AbstractGroup processes within the free play- in a socialpsychology perspective In our socialpsychology study we have demonstrated how children?s free play is by observing 2-5 years old children in preschool. We have also interviewed two preschool teachers. The major subject in this study is how children?s group processes expresses in their free play.

BakgrundVÄrt intresse kring barns könskonstruerande i förskolan har motiverat oss till att genomföra denna studie. VÄr bakgrund kommer dÀrför att belysa forskning kring könsskapande, könsteorier samt lek och lekmiljön.SyfteSyftet med vÄr undersökning Àr att undersöka hur kön konstrueras i smÄ barns fria inomhuslek pÄ förskolan i samspel med andra barn och i samspel med pedagoger.MetodVi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod i vÄr studie. Som undersökningsverktyghar vi anvÀnt observationer. Observationerna har utförts pÄ en smÄbarnsavdelning pÄ en förskola.ResultatVÄrt resultat visar att barn konstruerar kön genom att anvÀnda materialet som finns pÄ förskolan.Studien visar att pedagogerna pÄ förskolan, spelar en stor roll i barnens könskonstruerande dÄ barnen identifierar sig med vuxna i sin omgivning. Vi ser dÀrför att yttre faktorer, sÄsom miljön, andra barn samt pedagogerna, har en avgörande roll i hur barn konstruerar kön..

BillerudkorsnĂ€s har sedan flera Ă„r tillbaka anvĂ€nt sig av senarelĂ€ggning för att minska sina lagernivĂ„er, men liksom alla pappersbruk lider Ă€ven fabriken i GĂ€vle av problemet med överproduktion. Överproduktionen leder till att produkter med lĂ„g efterfrĂ„gan som förmodligen aldrig kommer sĂ€ljas igen hamnar i lagret. Produkter som mĂ„ste sĂ€ljas till ett lĂ€gre pris eller som en annan storlek för att undvika onödig kapitalbindning.I detta arbete har problemet med överproduktionen tacklats genom att ta fram modeller som ska hjĂ€lpa BillerudkorsnĂ€s att fĂ„ ut det maximala vĂ€rdet ur de producerade rullarna, för att minimera kostnaden av överproduktionen. En central del i arbetet har bestĂ„tt av att uppskatta sannolikheten för framtida försĂ€ljning. Detta gjordes med Crostons metod som anvĂ€nds vid sporadisk efterfrĂ„gan samt genom en kategorisering av alla produkter i produkter med lĂ„g, medelhög och hög efterfrĂ„gan.

Studiens syfte var att synliggöra villkor och förhandlingar som barn gemensamt skapar i den fria leken. VÄr fokusering fanns i roll- och kommunikativa förhandlingar samt hur vÀxelverkan mellan fiktion/fantasi och verklighet kom att tillÀmpas i detta. Studien genomfördes pÄ en förskola i en medelstor norrbottnisk kommun under en och en halv vecka. Genom videodokumentation i barnens utemiljö under fyra tillfÀllen gavs en inblick i barnens lekar. Efter intervjuer med berörda barn skapades ocksÄ en förstÄelse för lekförloppen.

Valen 2006 var de första fria valen i den Demokratiska Republiken Congo sedan sjÀlvstÀndigheten pÄ 1960-talet. Med valen föddes hopp om ett demokratiskt styre och en fred. VÄr uppsats Àr en fallstudie av Congo utifrÄn kvalitativ textanalys. Vi försöker besvara frÄgan om valen har haft nÄgon betydelse för en demokratisering, samt om de har haft nÄgon effekt pÄ ett fredsbyggande. Detta gör vi genom att analysera valen utifrÄn viktiga demokratiska kriterier, och genom teorier om vilken roll demokratisering kan ha i konfliktlösning.

Vi sÀger ofta att leken Àr sÄ viktig, att leken Àr barns sÀtt att lÀra. I svensk förskola Àr den s.k. fria leken ett stÄende inslag. VÄr erfarenhet Àr att pedagoger inte lÀgger ner nÄgot större arbete pÄ barnens lek eller visar nÄgot större intresse för den. NÀr barnen leker, sÄ kan de vuxna göra nÄgot annat.

