Bakgrund: Övervikt är ett ökande problem bland barn och ungdomar. Ett försök att minska denna problematik är att fysisk aktivitet på recept (FaR®) ordineras. Hur detta upplevs av barnen/ungdomarna och deras föräldrar är inte klarlagt. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur barn/ungdomar och deras föräldrar upplevde bemötande och information i samband med att få fysisk aktivitet på recept ordinerat samt vad de hade för förväntningar på detta. Metod: Studien utgjordes av en Deskriptiv design med kvalitativ data, i form av semi-strukturerade intervjuer med familjer vars barn/ungdomar förskrivits FaR®.

Bakgrund: I Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 betonas att det är av högsta prioritet att socialtjänsten bör erbjuda personer med demenssjukdom möjligheter att delta i aktiviteter som är individuellt anpassade.Syfte: Syftet med denna studie var att kartlägga arbetsterapeuters användning av individuellt anpassade aktiviteter för personer med demenssjukdom på särskilda boenden i Sverige. Frågeställningarna innefattade vilka aktiviteter som använts, vilka aktiviteter de såg behov av samt vad som krävs för att kunna genomföra dessa.Metod: Studien är en tvärsnittsstudie av Deskriptiv karaktär. Elektroniska enkäter skickades ut till 61 arbetsterapeuter som slumpats fram från tre framslumpade kommuner i varje län i Sverige. 40 av dem svarade på enkäten. Enkätens aktivitetskategorier handlade om hushållsaktiviteter, bords- och spelaktiviteter, skapande aktiviteter, konst- och kulturaktiviteter, rörelseaktiviteter, utomhusaktiviteter, kontakter med andra, samt sinnesstimulerande aktiviteter.Resultat: Det vanligaste svaret i samtliga aktivitetskategorier var att ingen aktivitet hade använts.

I den här uppsatsen undersöks hur hälsa påverkar sambandet mellan social bakgrund och utbildning. Att förstå hur delar av människors liv påverkas av deras ställning i samhället är endast en del av ledet i vetenskapens försök att förstå fenomen som reproduktionen av social klass. Andra delen i ledet är att undersöka hur dessa faktorer (som till exempel hälsa) själva hjälper till att förstärka reproduktionen. Angreppssättet kan bidra till en djupare förståelse för hur social klass påverkar och påverkas.Studien utgår från frågeställningen: Påverkar mäns psykiska och fysiska hälsa sambandet mellan deras sociala bakgrund och deras utbildningsnivå?Det empiriska material som används är delar ur Stockholm Birth Cohort, som bygger på såväl registerdata som surveyundersökningar.

Syfte: Studien syftade till att undersöka nyutexaminerade kvinnliga sjuksköterskors upplevelser avseende rondsituationen och arbetsledarrollen. Metod: Kvalitativ Deskriptiv studie. Åtta semi- strukturerade intervjuer genomfördes och analyserades med innehållsanalys. Resultat: Nyutexaminerade sjuksköterskor upplever svårigheter att hantera ronden och rollen som arbetsledare. Trots sitt omvårdnadsansvar upplever sjuksköterskan att omvårdnaden prioriteras ner och att mer tid går till att fördela och utföra läkarordinationer i det dagliga arbetet. På arbetsplatserna saknas rondstruktur och praktisk vägledning i hur en rond ska gå till, vilket även upplevs som bristfälligt under utbildningens gång. Det finns otillräcklig kunskap och tid för att förbereda sig för en rond på bästa sätt.

Uppsatsen grundar sig i det dilemma brödtillverkarna ställs inför med krav på minskade tillsatser, samtidigt som konsumenten skall erbjudas säkra produkter av god kvalitet, och hållbarhet. Korv- och hamburgerbröd bakat med vete är produkter vilka i normala fall, förlorar sin färskhet snabbt. Två marknadsledande producenter (A & B) har i denna studie jämförts i avseende kring hur de angripit problematiken färskhet. Resultatet i jämförelsestudien visade att bröd gjort av surdeg till skillnad från bröd som fryses direkt efter bakning, höll längre och bibehöll sin saftighet bättre. I den kvalitetssäkring som gjordes för samma producents (A) räkning framkom att bröd innehållandes surdeg var kemiskt och mikrobiolgiskt säkert fyra dagar efter utsatt bäst-före-datum, d.v.s.

