?Detta var vanskelig!? är ett examensarbete i textdesign som syftar till att studera myndighetsinformation ur ett målgruppsperspektiv. Rapporten fokuserar på Skatteverket och deras information kring deklaration. Varje år uppgår skattefel i samband med deklaration i Sverige till mer än 100 miljarder kronor. Trots att deklarationen blir enklare kvarstår problemen. Ungefär en tiondel av felen görs av personer som arbetat utomlands.

Vårt arbete behandlar elevers upplevelser och tankar om att tala inför en grupp människor. För att få svar på våra frågeställningar har vi låtit elever i år 4 och år 5, skriva ner sina tankar och funderingar kring detta ämne. Våra resultat är baserade på två stycken undersökningar. Den första undersökningen behandlar elevers situation i kamratgrupper och den andra undersökningen beskriver elevers upplevelser och tankar om hur det känns att framträda inför en grupp människor. I våra resultat visar det sig att övervägande av eleverna tycker det är en stor skillnad att prata inför hela klassen än med sina närmaste kamrater.

Introduktion: Hemlösa har ett stort tandvårdsbehov och behöver engagerad tandvårdspersonal som är beredda att arbeta kliniskt med denna grupp. Syfte: Syftet är att studera vad som engagerar tandvårdspersonal till att arbeta med hemlösa. Metod: En kvalitativ studie och kvalitativ innehållsanalys har använts. Urval: Studien baseras på intervjuer med en tandläkare och en tandsköterska. Resultat: Resultatet presenteras i två domäner. Domänen Fängslande speglar vad informanterna upplever spännande i kliniskt arbete med hemlösa. Tre kategorier finns under denna, Intresse, Ovillighet bland kollegor och Team-work. Under domänen Medkänsla finns två kategorier Nytta och Välvilja. Där speglas känslor som informanterna upplevde i arbetet med denna grupp.

ALEXITYMI OCH PSYKIATRISKA SYMTOMBILDER*Camilla Reuterwall & Marina Walldén  Alexitymi speglar brister i det kognitiva processandet, liksom i regleringen av affekter och har i tidigare forskning visat samband med psykisk ohälsa. Föreliggande studie syftade till att undersöka prevalensen av alexitymi i en klinisk grupp bestående av psykiatriska patienter, liksom i en icke-klinisk grupp, samt att undersöka kopplingen mellan alexitymi och psykiatriska symtom. Självskattningsformulären Toronto Alexithymia Scale (TAS-20) och Karolinska Affektiva och Borderline Symptomskalor - Självskattning (KABOSS-S) användes för att mäta alexityma symtom, respektive depressivitet, ångest, tvång och borderlineproblematik. Deltagarna i den kliniska gruppen (n=59) rekryterades bland kvinnor med en borderline personlighetsstörning och deltagarna i den icke-kliniska gruppen (n=60) bland universitetsstudenter av samma kön. I patientgruppen var prevalensen av alexitymi hög, liksom även graden av symtom inom övriga variabler.

Syftet med uppsatsen a?r att ta reda pa? bista?ndshandla?ggares syn pa? a?ldre med missbruksproblematik, samt deras syn pa? samarbetet med andra enheter ga?llande denna grupp. Underso?kningen a?r baserad pa? kvalitativa intervjuer med fyra bista?ndshandla?ggare fra?n tva? olika stadsdelar. Empirin a?r uppdelad i tre olika teman och dessa a?r o?verla?mning och samarbete mellan enheter, riktlinjer fo?r bemo?tande samt fo?rha?llningssa?tt och bista?ndshandla?ggares uppfattning kring arbetet med missbrukare.

Research now shows that the Individual Educational Programs (IEP) are dominated by individual- oriented actions. This despite the fact that the school`s policy documents advocate that IEP should be viewed in context of the school`s activities. Support must be seen from a holistic perspective and the student`s difficulties will be related to the whole school environment. In an attempt to understand why the individual- oriented actions are still there, I have studied how specific IEP are formulated, and how it relates to the school`s policy documents.In the study, I used discourse theory as a method. By examining the I E P in educational activity, I wanted to find the meaning with which the concept of individual, group and organizational level were filled.The results show that the IEP in comparison with the policy documents mainly differ on the definition of group and organizational level.

Min undersökning är gjord, på vad man i min kommun kallar SAM-grupper. Dessa SAMgrupper är ett samarbete mellan särskolan och grundskolan.Mitt syfte var att ta reda på hur klasslärare och föräldrar upplever att SAM-gruppseleverna utvecklas både kunskapsmässigt och socialt. Genom att intervjua personal och föräldrar fick jag svar på hur de upplever detta. Jag har jämfört några av frågorna och både klasslärare och föräldrar har liktydiga svar. Resultatet av min undersökning är att samarbetet mellan särskolan och grundskolan gör att eleverna utvecklas väl efter var och ens förutsättningar.I min analys kan man även se att skolan fortfarande har det traditionella sociala synsättet.

Syftet med vår studie var att undersöka vilka upplevelser av inkludering elever i behov av särskilt stöd i ämnena svenska, engelska eller matematik som får sin undervisning delvis förlagd i liten grupp men till största delen i helklass, hade då de befann sig i helklass. Med inkludering avseddes i den här studien olika dimensioner av delaktighet, nämligen uppgiftsorienterad delaktighet, social delaktighet samt upplevd tillhörighet (se avsnitt 3). Något som vi ytterligare ville ta reda på var till vilken dimension av delaktighet elevernas upplevelser av inkludering lättast och svårast kunde hänföras. Den metod som användes i studien var en kvalitativ forskningsintervju. För att besvara våra frågeställningar valde vi att intervjua sex elever i årskurs nio.

