Denna studie syftade till att synliggöra de könskonstruktioner som etablerades, övertrÀddes eller upprÀtthölls pÄ en förskola i Uppsala. Barn mellan 3 och 5 Är samt förskolans pedagoger observerades för att vi skulle kunna besvara vÄr frÄgestÀllning: Vilka genuskonstruktioner skapas i interaktionen mellan barn-pedagog och barn-barn i den fria leken? Kan interaktionen sÀgas Äterskapa eller dekonstruera traditionella könsroller? Vi observerade vid ett flertal lektillfÀllen hur bÄde barn och pedagoger genom sin interaktion med varandra upprÀtthöll traditionella könsroller eller genusmönster. Vi fann att leksaker förde med sig olika begrÀnsningar och att dessa kan sÀgas representera stereotypt feminina eller maskulina egenskaper. Barns lek konstruerades vid vissa tillfÀllen kring genus som sÀrskiljande egenskap, till exempel de tillfÀllen dÄ barnen lekte i olika lag.

Arbetsterapeutens uppgift Àr att frÀmja delaktighet i aktiviteter i dagliga livet [ADL]. Forskning visar att personer över 65 Är och som bor i ordinÀrt boende, kommer att öka i framtiden. Arbetsterapeuten behöver dÀrför följa med i den utveckling som sker för att tillgodose behovet av innovativ vÀlfÀrdsteknologi, för att frÀmja aktiviteter för Àldre personer i ordinÀrt boende. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva och ge en översikt över innovativ vÀlfÀrdsteknologi som kan anvÀndas som intervention för att frÀmja delaktighet i aktivitet för Àldre personer i ordinÀrt boende. Datainsamling genomfördes genom sökningar i databaser tillgÀngliga via LuleÄ tekniska universitetsbibliotek.

Att mÀta olika variabler Àr ett av de mest sÀkra sÀtten att erhÄlla kunskap om naturen. Inga mÀtningar kan dock vara helt fria frÄn osÀkerheter, som kan kopplas till de erhÄllna mÀtvÀrdena. Att mÀtningar inte ger helt tillförlitliga vÀrden utgör i mÄnga fall inga problem, men i vissa sammanhang kan mÀtosÀkerhet vara av största betydelse. UtslÀppskontroll vid miljöfarlig verksamhet Àr ett omrÄde dÀr mÀtningar Àr av avgörande betydelse. Den hÀr uppsatsen syftar till en djupare förstÄelse om vilka problem som mÀtosÀkerhet medför nÀr villkorsöverskridande utslÀpp ska konstateras.

De mÀnskliga rÀttigheterna avser och innefattar alla individer. De mÀnskliga rÀttigheterna Àr allomfattande och menar pÄ att alla individer Àr födda fria, har samma vÀrde och rÀttigheter. De berör alla mÀnniskor över hela vÀrlden, bortsett frÄn nationalitet, kultur eller andra kontexter. MÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer Àr ett allvarsamt samhÀllsproblem som uppmÀrksammats i Sverige och stÀller högre krav pÄ statens myndigheter att förfara och tag till insatser. Trots FN:s mÀnskliga rÀttigheter, Europa konventionen och de svenska grundlagarna förekommer det diskriminering, förtryck, vÄld och mord pÄ kvinnor runt om i landet.

BAKGRUND: Skapande verksamhet Àr vanligt förekommande i förskolan, vilket LÀroplanen för förskolan, LpFö-98, föresprÄkar för att frÀmja lÀrandet. Bild och andra former av skapande Àr viktigt i barns liv och utveckling. Det Àr dock i processen och det fria skapandet, dÀr barnen samspelar med andra, det frÀmsta lÀrandet sker. Skapandeformerna ligger vÀldigt nÀra barnens lek, vilket Àr den centrala utgÄngspunkten för utveckling för barn i förskoleÄldern.SYFTE: Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan anvÀnder sig av bildskapande. Vi har Àven som avsikt att undersöka hur fritt skapande tillÄts i verksamheten och om barn fÄr utforska material utifrÄn egna förmÄgor och erfarenheter.METOD: Vi har valt att anvÀnda oss av intervju som metodiskt redskap för att öka vÄr förstÄelse för pedagogers tankar kring bildskapande.

