar en persons dagliga liv pÄ mÄnga sÀtt och smÀrta Àr det vanligaste symtomet. En total höftprotesoperation Àr den vanligaste behandlingen vilket reducerar smÀrtan, ökar personens livskvalitet och möjligheter att utföra dagliga aktiviteter. Syftet med studien var att undersöka patienters upplevelser av att genomgÄ en total höftprotesoperation. Denna studie genomfördes med en kvalitativ ansats och data samlades in med semi strukturerade intervjuer.

Detta arbete Àr utfört pÄ Electrolux i Mariestad som tillverkar kyl- och frysskÄp. Vid produktionen av dessa skÄp stÀller kunderna stora krav pÄ att produkterna Àr fria frÄn skönhetsfel. En extra kÀnslig del för skönhetsfel Àr dörrarna eftersom de Àr bland det första kunden ser. Kravet pÄ dörrarna Àr att insidan ska vara vit och blank utan nÄgra missfÀrgningar. Syftet med detta arbete Àr att finna och reducera orsakerna till skönhetsfel som förkommer pÄ insidan av dörrarna.

SammanfattningBÄde LÀroplanen för förskolan (Lpfö98/2010) och den forskning vi i vÄr studie tagit del av framhÀver vikten av barns inflytande i förskolan. Bland annat poÀngterar filosofen och pragmatikern John Dewey (1916/1999) att vÀgen till ett demokratiskt samhÀlle bör starta med de yngre barnen, och att de genom miljön ska fÄ erfara allas lika vÀrde. Vi har genomfört en kvalitativ studie pÄ tvÄ förskolor, empirin omfattar bÄde intervjuer och observationer. FörskollÀrarna vi intervjuat har mellan 12 till 34 Ärs pedagogisk erfarenhet, och vÄr ambition har varit att undersöka pedagogernas uppfattningar om barns inflytande i förskolan, samt hur de tar till vara pÄ och uppmuntrar barnen till att vilja och kunna ha inflytande. I vÄr teoridel har vi lagt fokus pÄ kommunikation och vuxnas barnsyn som betydelsefulla aspekter för barns möjligheter till inflytande i förskolan. Resultatet av vÄr studie visar att det till största delen Àr i den fria leken som barns inflytande kommer till uttryck.

Syftet med studien var att undersöka hur förskolor presenterar sin pedagogiska verksamhet pÄ sina hemsidor. I undersökningen studerades förskolor med olika styrelsesÀtt, uppdelade i bolagsdrivna, förenings- och idédrivna och kommunala förskolor. Undersökningen bygger pÄ teorier om diskursanalys, och Àr utförd med diskursanalys som metod. Sedan det blev möjligt för andra aktörer Àn kommuner att bedriva förskoleverksamhet, finns förskolan pÄ en marknad som Àr utsatt för konkurrens, liksom andra marknader.I studiens resultat blev det tydligt att det Àr vanligt att förskolor med andra styrelsesÀtt Àn kommunala, fokuserar mer pÄ marknadsföring Àn pÄ information pÄ sina hemsidor. l Hemsidorna som representerar förskolor som drivs av företag eller bolag har tydligt fokus pÄ förÀldrar och barn som kunder, medan hemsidorna tillhörande kommunala och förenings- och idédrivna förskolor fokuserar mer pÄ att ge information om verksamheten. Det Àr vanligt att förskolor, oavsett styrelseform, utvecklar inriktningar och nischer för att specificera verksamheten, och göra den attraktiv för dem som söker information pÄ förskolornas hemsidor. Detta gör tydligt att förskolorna anpassat sig till den rÄdande marknadsanpassningen, dÀr man mÄste vara tydlig med vad verksamheten innehÄller, och gÀrna sÀrskilja sin verksamhet frÄn andra förskolors.

Syftet med denna studie Àr att jÀmföra förskolans gÄrd och skogen sett utifrÄn barns grovmotoriska utveckling. Syftet Àr Àven att se om det Àr av nÄgon betydelse att lÀmna förskolans gÄrd för en utflykt till skogen för att grovmotoriken ska stimuleras ytterligare.  FrÄgor som tas upp Àr vilka möjligheter och hinder för grovmotorisk utveckling som finns i varje miljö, vilka grovmotoriska grundformer barnen anvÀnder och i vilken utstrÀckning. Genom att observera barnen i den fria leken, placera stegrÀknare pÄ vissa barn och utföra platsobservationer över förskolans gÄrd och de tre olika skogsmiljöerna besvaras ovanstÄende frÄgor. Resultatet visar pÄ att den gÄrd som i studien observeras har alla möjligheter att bidra till barnens grovmotoriska utveckling medan skogsmiljöerna ger olika förutsÀttningar beroende pÄ vilken skog som besöks. Resultatet visar dock att barnen gÄr i snitt fler steg och Àgnar sig Ät fler grovmotoriska aktiviteter i skogen Àn pÄ gÄrden.

