Syftet med vÄr studie var att undersöka hur barn pÄ förskolan upplever maktpositioner och roller i den fria leken med fokus pÄ genus. Vi ville se om de rÄdande förestÀllningar som finns kring hur pojkar respektive flickor förvÀntas vara stÀmmer, dÄ pojkar framstÀlls som att ta mycket plats medan flickor kliver Ät sidan. Genom bÄde intervjuer och observationer har vi jÀmfört barnens uppfattningar med det vi sÄg i olika leksituationer. Studien utfördes pÄ tvÄ förskolor under sammanlagt fem tillfÀllen. Resultaten visar att pojkarna oftast tog pÄ sig roller som stora och starka medan flickorna intog mer lugnare roller.

Studiens syfte Ă€r att undersöka hur medialiserad populĂ€rkultur pĂ„verkar barn i deras utelekar och om det finns nĂ„gon skillnad pĂ„ pojk-lekar och flick-lekar. FrĂ„gestĂ€llningar som vi utgick ifrĂ„n var: Inspirerar medialiserad populĂ€rkultur barns fria utelek? Vilka sorts lekar Ă€r det det handlar om? Är det skillnad pĂ„ vilken typ av populĂ€rkultur som inspirerar flickor respektive pojkar? Undersökningen genomfördes i barnens nĂ€rmiljöer utomhus, urvalsgruppen bestod av 28 barn i Ă„ldern ett- till sex Ă„r. Den valda metoden var observationer, med papper och penna. I teorianknytning valdes delar av Vygotskijs sociokulturella teori ut.

Syftet var att undersöka hur (elever och lÀrare pÄ ?mellanstadiet? kan resonera kring elevinflytande) Ätta elever i tvÄ fyror och deras klasslÀrare resonerar kring elevinflytande. Vi avsÄg att undersöka om eleverna efterfrÄgar ökat inflytande över undervisningen som bedrivs samt hur deras lÀrare rent praktiskt arbetar med elevinflytande. Vi avsÄg ocksÄ att undersöka om det fria skrivandet skulle kunna vara ett sÀtt för pedagogen att frÀmja ett utökat elevinflytandet. I de tvÄ klasserna valdes fyra elever samt deras klasslÀrare ut och intervjuades.

Abstract Titel: Konfliktstrategier i förskolan ur ett genusperspektiv. Författare: Annette Gustavsson & Susanne Karlsson Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö Högskola. Barn Unga SamhÀlle, Barndoms- och Ungdomsvetenskap,(2009). Syftet med detta examensarbete Àr att utifrÄn ett genusperspektiv se hur förskolebarn hanterar konflikter i den fria leken. VÄr frÄgestÀllning bestÄr av tvÄ frÄgor; Vilka konfliktstrategier anvÀnder förskolebarn? Vilka skillnader kan vi se i hur flickor respektive pojkar löser konflikter? För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi genomfört observationer av barn i den fria leken som vi dessutom har filmat. De teoretiska utgÄngspunkterna har varit konflikt och konfliktlösning samt utifrÄn ett könsperspektiv.

Antalet programvaror ökar för varje dag och mĂ€nniskor anvĂ€nder dagligen en mĂ€ngd olika sorters programvara bĂ„de pĂ„ datorer och pĂ„ andra enheter. Det finns idag programvara som kallas för fri och öppen programvara som tar upp kampen med gamla klassiska proprietĂ€ra programvaror. Öppna och fria programvaror slĂ€pper sin kĂ€llkod helt fri sĂ„ anvĂ€ndaren sjĂ€lv har möjlighet att göra Ă€ndringar i den programvara som anvĂ€nds medan proprietĂ€r programvaras kĂ€llkod Ă€r skyddad och hemlig. Dessa tre olika sorters programvaror jĂ€mförs och diskuteras utifrĂ„n tekniska likheter och skillnader i denna kandidatuppsats. Syftet med denna kandidatuppsats inom informatik Ă€r att undersöka vad privatpersoner som Ă€r tekniskt intresserade har för tankar och attityder kring proprietĂ€r, öppen och fri programvara och visa vilka tekniska aspekter som prioriteras vid val mellan dem. I undersökningen har ett kvantitativt angreppssĂ€tt bestĂ„ende av en webbenkĂ€t som besvarats av privatpersoner tillĂ€mpats. Resultatet frĂ„n denna enkĂ€t har tillsammans med den teori som insamlats visat vilka tekniska funktioner och skillnader som pĂ„verkar en privatperson dĂ„ val av olika sorters programvara ska ske. Undersökningen har visat att det som anvĂ€ndaren prioriterar högst i en programvara Ă€r anvĂ€ndbarheten som handlar om hur anvĂ€ndarvĂ€nligt anvĂ€ndargrĂ€nssnittet Ă€r och hur lĂ€ttanvĂ€nd en programvara Ă€r.