Denna studie handlar om ny IT-teknik i förskolan. Syftet med studien var att ta reda pÄ hur surfplattan kan anvÀndas i den dagliga verksamheten pÄ en förskola. Samtidigt ville vi ta reda pÄ hur den nya tekniken uppfattats av pedagogerna och barnen. Vi genomförde en studie med observationer och intervjuer pÄ en tre till fem Ärs avdelning dÀr de integrerat surfplattor i den dagliga verksamheten. Urvalet av förskolor som arbetat in surfplattor i den dagliga verksamheten var mycket begrÀnsade men vi kunde söka oss till en förskola i Sverige.

Syftet med studien var att pÄ en förskoleavdelning belysa den kommunikation och interaktion som sker mellan pedagoger och barn. Studien hade sin utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet dÀr dom centrala delarna i studien var att observera den miljö och kommunikation som finns pÄ avdelningen. Detta ledde till följande frÄgestÀllningar för studien: Hur arbetar pedagoger i förskolan med lÀrande utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv, Hur ser kommunikationen och interaktionen ut mellan pedagogerna och barnen, Hur anvÀnds den pedagogiska miljön i förskola ur ett sociokulturellt perspektiv? Med videoobservationer som genomförts pÄ en förskoleavdelning med totalt 18 barn och 4 vuxna sÄ har jag kunnat observera kommunikationen och interaktionen i den pedagogiska miljön pÄ en djupare nivÄ. Det visade sig att tidigare forskning om barns kommunikation och samspel med vuxna var till stor hjÀlp för att belysa de resultat som innefattas i studien.

Syftet med denna studie Àr att försöka förklara vad som ligger bakom fenomenet att kockar vilka arbetar pÄ restaurang med stjÀrna i Guide Michelin arbetar mycket gratis. Studien avser ge svar pÄ om detta sker av eget val eller genom tvÄng. 4 kockar har i denna kvalitativa studie intervjuats i syfte att ta del av deras egna upplevelser och subjektiva Äsikter rörande fenomenet. Studiens resultat tyder pÄ att yrket har en stark identitetskapade effekt och att dessa kockar har en hög kÀnsla för det egna arbetet. Att vara kock Àr mer Àn ett yrke, det Àr en livsstil.

Syftet med uppsatsen har varit att belysa hur Montessoripedagoger upplever barn med koncentrationssvĂ„righeter, hur dessa svĂ„righeter kan komma till uttryck i verksamheten samt hur pedagogen bemöter dem i sin vardag. Syftet har vidare varit att lyfta fram vilka konsekvenser Montessoripedagogikens individuella och mer fria arbetssĂ€tt kan fĂ„ för barn med koncentrationssvĂ„righeter, samt vilka möjligheter respektive svĂ„righeter som kan tĂ€nkas finnas inom Montessoripedagogiken. Halvstrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes pĂ„ tvĂ„ av sydvĂ€stra Sveriges Montessoriskolor, dĂ€r totalt sju Montessoripedagoger deltog. Pedagogerna framhöll individuella variationer av hur svĂ„righeterna kommer till uttryck, liksom variationer beroende pĂ„ situation. Även vikten av differentiering i pedagogernas förhĂ„llnings- och arbetssĂ€tt tillsammans med barnen betonades. För samtliga sju Montessoripedagoger förefaller det hĂ€r syn- och förhĂ„llningssĂ€ttet naturligt, dĂ„ kĂ€rnan i Montessoripedagogiken Ă€r att utgĂ„ frĂ„n varje individ och anpassa sĂ„vĂ€l inlĂ€rningssituationen som urval av stoff, vilket Ă€ven anges som de positiva aspekterna av ett individuellt och mer fritt arbetssĂ€tt.

Syftet med följande studie Àr att kartlÀgga och analysera hur ett specifikt urval av Malmöungdomar tÀnker och resonerar kring deras eventuella framtidsvisioner gÀllande den egna utbildningen i det svenska utbildningssystemet och i förhÄllande till deras etniska och kulturella bakgrund. Undersökningen bestÄr av kvalitativa djupintervjuer med ungdomar frÄn olika stadsdelsomrÄden i Malmö stad. Studien baseras pÄ en tidigare intervjustudie som genomförts under vÄr utbildningstid pÄ lÀrarutbildningen i termin tre med samma ungdomar. I undersökningen ska det dels tas reda pÄ hur det nu har gÄtt för dessa ungdomar med deras fortsatta studier och dels vilka förutsÀttningar ungdomarna har i förhÄllande till det svenska utbildningssystemet och samhÀllsintegrationen. Sammanfattningsvis pekar resultaten av undersökningen mot att gymnasieskolan i Malmö, trots det fria skolvalet, ÀndÄ kan vidmakthÄlla den sociala reproduktionen inom skolan.