Syftet med följande examensarbete har varit att undersöka vilka möjligheter som ges till barn i förskolan med annat modersmÄl Àn svenska att utveckla det svenska sprÄket. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer som gjorts av pedagoger pÄ en mÄngkulturell förskola. Genom intervjuerna ville jag ta del av hur pedagogerna enligt dem sjÀlva, gÄr till vÀga för att stimulera dessa barns sprÄk. Samt hur pedagogerna tror att verksamheten frÀmjar det svenska sprÄket hos barn med annat modersmÄl. Jag ville Àven ta del av deras tankar kring de svensktalande barnens pÄverkan men ocksÄ deras instÀllning till modersmÄlets betydelse för att det andra sprÄket ska utvecklas.

Den ekologiska produktionen styrs av mÄnga olika lagar och regler som den konventionella produktionen inte behöver följa. Dessa regler kan ses som en vÀlfÀrdsgaranti i den ekologiska slaktkycklingproduktionen dÄ reglerna frÀmst Àr skrivna för att kycklingarna ska kunna utföra sina naturliga beteenden i en passande miljö. RastgÄrdar ska finnas till de ekologiska kycklingarna för att de ska fÄ beta, fÄ motion och fÄ chansen att bygga upp sitt naturliga immunförsvar. I mÄnga fall ses rastgÄrden som en positiv aspekt av den ekologiska produktionen, men det finns Àven problem relaterade till utevistelsen dÄ exempelvis vilda djur kan lockas till slaktkycklingarna och pÄ sÄ vis stressa upp dem, smitta dem med parasiter och patogener eller Àta upp dem. Det Àr vedertaget att den ekologiska produktionens dödlighet Àr högre Àn den konventionella produktionens pÄ grund av rovdjuren och sjukdomarna och de ekologiska kycklingarna utsÀtts i mÄnga fall för fler smittorisker pÄ grund av utevistelsen.

I uppsatsen studeras förekomsten av giftermÄl som rit i Den Poetiska Eddan och SnorresEdda, med följande frÄgestÀllning: Hur ser förekomsten av giftermÄl som rit ut i Den poetiskaEddan och Snorres Edda, finns det nÄgon skillnad mellan verken? Metoden Àr en textanalys ihistorisk kontext, dÀr analysverktygen bestÄr av nyckelord. Uppsatsen avser en breddning avbegreppet giftermÄl med hjÀlp av följande nyckelord: giftermÄl/bröllop, Àktenskap/Àkta,fria/frieri, brud, brudgum, maka/hustru/fru samt make/man. UtifrÄn nyckelorden valdes aktuellacitat frÄn eddorna. I teoridelen sÀtts giftermÄlet in i en teoretisk kontext och grundas dÀr iFiona Bowie och Catherine Bells ritualteorier.

This MA thesis analyzes how the protagonists and the narrative structure relates to ?the Child? as a linguistic/cultural construction in Mare Kandre?s early authorship (1984-1991). A thematic of children portraits defines this period of Kandre?s writing, which consits of the following works: In a Different Country (1984), The Annunciation (1986), BĂŒbin?s Kid (1987), The Burning Tree (1988) and Aliide, Aliide (1991).Linguistic components, such as the word ?child?, the name ?Kid? and a reconstruction of the concept of childhood, holds an actuate position in these narratives when they first appear in direct relation to the protagonists. This suggests how generally accepted categories and concepts consciously are at work in Kandre?s writings.

Det hÀr Àr ett examensarbete som syftar till att se hur verksamma lÀrare inom Àmnet idrott och hÀlsa ser pÄ hÀlsa och hur de konkretiserar hÀlsoarbete i Àmnet. Genom en beskrivande studie med intervjuer av lÀrare i idrott och hÀlsa vill vi fÄ en bild av hur lÀrarna ser pÄ begreppet hÀlsa och hur det konkretiserar hÀlsoundervisning i Àmnet samt hur undervisningen överensstÀmmer med teori och styrdokument. VÄr frÄgestÀllning blev följande:Hur ser verksamma grundskolelÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa pÄ:? begreppet hÀlsa?? hÀlsa i Àmnet idrott och hÀlsa?? hÀlsoundervisning?? hÀlsa i styrdokument och hur förhÄller sig deras syn till styrdokument och teori?Vi har gjort 6 stycken semistrukturerade kvalitativa intervjuer, detta har skett med verksamma lÀrare som har en utbildning med 40 poÀng idrott och hÀlsa eller liknande beroende pÄ aktuell lÀrarutbildningsstruktur. Intervjuerna har skett pÄ respondenternas skolor eller om sÄ önskat annan plats, fri frÄn yttre störningar.VÄrt resultat pekar pÄ att respondenterna har likstÀmmig uppfattning kring begreppet hÀlsa, en stÄndpunkt som Àven samstÀmmer med teorins definition av hÀlsa.

