Syftet med studien Àr att belysa och uppmÀrksamma pedagogers syn pÄ utomhuspedagogik samt att undersöka vilka möjligheter och begrÀnsningar som upplevs med utomhuspedagogik. Studien kan Àven ge en inblick i vad pedagogerna gör tillsammans med barnen under utevistelsen, samt hur de anvÀnder miljön för att frÀmja lÀrandet hos barnen i sin verksamhet.Studien Àr utförd i tvÄ kommuner pÄ fem olika förskolor, vilket gav studien en större bredd. För att fÄ en sÄ tillförlitlig studie som möjligt gjordes först en enkÀtstudie, som sedan lÄg till grund för en intervjustudie.Resultatet tyder pÄ att pedagoger ser stora fördelar med utomhuspedagogik. Pedagogerna i studien beskriver att alla Àmnen kan lÀras likavÀl ute som inne. Det lÀrande som pedagogerna frÀmst beskriver frÀmjas av utomhuspedagogik Àr motoriska fÀrdigheter hos barnen, kunskaper inom naturvetenskap samt lÀrande kring konstruktion.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse av hur lÀrare i förskoleklass arbetar med sprÄkutveckling med ett sÀrskilt fokus pÄ sprÄklig och fonologisk medvetenhet samt hur detta arbete organiseras. Vi har dessutom undersökt hur samverkan ser ut i övergÄngarna till och frÄn förskoleklass avseende sprÄkutveckling samt sprÄklig och fonologisk medvetenhet. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr vi intervjuat och observerat lÀrare i förskoleklass. Resultatet visar att lÀrarnas arbete med sprÄklig och fonologisk medvetenhet sker under sÀrskilda arbetspass medan arbetet med sprÄkutveckling och sprÄklig medvetenhet genomförs dels under sÀrskilda arbetspass men att det Àven integreras i den övriga undervisningen. En stor del av dagen Àgnas Ät fri lek.

Bakgrund: Under 2000-talet har mÄnga av klubbarna i bÄde Svenska Hockeyligan och Allsvenskan i fotboll haft ekonomiska problem. Flertalet elitidrottsklubbar har gÄtt frÄn att tidigare vara ideella föreningar till att idag, genom bolagiseringar, drivas som elitidrottsföretag. Ett verktyg som idag anvÀnds för att utveckla företags verksamheter i flera vitt skilda branscher Àr riskkapital dÀr riskkapitalister eller riskkapitalbolag köper in sig i företaget. Elitidrottsföretagen pÄverkas dock av regelverk som potentiellt sett begrÀnsar elitidrottsföretagens möjligheter att anvÀnda riskkapital.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att analysera om elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och ishockey kan utveckla sin verksamhet med riskkapital.Metod: Studien har en kvalitativ ansats dÀr intervjuer har genomförts med representanter frÄn tio elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och ishockey.Resultat: Studien visar att elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och ishockey bör kunna anvÀnda sig av riskkapital för att utveckla sin verksamhet. GÀllande regelverk, 51-procentsregeln, hÀmmar dock klubbarna i anvÀndningen av riskkapital, dÄ riskkapitalistens möjlighet till kontroll över sin investering begrÀnsas.

Syftet med mitt examensarbete Àr att ta reda pÄ om utomhusmiljön pÄ förskolan pÄverkar barns lekar, och om nÄgon typ av lek kan anses vara mer sprÄkutvecklande Àn andra. I studien jÀmförs tvÄ förskolor; en traditionell och en med utomhuspedagogisk profil. Studien Àr kvalitativ och det material den bygger pÄ utgörs av litteraturstudier, observationer av barns fria utomhuslekar och intervjuer med förskollÀrarna. Med litteraturens hjÀlp har jag ringat in tre lektyper som anses vara utvecklande för sprÄket, nÀmligen roll- och fantasilekar samt lekar dÀr barn fÄr möjlighet att trÀna upp sin motorik. Min undersökning visar att barn Àr duktiga pÄ att anpassa sina lekar efter den lekmiljö de har tillgÄng till.

AbstractVÀrlden förÀndrades 1989. Det sovjetiska samhÀllssystemets kollaps befÀste i mÄngas ögon liberalismens och den fria marknadsekonomins seger över de socialistiska ideologierna. Vad som emellertid förbisÄgs av mÄnga författare vid denna tidpunkt, var den parallella framvÀxten av ett nytt globalt imperium. Detta imperium var resultatet av marknadsekonomins gradvisa expandering över vÀrlden, som med östblockets fall, slutligen konsoliderades över hela vÀrlden.I vÄr uppsats har vi undersökt detta imperiums maktlogik, genom att utröna vilken roll Förenta Nationernas sekretariat spelar inom det vÀrldsomspÀnnande maktsubjektet. Detta har gjorts i tvÄ steg, dÀr vi först fokuserar pÄ sekretariatets repressiva makt; dess utslÀtning av subjektiviteter, och sedan dess produktiva makt; dess konstruerande av legitimitet.