Wikipedia, ?den fria encyklopedin som alla kan redigera?, anvÀnds mer och mer. Den Àr tillrÀckligt stor för att konkurrera med traditionella uppslagsverk som Encyclopedia Britannica eller Nationalencyklopedin. Den stora skillnaden jÀmfört med de traditionella uppslagsverken Àr dock att Àven de som inte Àr experter kan redigera och skriva artiklar. Wikipedia, som den ?vanlige internetanvÀndaren? kan pÄverka innehÄllet i, Àr en del av vad man kan kalla för deltagarkultur.

Undersökningens syfte Àr att undersöka hur elevers texter förÀndras utifrÄn hur styrt valet av Àmne för deras texter Àr. Skrivande i skolan Àr en viktig del av elevernas lÀroprocess, vilket synliggörs inom den aktuella forskningen och i kursplanen för Àmnet svenska. Undersökningen bygger pÄ analyser av texter som elever pÄ gymnasiet producerat i samband med undervisningsmomentet kortskrivning dÀr eleverna skrivit utifrÄn tre olika grader av Àmnesstyrning; fritt, semi-styrt och styrt. I analysen lÀggs tonvikt pÄ tre övergripande omrÄden som gÀller texternas framstÀllningsform och stil, textkomplexitet och sprÄkkvalitet, samt funktion. Resultatet av min undersökning visar att utformningen av skrivuppgiften kortskrivning inverkar pÄ hur eleven vÀljer att skriva sin text.

 Kakko, Ida & Sparring, Maria (2008) Lika barn leka bÀst? En observationsstudie om barns kamratval i förskolans fria lek. Examensarbete i didaktik. LÀrarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi.

Den hÀr kandidatuppsatsen i Àmnet landsbygdsutveckling beskriver det smÄ-skaliga kustfiskets förÀndring frÄn efterkrigstiden fram till idag med exempel frÄn Södra Marsö, i Misterhults skÀrgÄrd pÄ SmÄlandskusten. Det smÄskaliga kustfisket stÄr inför mÄnga utmaningar i form av sin smÄ-skalighet samt pÄverkan frÄn regleringar inom dagens fiskeripolitik, som Àr anpassade till storskaligt fiske. Jag har intervjuat tre kustfiskare och genom deras upplevelser tagit del av hur fiskeripolitiken blivit en allt större del av deras vardagsliv. Fiskarna har lÄgt förtroende för myndigheter, vilket tar sig olika uttryck. Analysen görs utifrÄn ett perspektiv dÀr expertsamhÀllets inverkan pÄ poli-tiker och fiskare Àr central. Fiskarnas ontologiska trygghet pÄverkas, och systemets kolonisering av fiskarnas livsvÀrld visar sig. Myndigheternas relation med fiskare har utvecklats till vad som kan kallas en social fÀlla..

Avsikten med vĂ„rt arbete Ă€r att undersöka om bedömningen vid det nationella provet i Ă„r 5 var likvĂ€rdig dĂ„ det gĂ€llde den fria skrivningen i Ă€mnet svenska som andrasprĂ„k vĂ„ren 2006. Ämnet vĂ€ckte vĂ„rt intresse dĂ„ vi uppmĂ€rksammat debatten i medierna om hur orĂ€ttvis betygssĂ€ttningen Ă€r i de senare Ă„ren pĂ„ grund av att den inte görs pĂ„ likvĂ€rdiga grunder. Vi bestĂ€mde oss dĂ„ för att undersöka om man kan se denna tendens redan i Ă„r 5. För att undersöka detta anvĂ€nde vi oss av kvalitativa intervjuer med fyra olika lĂ€rare frĂ„n tre olika skolor som varit delaktiga vid bedömningen vĂ„ren 2006. Vi fick pĂ„ sĂ„ sĂ€tt ta del av deras erfarenheter och tankar kring likvĂ€rdig bedömning samt deras tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt dĂ„ det gĂ€llde detta. För att analysera resultatet av intervjuerna kopplade vi det till aktuell litteratur för undersökningsomrĂ„det. VĂ„r slutsats Ă€r att trots goda intentioner hos vĂ„ra intervjupersoner blev bedömningen inte likvĂ€rdig..