Min uppsats syfte Àr att utforska barns lek, hur de vÀljer att leka och hur könsrollerna trÀder fram i leken. Jag har Àven valt att belysa pedagogernas bemötande av respektive kön. Gens (2007) skriver att leken i den svenska förskolan Àr en av den mest könsrollsbevarande sysslan i verksamheten. NÀr man lÀser i förskolans lÀroplan, Lpfö98 stÄr det att förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller.Mina frÄgestÀllningar i uppsatsen Àr, Hur anvÀnder pojkar och flickor i den fria leken det som miljön har att erbjuda? Hur anvÀnder de rummen och leksakerna - kan en leksak anvÀndas pÄ olika sÀtt? Hur Àr placeringen av leksaker pÄ avdelningarna? Hur ser pojkar respektive flickors lek ut i den fria leken? Hur bemöter pedagogerna barnen? Hur tÀnker pedagogerna kring genus?Material och fakta hÀmtade jag genom observationer under heldagar pÄ förskolan samt via ett frÄgeformulÀr och ett samtal med pedagogerna om deras svar.

Det finns inte nÄgra utryckliga bestÀmmelser i EG-fördraget om harmonisering eller samordning av den direkta beskattningen inom unionen. Eftersom en mindre förmÄnlig skatterÀttslig behandling kan verka hÀmmande pÄ viljan att utföra grÀnsöverskridande transaktioner, kan nationella direkta skatteregler dock i praktiken utgöra hinder för gemenskapens mÄlsÀttning att upprÀtta en öppen och effektiv inre marknad. I avsikt att avvÀrja begrÀnsningar för den fria rörligheten inom unionen driver EG-domstolen den gemenskapsrÀttsliga utvecklingen pÄ omrÄdet framÄt genom en pragmatisk tillÀmpning av de grundlÀggande friheterna. Medlemsstaterna har i stort sett accepterat domstolens ingripanden, trots att den direkta beskattningen Àr ett omrÄde dÀr medlemmarna mer Àn annars vill vÀrna om sin rÀtt till sjÀlvbestÀmmande. FrÄgan Àr dock mer kontroversiell för medlemsstaterna nÀr det gÀller tillÀmpningen av den fria rörligheten för kapital i enlighet med artikel 56.1 EGF, vilken Àr den enda fördragsfrihet som Àr tillÀmplig Àven i förhÄllande till tredje land.

Problematiken för vÄr undersökning grundar sig i den nya skollagen som trÀdde i kraft i juli 2011. DÀr stÄr det reglerat att kommunen Àr ansvarig för alla elever i en kommun. DÄ det nu rÄder fritt skolval enligt den nya skollagen, kan elever och dess vÄrdnadshavare sjÀlva vÀlja vilken grundskola de vill gÄ pÄ. Eleverna kan antingen vÀlja en kommunal grundskola eller en friskola och dÀrmed blir planeringen och budgeteringen av elevantalet osÀker för kommunerna dÄ de inte vet hur mÄnga elever som kommer att gÄ i de olika skolorna.VÄrt syfte med denna undersökning Àr att skapa förstÄelse för och en fördjupad kunskap om hur skolförvaltningen inom kommunen gÄr tillvÀga för att planera och budgetera osÀkerhet och om budgetarbetet har pÄverkats av det fria skolvalet och friskolorna. Undersökningen baseras pÄ en kvalitativ metod med tre intervjuer av ekonomer pÄ skolförvaltningen i tre kommuner; Helsingborgs stad, Lunds kommun och Kristianstads kommun.UtifrÄn det empiriska materialet har det framkommit att ledorden i budgetarbetet Àr; planering, kommunikation och kontroll.

VĂ„rt problemomrĂ„de Ă€r hur den fria leken ser ut pĂ„ en 1-3 Ă„rs avdelning ur ett genusperspektiv. Syftet med examensarbetet Ă€r att fĂ„ en större inblick i hur barn leker med varandra och vilken betydelse barns kön har för deras val av lek, lekkamrat och leksaker. De frĂ„gor vi har utgĂ„tt ifrĂ„n Ă€r: Leker flickor och pojkar oftast med barn av samma kön eller leker de könsblandat? Är flickorna mest i dockvrĂ„n och pojkarna mest i bilhörnan och byggrummet? Vad Ă€r det för leksaker flickor och pojkar anvĂ€nder? Vad Ă€r det för slags lekar som barnen leker nĂ€r de Ă€r könsblandade och var leks lekarna? Vad vi ville veta var hur dessa lekar sĂ„g ut nĂ€r barnen lekte könsblandat jĂ€mfört med nĂ€r de lekte med barn av samma kön. Detta tog vi reda pĂ„ genom att göra observationer pĂ„ en förskola med 13 barn, i en av Lunds kranskommuner.

