De symboler som en gång upplevdes som autentiska har blivit globaliserade och den traditionella souvenirens autenticitet ifrågasätts därför i dagens samhälle. Det finns således skäl till att diskutera hur giltiga de existerande definitionerna av souveniren verkligen är bland dagens och morgondagens resenärer ? åttiotalisterna.Syftet med denna uppsats var att undersöka souvenirens mening och innebörd bland åttiotalister.Med en kvalitativ metod genomfördes, med hjälp av snöbollstekniken, tio enskilda djupintervjuer med personer födda mellan 1982 och 1985. Dessa intervjuer tolkades från en hermeneutisk ansats. Åttiotalisters syn på souveniren överrensstämmer inte med de existerande definitionerna. Istället för att se en souvenir som ett föremål med uppenbar och synlig koppling till platsen har den emotionella aspekten blivit viktigare.

SammanfattningAkademi:     Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, Mälardalens högskola.Nivå:             Kandidatuppsats i marknadsföring, 15 hp.Datum:         2009-05-18Författare:   Lisa Kristin Halling och Charlotta Jokinen.Handledare: Lars Albert.Bakgrund:   I dagens samhälle är det vanligt att åka utomlands på semester och tidigare forskning har gjorts för att undersöka vilka faktorer det är som påverkar en resenär vid val av destination. Det är även vanligt förekommande att resa utomlands för att studera, det som dock inte har undersökts i någon omfattande mening är vilka faktorer som påverkar en students val av studieort vid utlandsstudier. Många studenter runt om i Sverige åker varje år på utlandsstudier och är därmed en stor marknad och konsumentgrupp av intresse att undersöka i samma anda som en traditionell resenär.Syfte:            Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som påverkar en students val av studieort vid utlandsstudier. Vi vill även se vilka likheter och skillnader som finns mellan vilka faktorer som påverkar en traditionell resenär och en studentresenär. Vi hoppas att genom detta kunna bidra med eventuella kompletteringar och utveckla Pizam och Mansfelds teorier om konsumentbeteende i dessa sammanhang.Metod:          En kvalitativ undersökning genomfördes genom intervjuer med svenska studenter som tidigare har studerat, eller studerar utomlands.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka om den image som ett resebolag vill skapa med hjälp av platsmarknadsföring uppfattas av resenärerna.Frågeställning: Hur marknadsför resebolag ett specifikt resmål? Hur uppfattar resenärer platsmarknadsföringen av ett specifikt resmål? Varför väljer resebolag att ha en hållbar inriktning?Metod: I föreliggande studie har insamlingen av det empiriska materialet gjorts via kvalitativa metoder, en semistrukturerad telefonintervju med Apollos Marknadsföringsansvarige och tre stycken gruppintervjuer med ett slumpmässigt urval av deltagare, som motsvarar Apollos kunder.Teoretisk referensram: Studien har utgått från teorier och tidigare forskning som gjorts kring Platsmarknadsföring, imageskapande åt en destination, hållbar turismutveckling samt olika marknadsföringsstrategier.Sammanfattad slutsats: Utifrån min undersökning av ett resebolags marknadsföringsstrategi åt ett specifikt resmål som har tolkats av resenärer kan ett konstaterande göras att effekten av marknadsföringen genomgående mottogs positivt av resenären dock inte inom området hållbar turismutveckling. Min slutsats av undersökningen visar att Apollos främsta utmaning är att konkretisera sitt ansvar av en hållbar utveckling av resmålet Tobago..

Event is a phenomenon that lately has become more common, especially within the tourism industry. This essay is a study within human geography and with focus on the meaning and the design of events. The purpose with this essay is to examine and describe the concept of event and to show how events can influence a region. Falkenberg is situated in the county of Halland by the west coast and the sea and because of that a natural tourist destination. The city is a known seaside resort since the end of the nineteenth century.

Bakgrund: År 2030 ska Stockholm vara en storstad och en evenemangsstad i världsklass, detta i enlighet med Stockholms stads Vision 2030. Fram till dess ska bland annat mål för ökad företagsamhet och utveckling inom turismnäringen, ökad kvalitet inom utbildning och ett ökat samarbete mellan den privata och offentliga sektorn uppnås och förverkligas. Stockholmsarenan är en del av visionen, som en pusselbit i den infrastruktur som behövs, för att uppnå status som en evenemangsstad i världsklass.Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats är att erhålla ökad förståelse för hur de inblandade aktörerna i Stockholmsarenaprojektet tillsammans skapar en ny evenemangsdestination och göra den till en framgångsrik punktdestination. Vi ämnar belysa de utvalda faktorerna och hur de påverkar utvecklingen av Stockholmsarenan samt hur arenaprojektet påverkar sitt direkta närområde och Stockholm som destination.Frågeställning:Vilka förutsättningar inom faktorerna plats, marknadsföring, säkerhet och miljö samt ekonomiska resurser lägger grunden för en framgångsrik utveckling av Stockholmsarenan?Hur ser kommunikationen och samarbetet ut mellan de olika aktörerna i projektet med Stockholmsarenan?Hur påverkas området runtom Stockholmsarenan och staden i sig av en satsning som denna?Metod: Kvalitativa metoder har använts under arbetets gång genom djupintervjuer, litteraturstudier och kvalitativa dataanalyser av den insamlade empirin för att besvara problemformuleringarna.