Denna uppsats handlar om hur fritidshemmet arbetar med barns inflytande i fritidshemmetsverksamhet dÀr pedagogernas uppdrag inte bara Àr att lÀra barnen demokrati, utan att ocksÄbedriva verksamheten i demokratiska former. Syftet med vÄr studie Àr att vinna förstÄelse förbarns uppfattningar och upplevelser av elevinflytande i fritidshemmets mÄlinriktade ochresultatstyrda verksamhet. I studien görs bÄde en historisk tillbakablick pÄ vad tidigarestyrdokument har sagt om elevinflytande och hur dagens styrdokument Àr formulerade kringsamma fenomen. Studien har arbetats fram utifrÄn en fenomenologisk vinkling av barnsperspektiv, vilket hÀr innebÀr att begreppet inflytande ses som ett fenomen som har brutitsner till de didaktiska frÄgorna vad, hur och nÀr barnet uppfattar att, och upplever sig fÄ,inflytande i fritidshemmets verksamhet.Vi har analyserat tidigare forskning, litteratur och skolans styrdokument samt sökt empiri iintervjuer förlagda som samtalspromenader och genom frÄgeformulÀr för att vinna förstÄelsei Àmnet. Resultatet visar att barnen upplever att de fÄr inflytande genom olikamötesprocesser, men att de Àr mindre delaktiga i verksamhetens planering.

Ett av förskolans vanligaste material Àr byggklossar i trÀ. I denna studie undersökte vi hur barnen i den fria byggleken gick tillvÀga dÄ de löste uppkomna problem, samt vilka matematiska aspekter de erfor i leken med klossarna. Barnens lek observerades med hjÀlp av videokamera, och det resultat som erhölls hÀrur kopplas i studien till teorier kring matematik och barns lÀrande. De slutsatser som drogs dÄ observationsmaterialet analyserades Àr att förskolebarn i byggleken fÄr rika tillfÀllen att erfara olika matematiska omrÄden. Dessutom möter barnen för dem relevanta problem, vilka de behandlar, och i vissa fall löser, pÄ skilda sÀtt.

Uppsatsen syftar till att faststÀlla vilket ansvar medlaren har med utgÄngspunkt i vad som Àr fackmÀssig medling. Inledningsvis redogörs för regler och standarder som en medlare bör efterfölja. Dessa regler utgör grunden för en analys av rÀttslÀget. Analysen ska ge svar pÄ följande frÄgestÀllningar. 1. Vilka krav pÄ fackmÀssighet kan stÀllas pÄ en medlare?2. Vart gÄr grÀnsen mellan hur en medlare bör handla och hur en medlare mÄste handla?3. NÀr har parterna i medlingsprocessen framgÄng med att göra rÀttsliga ansprÄk gÀllande mot medlaren?Medlare tillhör den rÀttsliga kategorin uppdragstagare och rÄdgivare.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur förskollÀrarnas instÀllning ser uttill populÀrkulturen som fenomen i förskolan och i vilken utstrÀckning samt pÄvilket sÀtt populÀrkulturen anvÀnds av förskollÀrarna i verksamheten. Syftet Àrdessutom att undersöka om det finns nÄgot samband mellan instÀllningen ochanvÀndandet.METOD Undersökningen bygger pÄ en kvantitativ forskningsmetod och Àr gjord genomen enkÀtstudie. Totalt Ätta stycken olika förskolor i Mellansverige har deltagit istudien. Av de totalt 51 stycken medverkande i enkÀtundersökningen angav 41stycken sig för att vara förskollÀrare.RESULTAT Likt tidigare forskning visar vÄr undersökning att populÀrkulturen Àr en del avbarnens vardag och att det framförallt kommer i uttryck genom barnens fria lek.Till skillnad frÄn tidigare forskning visar vÄr undersökning att förskollÀrare Àrmer positiva och benÀgna till att anvÀnda populÀrkulturen medvetet i förskolan.Undersökningen visar ocksÄ att förskollÀrare som anvÀnder populÀrkulturengör det framför det egna intresset pÄ grund av vetskap om populÀrkulturenspÄverkan pÄ barns utveckling och lÀrande. Studien visar att det finns ettsamband mellan förskollÀrares instÀllning till och anvÀndande avpopulÀrkulturen i förskolan dÄ fler har en positiv bild av populÀrkulturen iförskolan och dess inverkan pÄ barns utveckling och lÀrande bland de sommedvetet anvÀnder populÀrkulturen Àn de som inte anvÀnder Àmnet..