Tema: Konflikthantering mellan vännerSyfte: Att undersöka bakgrunden och förekomsten för hur konflikter tar sig uttryck i vänskapsrelationer samt hur konflikter hanteras i deras relation. Studien tar även upp respondenternas tankar kring kön och ålders inverkan av vänskapsrelationen.Frågeställningar: Vilken betydelse får konflikter och hur hanteras dem i en vänskapsrelation? Vad kännetecknar de konflikter som uppstår i vuxnas vänskapsrelationer? Vad anser respondenterna vara orsakerna vara till att en konflikt uppstår i en vänskapsrelation?Teorianknytning: Intervjupersonernas berättelser analyserades med hjälp av tre teorier vilka utgjordes av Konfliktteori, Anknytningsteori samt Kommunikationsteori. Metod: Studie är av Deskriptiv karaktär, vi har valt att göra en kvalitativ studie vilket är en bättre metod för att fånga erfarenheter och betydelser utifrån respondenternas vardag. Med hjälp av en intervjuformulär-guide undersöks kvinnors upplevelser av deras vänskapsrelationer med betoning på konflikter och relation.Resultat: Vi kan utifrån vårt resultat urskilja att respondenternas beskrivningar av vad som är en bra vän innehåller både beteenden och egenskaper.

Uppsatsens syfte är att ur ett genusperspektiv undersöka kvinnors och mäns upplevelser av missbruk och missbruksbehandling. Vidare har uppsatsen för avsikt att jämföra kvinnors och mäns upplevelser för att utröna eventuella skillnader. De frågeställningar som varit vägledande berör kvinnorna och männens upplevelser av vägen in i missbruket, bemötandet från socialtjänsten och omgivningen samt vilka faktorer som anses betydelsefulla i missbruksbehandling. För att besvara syftet och dess frågeställningar har en kvalitativ studie genomförts. Sammanlagt har åtta intervjuer utförts med kvinnor och män som genomgår en missbruksbehandling.

Jämställdhet är ett begrepp som ständigt debatteras. Jämställdhetsdiskursen är närvarande i familj och skola, såväl som på arbetsplatser och inte minst på den politiska arenan. Trots att ojämlika könsstrukturer lyfts fram i samhället idag finns problemen kvar, och det kön vi har påverkar till stor del hur vi lever våra liv. Denna studie fokuserar på jämställdhet i familjen, med syftet att beskriva hur jämställdheten ser ut i par där minst den ena parten studerar vid Malmö högskola. Syftet är vidare att beskriva huruvida föräldraskap påverkar graden av jämställdhet hos dessa par, samt huruvida arbetsdelning och inflytande över beslut fördelas könstraditionellt eller könsneutralt inom paren.

Introduktion: Sverige toppar skilsmässostatistiken i Europa. När separationer sker påverkas såväl inblandade barns som vuxnas hälsa starkt negativt. Det höga antalet skilsmässor och separationer kan därför betraktas som ett folkhälsoproblem. Kvinnor, är oftast de som tar initiativ till separation. Det är därför viktigt och relevant att forska kring hur kvinnor upplever sina parrelationer.

Bakgrund Arbetet och dess psykosociala arbetsmiljo?faktorer a?r av betydelse fo?r va?lbefinnande i arbetslivet. Syftet med detta examensarbete var att underso?ka sambandet mellan arbetsmiljo?faktorer, arbete-livsbalans och arbetsrelaterat va?lbefinnande samt att identifiera fo?rklaringsfaktorer fo?r va?lbefinnande i arbetslivet.Metod En kvantitativ tva?rsnittsstudie genomfo?rdes med insamlad data fra?n ett pa?ga?ende projekt, GodA-projektet. Ansta?llda inom tre kommunalt a?gda bolag i Ga?strikland (n = 303) fick a?r 2013 besvara en enka?t.