En av turismindustrins största utmaningar är att identifiera potentiella målgrupper och sedan kunna tillgodose turisters varierade behov. En av de främsta målgrupperna inom svensk turismindustri är turister av tysk nationalitet. VisitSweden menar att de två mest betydelsefulla tyska målgrupperna i Sverige utgörs av WHOPS och barnfamiljer, men det finns ytterligare ett segment av turister vilka anses ha goda framtidsutsikter; nämligen unga turister. Under de senaste åren har det blivit tydligt att unga turister är ett allt viktigare segment inom turismindustrin och utgör en märkbar del av antalet inkommande turister till destinationer runt om i världen. Med en deduktiv ansats och kvantitativ metod har vi, med hjälp av ett snöbollsurval, genomfört en enkätundersökning på unga tyskar mellan 18-30 år. Utifrån teorier om resmotiv utfördes en studie för att öka kunskapen om unga tyska turisters uppfattning om Sverige som destination och unga tyska turisters resvanor.

Utvecklingen och marknadsföringen av ett samhälle som turistdestination, kan generera många fördelar, bland annat genom ökad sysselsättning och infrastrukturella förbättringar. Samtidigt kan en okontrollerad exploatering leda till negativa konsekvenser utifrån kultur- och naturmiljöaspekter. Utifrån denna vetskap har planeringsperspektivet till stor del fått en dominerande roll inom diskussioner och forskningslitteratur. Det finns dock fler faktorer som bör beaktas i destinationsutvecklingssammanhang, varav samarbete och nätverk samt destinationsmarknadsföring utgör viktiga aspekter. Med fokus på, och en teoretisk förförståelse för dessa begrepp angriper denna studie de två fallstudieobjekten Ornö och Utö i Stockholms södra skärgård i syfte att utröna hur begreppen påverkat de skilda utvecklingar som skett på öarna.

AbstractKryssningsturismen ökar i Östersjön, och har sedan år 2000 vuxit med mer än 3 miljoner resenärer. Medan marknaden expanderar har utvecklingen för destinationen Visby på Gotland varit nedåtgående sedan år 2005. Avsaknaden av en kryssningskaj i Visby har resulterat i att fartyg inte väljer att stanna till vid destinationen. Fartygen är hänvisade till att ankra upp utanför och transportera in kryssningsturisterna med mindre transportbåtar. Detta är tidskrävande och omöjligt att genomföra vid dåligt väder.Region Gotland har därför tillsammans med Copenhagen Malmö Port gjort en överenskommelse om att bygga en kryssningskaj i Visby till år 2018.

Avsikten med denna uppsats var att undersöka och ta reda på vad hållbar turismutveckling innebär för Gotland och hur turism mer specifikt påverkar Gotlands arbete med att ernå en långsiktig och hållbar utveckling. Mina frågeställningar blev därför:1. Finns det en gemensam definition för hållbar turismutveckling på Gotland, och hur ser den då ut?2. Hur ser arbetet med att skapa en hållbar turismutveckling på destination ut mer specifikt?3. Är/utgör turismen och Stockholmsveckan ett potentiellt hot mot hållbar utveckling för destinationen i allmänhet?4. Om så, är detta något som destinationens aktörer och intressenter har tagit i beaktning och vilka åtgärder finns/görs för att motverka detta?För att besvara dessa frågor har jag genomfört en kvalitativ fallstudie innehållande intervjuer och granskning av diverse litteratur inom ämnet. Informationen har sedan analyserats utifrån mina valda teoretiska utgångspunkter vilka bland annat behandlar hållbar turismutveckling med utgångspunkt ur ekonomisk, ekologisk och sociokulturell hållbarhet, såväl allmänt som specifikt för Gotland. Jag har bland annat kommit fram till att Gotland idag har en relativt god syn på vad det innebär att arbeta mot en hållbar turismutveckling, vilken även kan ses i deras utvecklingsprogram, arbeten och satsningar inom regionen.

