Bakgrund: Ventrikeldränage används inom neurokirurgisk vård för medicinsk behandling, dränering av likvor samt mätning av intrakraniellt tryck. En infektion relaterat till ett ventrikeldränage kan vara livshotande och ge permanenta skador hos patienten. Syfte: Att analysera dokumenterade skillnader i ventrikeldränagerelaterade infektioner, vårdtid och mortalitet, före och efter införande av nya hygienrutiner - ett åtgärdspaket. Metod: Ett åtgärdspaket med medicinska- och omvårdnadsåtgärder har med hjälp av genombrottsmetoden tagits fram för att minska de ventrikeldränagerelaterade infektionerna. Studien är kvantitativ med empirisk ansats.

Syftet med studien var att undersöka hur sköterskor som arbetar på en operationsavdelning där WHO´s Surgical Safety Checklist används, upplever kommunikation, samarbete och patientsäkerhet.Kort metodbeskrivning: Kvantitativ metod. Design: Deskriptiv, retrospektiv, icke-experimentell tvärsnittsstudie. Datainsamlingen genomfördes på en operationsavdelning som använt WHO´s Surgical Safety Checklist drygt ett år. Deltagarna fick anonymt besvara ett frågeformulär med strukturerade frågor, en översatt version av the Safety Attitudes Questionnaire (SAQ) anpassad till operationspersonal (OR). I studien undersöktes 3 av frågeformulärets 6 teman: säkerhetskultur, samarbetsklimat och stressidentifiering.

Bakgrunden var att överbeläggningar inom akutsjukvården har ökat de senaste åren i och med högre patientantal.Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av arbetet vid överbeläggningar på en akutmottagning.Metoden var en kvalitativ Deskriptiv design där information samlades in via intervjuer. För att analysera data från de åtta informanterna valdes en kvalitativ innehållsanalys. Studien genomfördes på en akutmottagning i mellersta Sverige.Huvudresultatet från de åtta intervjuer som genomfördes skapade tre kategorier med tio subkategorier. Samtliga informanter berättade om sina upplevelser av att arbeta vid överbeläggningar. De mest frekventa upplevelserna handlade om en stressad och frustrerande arbetssituation.

Bakgrund: Lumbalpunktion är en av de mest ångestladdade procedurer barn kan genomgå. Den vanligaste indikationen för lumbalpunktion är misstanke om neuroborrelios. Åldersanpassad information, delaktiga föräldrar och smärtlindring är viktiga faktorer vid lumbalpunktion på barn.Syfte: Detta arbete syftade till att undersöka hur barn i åldrarna 6-18 år skattar smärta och oro vid lumbalpunktion, samt att studera om samband finns mellan oro- och smärtskattning och använd anestesimetod. Ett vidare syfte är att studera hur sjuksköterskor kan stötta barnen så att de får en bra upplevelse av lumbalpunktion.Metod: Studien är uppdelad i en kvantitativ Deskriptiv tvärsnittsstudie, där enkäter delades ut till barn i åldrarna 6-18 år som genomgått lumbalpunktion och en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie, där fyra sjuksköterskor med erfarenhet inom pediatrisk vård intervjuats.Resultat: Sammanlagt 12 enkäter samlades in. Resultatet visar att tre deltagare fick samma läkemedelskombination, sammanlagt blev det tio olika läkemedelskombinationer.

Den här studien undersöker egna resurser och ideal som fyra studerande på den grundläggande utbildningen i psykoterapi vid Sankt Lukas utbildningsinstitut ger uttryck för. Vidare intresserar sig studien för hur de fyra studerandes uttryckta resurser och ideal överensstämmer med CER-modellen av Skovholt och Rønnestad. CER-modellen beskriver vad som gör en psykoterapeut framgångsrik, en så kallad master therapist. Undersökningsmaterialet består av åtta intervjuer som ingår i ett forskningsprojekt som är ett samarbete mellan Sankt Lukas utbildningsinstitut och Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet och som fokuserar på frågan: Vad händer med studenter under en psykoterapi- och psykoterapeututbildning? Materialet har bearbetats enligt en Deskriptiv metod och har sedan prövats mot CER-modellens kriterier.

Att drabbas av cancer och genomga? cytostatikabehandling kan inverka pa? patienters sexualitet. Sjuksko?terskor bo?r se till patienters alla behov fo?r att kunna ge en god omva?rdnad. Syftet var att beskriva sjuksko?terskors reflektioner kring a?mnet sexualitet i omva?rdnadsarbetet med cytostatikabehandlade vuxna patienter med cancer.

