In many of the world's countries, there is a national organization responsible for marketingthat country as a tourist Destination. Through their offices, these organizations work towardsthe creation of effective strategies and a deeper understanding of local markets. Usingqualitative methods such as interviews, observations, and thematic analysis, we managed toinvestigate how the Czech and the German national tourist offices operate, and whatstrategies they are implementing to increase the volume of tourism. The study focused on theanalysis and comparison of the organizations' goals and communication channels.The results show that the investigated tourist boards operate in a similar manner with smalldifferences concerning choice of strategies and communication channels. These discrepanciescan be partly explained by differences in the organization's ownership forms and theconsequences that follow that fact.

Problemformulering: Hur kan Destination Söderåsen utvecklas till att bli en attraktiv Destination för lokalbefolkning, turister och turismaktörer?Syfte: Syftet med vår fallstudie är att med Söderåsen som objekt och Svalövs kommun som aktör undersöka hur en Destination kan utvecklas samt undersöka hur en infrastrukturell satsning kan bidra till utvecklingen.Metod: Vi har valt att arbeta utifrån en fallstudieansats av kvalitativ karaktär där vi ingående studerar ett fåtal undersökningsenheter vilka baseras på både kvalitativa och kvantitativa primär- och sekundärdata. Vi har gjort ett strategiskt urval, eftersom vi är intresserade av att erhålla en djupare förståelse för vårt undersökningsområde istället för att basera det på kvantiteter. Vi har dock kompletterat denna med en enkätundersökning av kvantitativ karaktär för att få insikt om danskars kännedom om vårt studieobjekt. För att göra vår fallstudie reliabel har vi varit noggranna med att se svaren i sin ursprungliga kontext då sammanhanget är viktigt för att minska risken för missuppfattningar.

Studien belyser Öland som turismDestination, där författarna har uppfattat en säsongsfokusering till sommarmånaderna. Syftet med denna studie är att presentera tre olika scenarier som visar hur Öland kan bli en Destination med turistflöde året runt. Det görs genom att i huvudsak undersöka Öland. Det empiriska materialet i studien grundas ur nyckelinformantintervjuer med turismaktörer från Öland. Vid sidan av det undersöks även hur andra svenska turismDestinationer arbetar med säsongsindelning.

This bachelor thesis in tourism studies focuses on people's use of social media related to travel. The paper aims to provide a wider knowledge of tourist?s propensity to display Destinations through social media and how they perceive others that display travelling. This is put in relation to the term of social status in order to find out if there is a possible link. The intention was to provide an insight into the phenomenon to contribute new awareness that Destinations can exploit in their marketing.

Vi har genom att studera de olika delarna Servicemötet, Servicekvalitet samt Kabinpersonalens roll kommit fram till att kabinpersonalens roll har förändrats och att detta i sin tur inverkar på hur de interagerar i servicemötet. Faktorer som lett till våra slutsatser är bland annat den tekniska utvecklingen, som utgör en del i den interna effektivisering, vilket har bidragit till att servicemötet kommit att förflyttas in i kabinen. Detta ger kabinpersonalens roll en ökad betydelse i servicemötet. I och med att företagen ofta reducerar kringtjänster som tidigare varit gratis, måste kabinpersonalen ge mer av sig själva då de inte har möjlighet att erbjuda materiell service gratis. Kabinpersonalens arbetsuppgifter har även förändrats och de arbetar ofta mer och längre pass än förr.

De symboler som en gång upplevdes som autentiska har blivit globaliserade och den traditionella souvenirens autenticitet ifrågasätts därför i dagens samhälle. Det finns således skäl till att diskutera hur giltiga de existerande definitionerna av souveniren verkligen är bland dagens och morgondagens resenärer ? åttiotalisterna.Syftet med denna uppsats var att undersöka souvenirens mening och innebörd bland åttiotalister.Med en kvalitativ metod genomfördes, med hjälp av snöbollstekniken, tio enskilda djupintervjuer med personer födda mellan 1982 och 1985. Dessa intervjuer tolkades från en hermeneutisk ansats. Åttiotalisters syn på souveniren överrensstämmer inte med de existerande definitionerna. Istället för att se en souvenir som ett föremål med uppenbar och synlig koppling till platsen har den emotionella aspekten blivit viktigare.