Syftet med uppsatsen a?r att ta reda pa? bista?ndshandla?ggares syn pa? a?ldre med missbruksproblematik, samt deras syn pa? samarbetet med andra enheter ga?llande denna grupp. Underso?kningen a?r baserad pa? kvalitativa intervjuer med fyra bista?ndshandla?ggare fra?n tva? olika stadsdelar. Empirin a?r uppdelad i tre olika teman och dessa a?r o?verla?mning och samarbete mellan enheter, riktlinjer fo?r bemo?tande samt fo?rha?llningssa?tt och bista?ndshandla?ggares uppfattning kring arbetet med missbrukare.

Sammanfattning: Syftet med arbetet var att studera och jämföra upplevelser av och delaktighet i fysisk aktivitet i form av brottningsträning mellan en grupp elever i grundskolan och en grupp elever i grundsärskolan. Två fysiska arbetspass med brottningsövningar som grund inom idrottsundervisningen genomfördes för vardera gruppen. Metoderna som användes för att besvara frågeställningarna var dels en utförd enkätundersökning, men även observationer. Studiens resultat visar på förhållandevis samstämmiga positiva upplevelser samt hög upplevd delaktighet hos båda grupperna. En stor olikhet mellan grupperna framträder i den upplevda ansträngningen, där gruppen grundskoleelever upplever högre ansträngning.

Demens är något som blir allt vanligare i vårt samhälle och detta leder till att kunskapen om sjukdomen måste öka. I min undersökning har jag lagt fokus på vårdpersonal som arbetar med personer som lider av demenssjukdom. Detta beror på att de är en grupp som besitter stor kunskap om hur människor med demenssjukdomar fungerar i vardagen. De frågor jag kommer att utgå från är hur vårdpersonalen upplever det att arbeta med individer som lider av någon form av demenssjukdom samt vad Vårdpersonalen anser viktigt att tänka på i mötet med den som är demenssjuk. För att få svar på dessa frågor, har jag gjort sex kvalitativa intervjuer med vårdpersonal som arbetar både direkt och indirekt med demenssjuka individer. Genom att studera tidigare forskning, har jag dragit slutsatsen att vårdpersonalen upplever både glädje och tillfredsställelse i att hjälpa en utsatt grupp i samhället.

Studiens syfte var att synliggöra vilka faktorer som enligt pedagogerna bidrog till att barn generellt sett, ju äldre de blir, leker alltmer könssegregerat, vilket också var den första forskningsfrågan. Den andra forskningsfrågan var vid vilken ålder pedagogerna menade att könssegregeringen började synas. Syftet fortsatte med att genom att synliggöra faktorerna, skulle studien undersöka vad pedagoger kan göra för att motverka den socialt konstruerade segregeringen och främja lek mellan flickor och pojkar, vilket också var den tredje forskningsfrågan. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer med fem förskollärare på två olika förskolor. Resultatet visade att pedagogerna hade olika syn på vad som påverkade barnens lek utifrån kön och genus.

Magnetresonanstomografi (MR) anses vara det bästa undersökningsalternativet vid hjärntumörer. Konventionell MR är inte alltid tillräcklig för att avgöra om den upptäckta lesionen i bilden är en tumörrecidiv eller en strålningsskada. Perfusions-MR kan vara en alternativ undersökningsmetod där genomblödningen (Relativ Cerebral Blod Volym, rCBV) i det aktiva området räknas ut. Syftet med litteraturöversikten var att undersöka om det med hjälp av perfusions-MR går att urskilja tumör recidiv från strålningsnekros. Litteraturöversiken omfattar 13 vetenskapliga artiklar.

Syftet med studien var att beskriva vilka interventioner arbetsterapeuter använder sig av för att personer med psykiska funktionshinder ska kunna vara delaktiga i dagliga aktiviteter. För att besvara syftet valdes en litteraturbaserad studie som kan ge en fördjupad kunskap inom det valda området. Denna studie är en litteraturöversikt som syftar till att beskriva befintlig kunskap. Data insamlades genom sökningar i databaser. Sökningen resulterade i tolv utvalda artiklar som analyserades vidare utifrån en manifest kvalitativ innehållsanalys som beskriver det synliga och faktiska innehållet i artiklarna.

Studiens syfte var att, genom en 12 veckor lång intervention bestående av ett medvetet arbete med läsförståelsestrategier, bidra till ökad förståelse av sambandet mellan undervisningsmetod och elevers läsförståelse samt elevers och lärares upplevelse av detta arbete. Interventionen i studien genomfördes med för- och eftertest av både avkodning och läsförståelse, elevenkäter samt samtal med inblandade lärare för att tolka upplevelsen hos dessa två grupper. Testresultaten tolkades kvantitativt och enkäter samt lärarsamtal genomgick en kvalitativ bedömningsprocess. På det test som mäter läsförståelse framstod en grupp som de stora vinnarna i arbetet med läsförståelsestrategier, nämligen den grupp som i förtestet uppnådde stanineresultat 1-3. Elevgruppen med stanineresultatet 4-9 i förtestet visar ingen märkbar förbättring på eftertestet.