Syftet med den föreliggande litteraturstudien var att beskriva kvinnors respektive mäns livskvalitet efter insjuknande i hjärtinfarkt och de copingstrategier som användes i hanteringen av vardagen. En Deskriptiv litteraturstudie genomfördes utifrån sex kvalitativa samt åtta kvantitativa studier med övervägande delen hög kvalitet. Publikationsåren för de inkluderade artiklarna var mellan 2000 och 2010. Artikelsökningen genomfördes i databaserna MedLine (PubMed) samt Cinahl med följande sökord: Hjärtinfarkt, anpassning, psykologisk, livskvalitet och coping. Sammanfattningsvis var vanligt förekommande problem under den första tiden efter insjuknande i hjärtinfarkt fysiska symtom och emotionell utmattning där tillfredsställande behandling och god sjukdomsinsikt kunde leda till välbefinnande.

Bakgrund: Fundamenten i vården grundar sig i ett värdefullt bemötande där patientens grundläggande behov tillgodoses. Ett fungerande team i vårdarbetet är en viktig del i att skapa en personcentrerad och patientsäker hälso- och sjukvård. Dessa faktorer är viktiga delar i ett gott omhändertagande av patienter på en akutmottagning.Syfte: Syftet med denna studie var att utforska vilka omvårdnadsbehov som blir tillgodosedda hos kritisk sjuka eller skadade patienter samt funktionen av teamsamverkan på akutmottagningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala.Metodbeskrivning: En kvalitativ fältstudie inspirerad av principerna för praktisk etnografi. Med hjälp utav ett observationsprotokoll utfördes 50 observationer som sedan analyserades med Deskriptiv statistik samt en innehållsanalys.Resultat: Resultaten från denna studie visar att personalen var skickliga på att kommunicera och skapa en relation med patienterna. Däremot var de inte lika bra på att göra patienterna delaktiga i vården.

För individer med parodontal sjukdom är egenvården betydelsefull för en bättre prognos. Förebyggande åtgärder kan behöva ses i ett större sammanhang om det ska vara möjligt att främja tandhälsa eller förhindra fortsatt tandsjukdom. En insikt i patientens upplevelser och syn på sin förbättrade egenvård kan vara värdefull för att bättre förstå vad som behöver hända för att det ska ske en förflyttning mot en bättre hälsa. Syftet var att beskriva innebörden av ett upplevt förbättrat munhälso¬relaterat beteende sett utifrån ett patientperspektiv. Studiepopulation & metod: Deskriptiv fenomenologisk metod (Giorgi) valdes för insamling och analys av data.

Bakgrund: Regeringen gav år 2009 högskoleverket i uppdrag att utforma ett förslag om hur kiropraktor- och naprapatutbildningarna kan utformas som högskoleutbildningar. Förslaget som presenterades innebar att kiropraktor- och naprapatutbildningarna skulle bedrivas som vidareutbildningar efter en grundutbildning till sjukgymnast. Förslaget är omdiskuterat och har väckt många åsikter. Syfte: Syftet med studien var att undersöka kiropraktorers, naprapaters och sjukgymnasters inställning till en gemensam grundutbildning som sjukgymnast med efterföljande vidareutbildning i kiropraktik, naprapati och ortopedisk manuell terapi. Metod: Studien hade en kvantitativ ansats med en Deskriptiv metod.

Bakgrund: En vårdrelaterad infektion (VRI) är en av de vanligaste komplikationer som drabbar patienter som vårdas på sjukhus eller andra vårdinrättningar; uppskattningsvis drabbas cirka 10 % av patienterna. Basala hygienrutiner är en effektiv metod för att förhindra kontaktsmitta och därmed minska spridningen av VRI. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter om basala hygienrutiner inom hälso- och sjukvården ska vårdpersonalen för att begränsa VRI iaktta dessa åtgärder vid all undersökning, behandling eller annan direktkontakt med patienten.Syfte: Syftet med studien var att kartlägga vårdpersonalens kunskaper om basala hygienrutiner och om det finns faktorer som påverkar följsamheten till de basala hygienrutinerna.Metod: Studien hade en kvantitativ ansats med icke experimentell design, där personalens kunskaper om basala hygienrutiner beskrevs och mättes. Hypoteser utformades och testades. Deskriptiv- och sambandsanalys genomfördes på resultatet.Resultat: Kunskapsnivån hos personalen är relativt hög men förbättringspotential finns.