Huvudsyftet med vÄr rapport var att undersöka vilken syn pedagogerna i förskoleklass har pÄ lek. Vi ville Àven ta reda pÄ vilket förhÄllningssÀtt pedagogerna har till lek, vilket utrymme leken har i förskoleklass, samt om lek i undervisningen har motsÀttningar. För att undersöka detta anvÀnde vi oss av metoden enkÀt. EnkÀten var helt standardiserad, vilket innebÀr att alla fick exakt samma frÄgor i samma ordning, men Àven ostrukturerad vilket betyder att det fanns maximalt med utrymme för svaren pÄ frÄgorna. I bakgrunden försöker vi bland annat klarlÀgga vad lek Àr, vidare tar vi upp olika inlÀrningsteorier samt pedagogens förhÄllningssÀtt till leken.

Examensarbetet gick ut pÄ att stötprova ett system för upphÀngning av kablar och rör i fartyg. Vid stötprovningen monterades upphÀngningssystemet i en fixtur. Gruppen fick fria hÀnder att utforma fixturen. Med hjÀlp av Fredy Olssons teorier om produktframtagning utvecklades en fixtur bestÄende av fyrkantrör. Genom att vÀrdera och selektera bland de lösningar som presenterades i examensarbetet ?UpphÀngningssystem? BTH-IMA-EX?2000/C-02-SE och andra nytillkomna likvÀrdiga lösningar, har gruppen kommit fram till och stötprovat ett system, bestÄende av aluminiumprofiler och vinklar frÄn Bosch Rexroth.

Undersökningens syfte var att ta reda pÄ vilken matematik som förekommer pÄ förskolan, och i vilka situationer. Vi ville Àven ta reda pÄ om pedagogerna synliggjorde matematiken i de organiserade aktiviteterna, och i sÄ fall vilken matematik. Vi genomförde en kvalitativ undersökning genom totalt elva observationer pÄ en förskola under tre dagar. Observationerna utförde vi tillsammans och dessa var bÄde strukturerade med hjÀlp av ett observationsschema samt ostrukturerade. De tekniker vi anvÀnt oss av Àr bandinspelning via diktafon samt anteckningar.

Detta Àr en longitudinell studie om fyra elevers skrivutveckling. Studien har pÄgÄtt under elevernas sex första skolÄr. Syftet Àr att undersöka hur de kan utvecklas i sitt fria skrivande. Det har gjorts genom att studera elevernas texter, en frÄn varje Är. I denna textanalys har olika dimensioner studerats som funktion, disposition, sammanhang och sprÄk.Resultatet visar en process dÀr eleverna lÀr sig olika moment vid varierande tillfÀllen Àven om undervisningen ofta Àr lika för de flesta eleverna.

Vi har genomfört en kvalitativ studie med syfte att undersöka arbetsmotivationen hos personal pÄ tvÄ korttidsboenden i en nÀrliggande kommun till Göteborg. Korttidsboendena Àr till för ungdomar med neuropsykiatriska diagnoser med utÄtagerande problematik. Det rÄder en tuff arbetsmiljö dÀr hot och vÄld förekommer. I studien stÀller vi oss frÄgor om personalen upplever sig motiverade i arbetet, vad som motiverar dem och om det finns faktorer som pÄverkar motivationen negativt.Empiri har samlats genom semi-strukturerade intervjuer med nio respondenter frÄn de tvÄ korttidsboendena.Resultatet visar pÄ att personalen upplever sig motiverade och att det finns sex faktorer som pÄverkar arbetsmotivationen bland personalen positivt, negativt och/eller bÄda och. Dessa faktorer Àr ekonomiska incitament, arbetsmiljö, arbetskamrater, att arbeta med mÀnniskor, struktur och arbetsförhÄllanden.

Den motoriska utvecklingen Àr en viktig del i barns utveckling.  För att den ska bli sÄ bra som möjligt mÄste de lÀra kÀnna sin kropp för att kunna utvecklas. DÀrför mÄste det finnas tillgÄngar till olika men samtidigt bra möjligheter för lek och lÀrande. LÀroplanen för förskolan (Lpfö98, s.5) tar upp att verksamheten ska vara stimulerande och utmanande för barnens lÀrande och det Àr en del av pedagogernas uppgifter. Syftet med denna undersökning Àr att se hur pedagogerna arbetar med att stimulera barns grovmotorik till största delen i den vardagliga verksamheten, medan finmotoriken inte Àr fokus för oss. Vi genomförde Ätta semistrukturerade intervjuer och studerade förskolornas veckoplaneringar, pÄ Ätta olika förskolor för att undersöka detta.