SammanfattningAkademi:     Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, Mälardalens högskola.Nivå:             Kandidatuppsats i marknadsföring, 15 hp.Datum:         2009-05-18Författare:   Lisa Kristin Halling och Charlotta Jokinen.Handledare: Lars Albert.Bakgrund:   I dagens samhälle är det vanligt att åka utomlands på semester och tidigare forskning har gjorts för att undersöka vilka faktorer det är som påverkar en resenär vid val av Destination. Det är även vanligt förekommande att resa utomlands för att studera, det som dock inte har undersökts i någon omfattande mening är vilka faktorer som påverkar en students val av studieort vid utlandsstudier. Många studenter runt om i Sverige åker varje år på utlandsstudier och är därmed en stor marknad och konsumentgrupp av intresse att undersöka i samma anda som en traditionell resenär.Syfte:            Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som påverkar en students val av studieort vid utlandsstudier. Vi vill även se vilka likheter och skillnader som finns mellan vilka faktorer som påverkar en traditionell resenär och en studentresenär. Vi hoppas att genom detta kunna bidra med eventuella kompletteringar och utveckla Pizam och Mansfelds teorier om konsumentbeteende i dessa sammanhang.Metod:          En kvalitativ undersökning genomfördes genom intervjuer med svenska studenter som tidigare har studerat, eller studerar utomlands.

En av turismindustrins största utmaningar är att identifiera potentiella målgrupper och sedan kunna tillgodose turisters varierade behov. En av de främsta målgrupperna inom svensk turismindustri är turister av tysk nationalitet. VisitSweden menar att de två mest betydelsefulla tyska målgrupperna i Sverige utgörs av WHOPS och barnfamiljer, men det finns ytterligare ett segment av turister vilka anses ha goda framtidsutsikter; nämligen unga turister. Under de senaste åren har det blivit tydligt att unga turister är ett allt viktigare segment inom turismindustrin och utgör en märkbar del av antalet inkommande turister till Destinationer runt om i världen. Med en deduktiv ansats och kvantitativ metod har vi, med hjälp av ett snöbollsurval, genomfört en enkätundersökning på unga tyskar mellan 18-30 år. Utifrån teorier om resmotiv utfördes en studie för att öka kunskapen om unga tyska turisters uppfattning om Sverige som Destination och unga tyska turisters resvanor.

Turismen organiseras av offentlig sektor, privata aktörer eller dessa två i samverkan och kan avgränsas på olika sätt, geografiskt eller politiskt. Denna studie syftar till att undersöka och jämföra Destinationer i Sverige på lokal och regional nivå för att se hur de är organiserade, med fokus på hur offentliga och privata aktörer arbetar för Destinationens utveckling. Genom kvalitativa intervjuer med privata och offentliga aktörer på Destinationerna Bohuslän och Stockholms skärgård har vi genomfört en komparativ studie. Studien diskuterar olika former av turismorganisationer och visar att Bohuslän och Stockholms skärgård liknar varandra i hur de är organiserade på lokal och regional nivå och att det på båda Destinationerna finns samarbeten mellan offentliga och privata aktörer för att utveckla Destinationerna..

AbstractKryssningsturismen ökar i Östersjön, och har sedan år 2000 vuxit med mer än 3 miljoner resenärer. Medan marknaden expanderar har utvecklingen för Destinationen Visby på Gotland varit nedåtgående sedan år 2005. Avsaknaden av en kryssningskaj i Visby har resulterat i att fartyg inte väljer att stanna till vid Destinationen. Fartygen är hänvisade till att ankra upp utanför och transportera in kryssningsturisterna med mindre transportbåtar. Detta är tidskrävande och omöjligt att genomföra vid dåligt väder.Region Gotland har därför tillsammans med Copenhagen Malmö Port gjort en överenskommelse om att bygga en kryssningskaj i Visby till år 2018.