I och med att man nu hĂ„ller pĂ„ att införa en reviderad lĂ€roplan för förskolan dĂ€r bl.a matematiken fĂ„r en större plats ville jag se hur förskolorna i dag arbetar med matematiken utifrĂ„n den lĂ€roplan som gĂ€ller idag. Syftet med min studie Ă€r att ta reda pĂ„ hur pedagoger synliggör och arbetar med matematiken i förskolan. Är det i planerade aktiviteter eller i den fria leken som matematiken kommer in och hur befĂ€ster man barnens kunskaper sĂ„ att det verkligen blir en bestĂ„ende kunskap? Jag har valt att i min studie intervjua fem förskollĂ€rare frĂ„n fem olika enskilt drivna förskolor med lite olika inriktningar. Jag har frĂ€mst tittat pĂ„ hur de planerar sin verksamhet utifrĂ„n lĂ€roplanens strĂ€vansmĂ„l i matematik och hur de lĂ€r barnen taluppfattningen.

VÄrt syfte med denna undersökning Àr att ta reda pÄ om, och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt det sker röstförÀndringar under barns fria rollekar, om det finns nÄgra genusskillnader i dessa eventuella röstförÀndringar samt vilken betydelse röstförÀndringarna har för barns lek- och sprÄkutveckling. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa observationer och intervjuer. Resultatet tyder pÄ att barn förÀndrar sina röster vid fri rollek dÄ de gÄr in i en annan roll och talar som den aktuella rollen krÀver. RöstförÀndringarna kan bestÄ av olika dialekter, tonfall och tonlÀgen samt ljus respektive mörk röst. De genusskillnaderna vi fÄtt fram Àr att pojkar Àr mer högljudda och anvÀnder sig av mer ljudeffekter medan flickorna pratar med en ljusare röst. Barnens röstförÀndringar har stor betydelse i sammanhanget eftersom det, enligt vÄr undersökning, var vad som i första hand utvecklade lekarna.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att undersöka pedagogers syn pÄ den fria leken. Uppsatsen utgÄr frÄn pedagogernas uppfattningar och upplevelser av den fria lekens betydelse för barns utveckling. Detta har undersökts genom intervjuer med tre verksamma pedagoger pÄ en förskola i södra Sverige, vilken har getts det fingerade namnet Solens Förskola. Studiens teoretiska grundval baserar sig pÄ forskningsomrÄden som rör barns utveckling och lÀrande genom leken. Resultatet visar pÄ olika möjligheter för pedagogen att anvÀnda leken och för att stödja och hjÀlpa barnen att utveckla sitt sociala samspel och lÀrande.

SammanfattningI denna studie har vi undersökt hur barnen bemöts av pedagogerna i den fria leken pÄ förskolan ur ett jÀmstÀllt perspektiv. Vi har valt att fokusera pÄ pedagogernas agerande gentemot barnen ur ett genusperspektiv, detta dÀrför att det Àr ett aktuellt Àmne som ofta debatteras i media och vi har ett stort intresse av Àmnet. Könsroller Àr nÄgot som vi alla tidigt i livet ?tar pÄ oss?. Barnen i vÄr omgivning blir pÄverkade av oss vuxna som finns i deras nÀrhet.Den metod vi anvÀnt oss av i studien har varit av kvalitativ sort.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa myten/myterna om individen. Detta görs utifrÄn bilder i tvÄ olika lÀroböcker, en för samhÀllskunskap och en för historievetenskap i grundskolans senare Är. FrÄgan som stÀlls Àr vilken myt om individen vi kan finna i dessa, för att svara pÄ denna frÄga anvÀnds en kvalitativ textanalys. Mer exakt anvÀnds en semiotisk bildanalys vilket innebÀr att vi lÀser bilden utifrÄn principen att den fungerar som en text. Vi förankrar vÄr analys i teorier av Barthes och Foucault.

Studiens huvudsakliga frÄgestÀllning Àr: Hur ser frilansjournalister pÄ frihet och/eller ?journalistiskfrihet? och hur tar sig friheten eller avsaknaden av frihet uttryck i deras arbete? ?Journalistiskfrihet? Àr hÀr en term definierad av den finske medieforskaren Pertti Hemånus. Syftethar varit att utreda vilken typ av frihet som Àr aktuell och viktig för frilansjournalister i dag.Detta har undersökts utifrÄn teorier hÀmtade frÄn sÄvÀl arbetslivsforskning som marknadsföringsforskning.Kvalitativa samtalsintervjuer har genomförts med sex svenska skrivande frilansjournalisteroch tre ?inköpare? av frilansmaterial: en redaktör, en redaktionssekreterare och en nyhetschef.En enkÀt om förvÀntningar pÄ frilansyrket har Àven delats ut till journaliststudenter pÄ Södertörnshögskola, denna enkÀt har dock uppsatsförfattarna tittat pÄ med en kvalitativ ansats pÄgrund av lÄg svarsfrekvens.NÄgot som kommit fram i studien Àr att den frihet frilansjournalister erhÄller och Àr ute efterÀr begrÀnsad. NÀr det gÀller planeringen av den egna arbetstiden och hur arbetet ser ut pÄidéstadiet vill frilansjournalisterna vara fria och ha kontroll, vilket de ocksÄ har.