Uppsatsens syfte är att kartlägga ÅRE Destination AB och arbetet i utvecklandet av barmarkssäsongen i ÅRE samt den samverkans- och förankringsprocess bland destinationsbolagets medlemmar som har kännetecknat detta arbete.För att få svar på uppsatsens syfte och frågeställningar valdes teoretiska utgångspunkter inom organisationsstruktur och nätverksteori, som tillsammans med den empiriska insamlingen har analyserats. Nio lokala aktörer och representanter inom ÅREs näringsliv valdes ut för intervju, där de har svarat på frågor som berör destinationsbolagets arbete, hur samverkan och den interna kommunikationen fungerar samt frågor om barmarksprodukten och dess utvecklingspotential i ÅRE.Resultatet visar att respondenterna anser att destinationsbolagets ledning har en viktig roll som samverkansplattform men att det finns brister i samverkansstrukturen och den interna kommunikationen. Respondenterna har en stark framtidssyn på att ÅRE ska bli en hållbar året runt-destination men framhåller även att det finns arbete att utföra innan man når dit. Författarna har undersökt ÅREs interna styrkor och svagheter med att utveckla en hållbar barmarkssäsong. Utifrån intervjuerna framkommer det strategiska frågor som kan relateras till insatser inom tre aspekter för att uppnå Vision 2020:s mål om en konkurrenskraftig barmarksprodukt.

AbstractKryssningsturismen ökar i Östersjön, och har sedan år 2000 vuxit med mer än 3 miljoner resenärer. Medan marknaden expanderar har utvecklingen för destinationen Visby på Gotland varit nedåtgående sedan år 2005. Avsaknaden av en kryssningskaj i Visby har resulterat i att fartyg inte väljer att stanna till vid destinationen. Fartygen är hänvisade till att ankra upp utanför och transportera in kryssningsturisterna med mindre transportbåtar. Detta är tidskrävande och omöjligt att genomföra vid dåligt väder.Region Gotland har därför tillsammans med Copenhagen Malmö Port gjort en överenskommelse om att bygga en kryssningskaj i Visby till år 2018.

Abstract: Uppsatsens problematik grundas i ett ökat nyttjande av kulturarv som resurs inom turismbranschen där kulturarv används för att skapa attraktiva besöksmål. Kulturarvet omvandlas till en handelsvara vilket kan få konsekvenser. Uppsatsen handlar både om en komplex urvalsprocess och intressanta aspekter kring hur besöksmålen väljer att skildra sitt kulturarv för att locka besökare samt hur kulturarvet påverkas av att det utvecklas till en kommersiell produkt. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kulturarv används som resurs för att skapa attraktiva besöksmål på en destination. Genom att kulturarv används som resurs för att skapa attraktiva besöksmål anser vi att det sker ett aktivt urval kring kulturarv utifrån tre nivåer.

Denna uppsats avser att jämföra den infrastrukturella utvecklingen mellan Stockholms skärgård och de grekiska Kykladerna. Syftet är att undersöka hur viktig infrastrukturen, med fokus på transport, är för en destinations utveckling. Uppsatsen grundas på idén om att Stockholms skärgård inte lyckats utvecklats till en lika självklar destination som Kykladerna, trots den liknande geografiska strukturen. Vi satte oss in i ämnet genom att dels studera tidigare forskning och dels genom att utföra ett antal ?elitintervjuer?.

Hälsoturism har funnits i tusentals år, men just träningsturism är en turismgren som har växt fram i ettsnabbt tempo och fortsätter öka i populariteten bland resenärer. På grund av den växande popularitetenär det ett ämne som ska uppmärksammas mer i turismbranschen, och forskas om, för att utveckla enförståelse för marknadssegmentet träningsturister. Av denna anledning har jag valt att studera svenskaturisters motiv till träningsresor och även undersöka betydelsen av träningsresans destination iköpprocessen.Studien utgår ifrån tre kvalitativa djupintervjuer med erfarna träningsturister, samt av kvantitativaenkätundersökningar med svenska turister. Den kvalitativa metoden används för att undersökaträningsturisters åsikter om destinationens betydelse vid valet av träningsresa, men även för att kunnastudera oberoende variabler till resemotiven. Den kvantitativa metoden undersöker turisters intresseoch resemotiv till träningsresa, och betydelsen av destinationen vid prioritering av resemotiv på ettkvantifierbart sätt.

Syfte ? Vårt syfte är att skapa en förståelse för hur professionella konsultföretags varumärkesprocesser går till, när de jobbar för att skapa en attraktiv image för potentiella besökare på platser och destinationer. Vi har vidare undersökt vad konsulterna anser vara viktigt i platsvarumärkesprocessen.Metod ? Studien har haft en kvalitativ metod, med en induktiv förklarings- och förståelseansats. Vi har genomfört öppet riktade intervjuer med sex platsvarumärkeskonsulter där respondenterna fick svara fritt utifrån en bred fråga.Teori ? Teorikapitlet grundar sig på en modell framtagen av Moilainen och Rainisto som beskriver platsvarumärkesprocessen i fem steg.