Uppsatsens syfte är att kartlägga ÅRE Destination AB och arbetet i utvecklandet av barmarkssäsongen i ÅRE samt den samverkans- och förankringsprocess bland Destinationsbolagets medlemmar som har kännetecknat detta arbete.För att få svar på uppsatsens syfte och frågeställningar valdes teoretiska utgångspunkter inom organisationsstruktur och nätverksteori, som tillsammans med den empiriska insamlingen har analyserats. Nio lokala aktörer och representanter inom ÅREs näringsliv valdes ut för intervju, där de har svarat på frågor som berör Destinationsbolagets arbete, hur samverkan och den interna kommunikationen fungerar samt frågor om barmarksprodukten och dess utvecklingspotential i ÅRE.Resultatet visar att respondenterna anser att Destinationsbolagets ledning har en viktig roll som samverkansplattform men att det finns brister i samverkansstrukturen och den interna kommunikationen. Respondenterna har en stark framtidssyn på att ÅRE ska bli en hållbar året runt-Destination men framhåller även att det finns arbete att utföra innan man når dit. Författarna har undersökt ÅREs interna styrkor och svagheter med att utveckla en hållbar barmarkssäsong. Utifrån intervjuerna framkommer det strategiska frågor som kan relateras till insatser inom tre aspekter för att uppnå Vision 2020:s mål om en konkurrenskraftig barmarksprodukt.

AbstractKryssningsturismen ökar i Östersjön, och har sedan år 2000 vuxit med mer än 3 miljoner resenärer. Medan marknaden expanderar har utvecklingen för Destinationen Visby på Gotland varit nedåtgående sedan år 2005. Avsaknaden av en kryssningskaj i Visby har resulterat i att fartyg inte väljer att stanna till vid Destinationen. Fartygen är hänvisade till att ankra upp utanför och transportera in kryssningsturisterna med mindre transportbåtar. Detta är tidskrävande och omöjligt att genomföra vid dåligt väder.Region Gotland har därför tillsammans med Copenhagen Malmö Port gjort en överenskommelse om att bygga en kryssningskaj i Visby till år 2018.

Abstract: Uppsatsens problematik grundas i ett ökat nyttjande av kulturarv som resurs inom turismbranschen där kulturarv används för att skapa attraktiva besöksmål. Kulturarvet omvandlas till en handelsvara vilket kan få konsekvenser. Uppsatsen handlar både om en komplex urvalsprocess och intressanta aspekter kring hur besöksmålen väljer att skildra sitt kulturarv för att locka besökare samt hur kulturarvet påverkas av att det utvecklas till en kommersiell produkt. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kulturarv används som resurs för att skapa attraktiva besöksmål på en Destination. Genom att kulturarv används som resurs för att skapa attraktiva besöksmål anser vi att det sker ett aktivt urval kring kulturarv utifrån tre nivåer.

Hälsoturism har funnits i tusentals år, men just träningsturism är en turismgren som har växt fram i ettsnabbt tempo och fortsätter öka i populariteten bland resenärer. På grund av den växande popularitetenär det ett ämne som ska uppmärksammas mer i turismbranschen, och forskas om, för att utveckla enförståelse för marknadssegmentet träningsturister. Av denna anledning har jag valt att studera svenskaturisters motiv till träningsresor och även undersöka betydelsen av träningsresans Destination iköpprocessen.Studien utgår ifrån tre kvalitativa djupintervjuer med erfarna träningsturister, samt av kvantitativaenkätundersökningar med svenska turister. Den kvalitativa metoden används för att undersökaträningsturisters åsikter om Destinationens betydelse vid valet av träningsresa, men även för att kunnastudera oberoende variabler till resemotiven. Den kvantitativa metoden undersöker turisters intresseoch resemotiv till träningsresa, och betydelsen av Destinationen vid prioritering av resemotiv på ettkvantifierbart sätt.

Syfte ? Vårt syfte är att skapa en förståelse för hur professionella konsultföretags varumärkesprocesser går till, när de jobbar för att skapa en attraktiv image för potentiella besökare på platser och Destinationer. Vi har vidare undersökt vad konsulterna anser vara viktigt i platsvarumärkesprocessen.Metod ? Studien har haft en kvalitativ metod, med en induktiv förklarings- och förståelseansats. Vi har genomfört öppet riktade intervjuer med sex platsvarumärkeskonsulter där respondenterna fick svara fritt utifrån en bred fråga.Teori ? Teorikapitlet grundar sig på en modell framtagen av Moilainen och Rainisto som beskriver platsvarumärkesprocessen i fem steg.