Denna uppsats handlar om hur presens particip fungerar syntaktiskt isvenskt skriftsprÄk. Genom sökningar huvudsakligen i Stockholm-UmeÄ-korpusen Suc II, men Àven i Parole, hÀmtas drygt 800 exempel pÄhur presens particip anvÀnds i svenskt skriftsprÄk. Dessa particip delasupp i undergrupper beroende pÄ vilken syntaktisk funktion de har:huvudord i nominalfras, attribut, bundet och fritt predikativ, adverbialoch predikativt attribut. Det sistnÀmnda redovisas tillsammans med frittpredikativ.FrÄgan om de presens particip som fungerar attributivt har adjektiviskeller verbal betydelse undersöks. Denna bestÀms genom att de attributsom har verbal betydelse antas kunna skrivas om till en relativsats.Resultatet visar bl.a.

Spritt över vÀrlden finns en mÀngd frilevande hÀstar av varierande storlek och ursprung, gemensamt för dem alla utom PrzewalskihÀstarna Àr att de Àr ferala. Ferala hÀstar hÀrstammar frÄn domesticerade hÀstar som av nÄgon anledning Äterförvildats. Vissa har rymt ur fÄngenskap, andra har slÀppts fria. Ytterligare andra anvÀnds som landskapsvÄrdare och Àr utplacerade av mÀnniskor i syfte att Äterskapa en naturtyp som inte lÀngre finns kvar. Hur vÀlfÀrden för dessa djur bör bedömas och hur mycket ansvar vi har för deras vÀlfÀrd varierar dock forskare emellan.

Abstract MÄrtensson, Helen (2009). Samspel pÄ en smÄbarnsavdelning pÄ en förskola. Malmö högskola: LÀrarutbildningen. Syftet med den hÀr studien var att ta reda pÄ hur pedagogerna pÄ en 1,5- och 2-Äringsavdelning frÀmjar barnens samspel och hur 1,5- och 2-Äringarna samspelar med barnen i samma Älder under den fria tiden, dÄ det finns tid till att leka och Àven hur de tar kontakt med pedagogerna. Studiens syfte var ocksÄ att ta reda pÄ hur samspel i sin tur pÄverkar barnens lÀrande. FrÄgestÀllningarna som studien har utgÄtt ifrÄn Àr: Hur arbetar pedagogerna i praktiken för att frÀmja barnens samspel? PÄ vilka sÀtt samspelar 1,5- och 2-Äringar med de andra barnen pÄ avdelningen? PÄ vilka sÀtt tar 1,5- och 2-Äringarna kontakt med pedagogerna? Metoderna som har anvÀnts för att fÄ svar pÄ frÄgor Àr intervjuer och observationer.

Denna kvalitativa studie har till syfte att belysa om en per definition kollektivistisk institution som kyrkan klarar av att motstÄ det moderna samhÀllets individualistiska pÄtryck. För att kunna synliggöra detta har sju djupintervjuer genomförts med verksamma prÀster inom Svenska kyrkan med fokus pÄ hur de upplever sin vardag i dagens tjÀnstebetonade samhÀlle. Studien stÀrker att Durkheims kollektivistiska samhÀlle till stor del har försvunnit i Sverige till förmÄn för det individualistiska samhÀllet. Uppsatsen illustrerar följaktligen att Àven en institution som inte borde mÀrka av individualisering och tjÀnstesamhÀllet prÀglas av dessa processer. UtifrÄn respondenternas resonemang kring hur de upplever att gemen man ser pÄ Svenska kyrkan visar resultatet att kyrkan prÀglas av rÄdande samhÀllslogik pÄ flera plan och tvingas anpassa sig till denna. Svenska kyrkan utgör idag en aktör pÄ en konkurrensutsatt marknad vilket medför att det individuella behovet och marknadsanpassning stÄr i fokus.

Syftet med denna studie Ă€r att ur socialarbetarens perspektiv undersöka hur tvĂ„ngsvĂ„rd pĂ„verkar arbetet med missbrukare. Studien Ă€r komparativ och jĂ€mför arbetet med missbrukare pĂ„ Åland som tillĂ€mpar finsk lagstiftning respektive Gotland som arbetar efter den svenska lagstiftningen. Metoden som anvĂ€nts Ă€r kvalitativ. Fyra socialarbetare med inriktning mot arbete med missbrukare har intervjuats. Intervjuerna har varit semistrukturerade med öppna frĂ„gor.