Jag vill med mitt examensarbete skapa respekt för det avvikande.Jag har utvecklat en process med intellektuell utgÄngspunkt i en begreppsvÀrld lÄngt frÄn möbler, i detta fall Darwins utvecklingslÀra om arternas uppkomst. Det har varit viktigt för mig att anta ett konstnÀrligt förhÄllningssÀtt, att ge mig in i nÄgonting utan att veta vart det ska leda och att skapa bÀsta möjliga förutsÀttningar för en kreativ process. Jag har genom naturstudier, skisser, och fria associationer sökt mig fram till  mina möbelförslag.Som kommunikationsmedel har jag anvÀnt mig av skissmaterial. Min ambition har varit att ta med andra parter som hantverkare med olika kompetenser och kunskaper in i framtagningsprocessen.Ambitionen Àr att skapa en mer sympatisk vÀrld genom att förtydliga och skapa respekt för det annorlunda och avvikande. LÄta objekten ta form och ett möjligen eget liv.

Syftet med undersökningen var att studera vilken pÄverkan pedagoger anser att leken har nÀr det gÀller barns inlÀrning, samt hur de ser pÄ leken som inlÀrningsmetod. Den metod som anvÀndes var intervjuer med fem stycken pedagoger verksamma i en kommun i norra Sverige. Studien visade att pedagoger ansÄg att leken har en stor betydelse för barnens inlÀrning för det handlar inte bara om att leka, utan att det Àr ett sÀtt för dem att hantera vardagen och att förvÀrva kunskap. Det Àr viktigt att tillÄta att barn fÄr leka för det Àr deras naturliga sÀtt att undersöka omgivningen. Barnen fÄr genom leken ett alternativt sÀtt att lÀra sig nya saker pÄ, nÀr inlÀrningen sker pÄ ett sÀtt som tilltalar dem.

Den hÀr studien undersöker processbarhetsprogressionen i ett lÀromedel i svenska för nybör­jare. Analysen tar sin utgÄngspunkt i den processbarhetshierarki som utarbetats av Pienemann & HÄkansson (1999:404). Studien belyser i vilken utstrÀckning lÀromedlet följer process­bar­hetsprogression, hur stort utrymme de fem PT-nivÄerna fÄr i lÀromedlet och hur dessa nivÄer trÀnas i lÀromedlets övningsuppgifter.Undersökningen visar att grammatiska strukturer frÄn de flesta PT-nivÄerna förekommer redan i lÀromedlets tidigaste texter. Boken följer processbarhetsprogression pÄ en mor­fo­logisk nivÄ, men inte pÄ en syntaktisk. De lÀgsta nivÄerna (1 och 2) Àr de vanligaste nivÄerna och den högsta nivÄn (5) Àr den minst förekommande.

Examensarbetet handlar om barns lek och Àr inriktad pÄ tvÄ olika I Ur och Skurförskolor, dÀr har vi undersökt hur utomhuspedagogiken och pedagogerna pÄverkar barnens lek. FrÄgestÀllningar som vi har utgÄtt ifrÄn Àr: Hur upplever pedagogerna leken i inomhusmiljön i jÀmförelse med i utomhusmiljö? Vad gör pedagogerna för att stimulera barnen i deras lekar? Vilken Àr pedagogernas roll i barnens lekar i inomhusmiljö i jÀmförelse med i utomhusmiljö? Vad Àr pedagogernas resonemang kring den fria leken? VÄr tidigare forskning har innefattat utomhuspedagogik, leken och pedagogernas roll i den. Vi har utgÄtt ifrÄn teoretikerna Jean Piaget och Lev Vygotskijs tankar om barns lek. De metoder som har anvÀnts för att besvara vÄra frÄgestÀllningar Àr kvalitativa intervjuer med tvÄ pedagoger pÄ olika förskolor och naturalistiska observationer av barn och pedagoger nÀr de interagerade med varandra. Vi har observerat skillnad i barnens lek i inomhusmiljö i jÀmförelse med i utomhusmiljö, och Àven pedagogernas delaktighet i den.