Utvidgningen av Europeiska unionen medför att allt fler aktörer mÄste samarbeta i syfte att uppnÄ och utveckla en stark och gemensam europeisk marknad för varor, tjÀnster, personer och kapital. I och med att antalet lÀnder i gemenskapen ökar uppstÄr ocksÄ allt större klyfter mellan sÄ vÀl medlemsstaternas sociala förhÄllanden som nationella lagstiftning. Detta innebÀr att mer komplexa förhÄllanden vÀxer fram som krÀver allt större anpassning hos de enskilda medlemsstaterna, vilket genererar problem. Det ligger varken i Europeiska unionens eller i medlemsstaternas intresse att den fria rörligheten medför nÄgra större ekonomiska problem för arbetsmarknadens aktörer. I Vaxholmskonflikten har dock problemet med nationella skillnader aktualiserats utan att den nationella domstolen anser sig kunna finna en gemenskapsrÀttsligt godtagbar lösning.

Denna uppsats analyserar det litterÀra temat kÀnslighet i Sigfrid Siwertz? roman En flanör. Begreppet kÀnslighet definieras i relation till perceptioner och kÀnslor och dÀrefter belyses kÀnslighetens uttrycksformer tematiskt i en nÀrlÀsning av romanen. Analysen relaterar vidare till andra valda litterÀra gestaltningar, som kan sÀttas i sammanhang med verket. Speciellt fokus lÀggs vid att kontextualisera kÀnsligheten med hjÀlp av litterÀra sÄvÀl som filosofiska jÀmförelsepunkter.

Bakgrund: Det Àr viktigt att frÀmja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till mÄnga positiva hÀlsoeffekter. TyvÀrr Àr mÄnga smÄ barn idag inaktiva och nÄr aldrig den rekommenderade grÀnsen pÄ 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan frÀmjas bland barn, i Äldrarna 2-8 Är. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbÀrande enheter och dÀrefter skapades teman av dessa.

Denna studie bygger pÄ observationer av fri lek i sÄvÀl förskolan som förskoleklassen. I bÀgge verksamheterna Àr konflikter och konflikthantering vardagsmÀssiga inslag dÄ barn och elever stÀndigt arbetar med sina inbördes relationer. Fokus har i denna studie riktat sig mot att ta fasta pÄ de strategier som barn respektive elever anvÀnder sig av för att hantera konflikter som tillstöter under den fria leken, mÄnga gÄnger för att kunna leda samspelet sinsemellan vidare. FrÄgestÀllningarna som legat till grund för studien berör vilka strategier barn i förskolan respektive elever i förskoleklass anvÀnder sig av för att hantera konflikter. Samt huruvida det finns likheter och skillnader i hur barnen och eleverna hanterar konflikter i förskolan respektive förskoleklassen.

Syftet med studien Àr öka kunskapen om hur förstelÀrare pÄ gymnasiet ser pÄ sin tjÀnst och förstelÀrarens roll i kollegiet. Studien baseras pÄ semistrukturella kvalitativa intervjuer med Ätta stycken förstelÀrare i nÄgra kommuner i norra Sverige. Studiens fokus ligger pÄ förstelÀrarnas syn pÄ ledarskap, bÄde ledarskap frÄn huvudmÀn och skolledare och det ledarskap som de sjÀlva utövar pÄ kollegorna. Resultatet visar att förstelÀrarna i stor utstrÀckning Àr nöjda med satsningen pÄ karriÀrstjÀnster och det som lyfts fram som positivt Àr att satsningen kÀnns som en bekrÀftelse pÄ att detutvecklingsarbete som bedrivs pÄ skolorna Àr vÀrdefullt. Samtidigt framkommer kritik av kommunernas implementerande av tjÀnsterna.