Problem: Från och med januari 2014 är det obligatoriskt för K3-redovisande företag att göra komponentavskrivning på sina anläggningstillgångar. Argumenten kring komponentavskrivningen går isär och frågan är om bristen på vägledning leder till oklar tillämpning och skillnader i redovisningen.Syfte: Uppsatsens syfte har en Deskriptiv och normativ form varav det Deskriptiva syftet ämnar skapa en bild av aktuella redovisningssituationer för att sedan ställa dem mot den normativa teorin.Referensram: Referensramen består av en allmän referensram där vi redogör för de grundläggande begrepp som berör avskrivningar samt de ekonomiska effekter avskrivningsmetoderna leder till. I den teoretiska referensramen redogör vi först allmänt om redovisningsteori och sedan mer utförligt om den normativa teorin.Metod: Studien består av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Simuleringar används sedan för att göra jämförelser mellan ett verkligt företags och två fiktiva företag.Empiri: Det empiriska materialet är hämtat ifrån intervjuer med två representanter från ett fastighetsbolag som innehar förvaltningsfastigheter samt material i form av bokslut och företagets avskrivningsplaner över sina komponenter.Slutsats: Olika nyttjandeperioder har visat sig leda till betydelsefulla skillnader i redovisningen. Med påverkan från den normativa teorin bör emellertid valfriheten och därmed skillnaderna minska..

Ohälsa på arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor beträffande folkhälsa. Jag har valt att undersöka hur anställda på en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det är en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva någon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd på arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglädje och välmående försämras. Med hjälp av socialt stöd från arbetskollegor skapas det arbetsglädje och ett ökat välmående. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handläggare på en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet.

Ohälsa på arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor beträffande folkhälsa. Jag har valt att undersöka hur anställda på en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det är en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva någon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd på arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglädje och välmående försämras. Med hjälp av socialt stöd från arbetskollegor skapas det arbetsglädje och ett ökat välmående. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handläggare på en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet.

Syfte: Att undersöka patienters upplevelser av ett besök på en studentmottagning för gynekologi och preventivmedelsrådgivning. Metod: Deskriptiv tvärsnittsstudie i form av en enkätundersökning med frågor rörande bemötande, tillgänglighet och förslag till förbättring. Enkäten hade både öppna och slutna svarsalternativ och delades ut av barmorskan eller gynekologen efter avslutat besök under en period av två veckor, 150 enkäter delades ut. Huvudresultat: 138 personer deltog i denna studie varav 95% var kvinnor, svarsfrekvensen var 92%. Den vanligaste orsaken till att Studentgyn besöktes var preventivmedelsrådgivning.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans agerande vid misstanke om barnmisshandel, vilka faktorer som påverkar beslutet att anmäla eller inte anmäla vid misstanke om barnmisshandel samt granska och redovisa artiklarnas vetenskapliga kvalitet. Metoden var en Deskriptiv litteraturstudie och artiklar söktes i databasen Medline via Pubmed. Sökningen resulterade i tio artiklar. Resultatet visade att sjuksköterskans iakttagelseförmåga var den viktigaste egenskapen för att upptäcka barnmisshandel. Vid misstanke avvaktade sjuksköterskan sina åtgärder, anmälan skedde när säkra bevis fanns.

Syftet med denna studie var att beskriva patientens upplevelse av information, möjlighet till delaktighet och personalens bemötande under vårdtiden. Syftet var vidare att beskriva hur viktiga patienten ansåg dessa faktorer vara. Studien var en Deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Populationen bestod av patienter över 18 år som vårdats på en utvald medicinavdelning i mellansverige under en period år 2004. Urvalet bestod av 100 utvalda patienter (n=100).

Bakgrund: Våld beskrivs som såväl fysiskt som verbalt våld men även som hot om våld. Det finns ingen entydig definition utan det är en individuell upplevelse. Vårdsektorn är en av de mest utsatta arbetsplatserna för våld och patienten är oftast den som utför våldshandlingen. Det finns flera orsaker till att patienter kan bli våldsamma. Det finns ett mörkertal i rapporteringen av våldshändelser.

Previous research and patient complaints to the Swedish Patient Support Committee shows that there is a lack of substance in the patient-nurse relationship. This may suggest that it can be difficult for health care to live up to health-care law which requires it to be of good quality, based on dignity and respect and designed so that the patient is an active participant and can make their own decisions when it comes to their health care. For a better understanding of what a dignified patient-nurse relationship is, this study aims to clarify what the patient values as good patient-nurse relationship and describe how they have experienced the patient-nurse relationship during their stay at an emergency care department. The study is a descriptive cross-sectional study with a quantitative approach, where the population consisted of patients who were cared for at an emergency care department in the County of Västmanland, Sweden during 2007. The sample consisted of 93 patients which were asked to answer a questionnaire.

Ohälsa på arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor beträffande folkhälsa. Jag har valt att undersöka hur anställda på en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det är en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva någon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd på arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglädje och välmående försämras. Med hjälp av socialt stöd från arbetskollegor skapas det arbetsglädje och ett ökat välmående. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handläggare på en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet.