För individer med parodontal sjukdom är egenvården betydelsefull för en bättre prognos. Förebyggande åtgärder kan behöva ses i ett större sammanhang om det ska vara möjligt att främja tandhälsa eller förhindra fortsatt tandsjukdom. En insikt i patientens upplevelser och syn på sin förbättrade egenvård kan vara värdefull för att bättre förstå vad som behöver hända för att det ska ske en förflyttning mot en bättre hälsa. Syftet var att beskriva innebörden av ett upplevt förbättrat munhälso¬relaterat beteende sett utifrån ett patientperspektiv. Studiepopulation & metod: Deskriptiv fenomenologisk metod (Giorgi) valdes för insamling och analys av data.

M?nniskans dominans ?ver naturen har kommit att leda till stora klimatkriser som utg?r konsekvenser f?r hela v?rlden. Klimatkriser och klimathot som p?verkar havet, ?r av stor betydelse f?r alla som bor p? planeten eftersom havet t?cker 70% av jordens yta. Samtidigt som forskare f?rs?ker deklarera hur antropocena klimatf?r?ndringar ?ver v?rlden m?ste stoppas, visar den danske antropologen Cecilie Rubow (2022) genom etnografisk forskning hur m?nniskor har en uttrycklig ?nskan, ett slags beg?r att ?terkomma till havet p? olika s?tt.

Den ha?r semantiska webben. Syftet a?r att underso?ka hur den semantiska webben pa?verkar so?kmotorer pa? webben. Detta sker genom en underso?kning av tio olika so?kmotorer da?r nio a?r semantiskt sa?dana och den tionde a?r den mest anva?nda so?kmotorn idag.

Bakgrund Substansbrukssyndrom ?r ett v?xande samh?llsproblem som p?verkar b?de individen och v?rdsystemet. Personer med substansbrukssyndrom riskerar att bli stigmatiserade och etiketterade, vilket kan skapa hinder f?r att s?ka v?rd och f? adekvat v?rd. Brist p? kunskap och negativa f?rest?llningar kan f?rst?rka stigma och begr?nsa patientens tillg?ng till v?rd.

SAMMANFATTNING BAKGRUND Syftet med studien var att få information om anhörigas upplevelse av vården på en av fem geriatriska avdelningar i Uppsala län 2008. Studien undersökte upplevelsen av tillgäng­lighet, delaktig­het, information och bemötande. En jämförelse gjordes för att se om skill­nader fanns mel­lan den studerade avdelningen (grupp 1, n=39) och de tidigare studerade geriatriska avdelning­arna (grupp 2, n=162). METOD Studien är deskriptiv och jämförande med kvantitativ metod och analysen utfördes med deskriptiv statistik. Antal anhöriga som deltog var 39 av 50 tillfrågade (n=78 %).

I samband med l?roplans?ndringen 2022 bytte kunskapsomr?det sex och samlevnad namn till det mer ?vergripande: sexualitet, samtycke och relationer. Detta efter granskningar som tydde p? brister och otydligheter inom kunskapsomr?det. Enligt Skolverket (2024) ska sexualitet, samtycke och relationer arbetas med ?mnes?vergripande samt ?ven inkluderas i fritidshemmets undervisning.

Bakgrund: Inom va?rden sker en stor genomstro?mning av information. Da?rfo?r a?r tydlig kommunikation mellan va?rdpersonal viktig eftersom patientsa?kerheten annars a?ventyras. Ett exempel pa? en kommunikationsmodell a?r SBAR som sta?r fo?r ?situation?, ?bakgrund?, aktuell status? och ?rekommendationer?.

Syfte: Att undersöka om lärare anser sig ha tillräckliga kunskaper för att identifiera och hänvisa vidare elever med psykisk ohälsa, om de anser att tillräckliga resurser finns tillgängliga för att hjälpa dessa elever, samt deras uppfattningar om var det huvudsakliga ansvaret för dessa elever ligger. Metod: Studien var en deskriptiv tvärsnittsstudie och undersökte 32 stycken yrkesverksamma högstadielärare i Dalarnas län. Svaren samlades in via webbenkät. Resultaten bearbetades med hjälp av deskriptiv statistik i statistikprogrammet SPSS (Statistical package for the social sciences). Resultat: Resultatet från studien visade att respondenterna upplever att de inte har tillräckliga kunskaper i hur psykisk ohälsa hos unga kan identifieras samt att de har otillräckliga kunskaper om vilka resurser som finns att tillgå.

Bakgrund: Kunskapen om sjuksköterskans roll i psykiatrisk vård ur ett historiskt perspektiv, är begränsad. Beskrivningen av den psykiatriska omvårdnaden är sparsam, det är därför viktigt att belysa sjuksköterskans omvårdnadsroll i den psykiatrihistoriska utvecklingen i Sverige.Syfte: Att ur ett historiskt perspektiv beskriva psykiatrisk omvårdnad och sjuksköterskans roll i psykiatrisk vård.Design: Deskriptiv litteraturstudie med kvalitativ ansatsMetod: Litteratur i form av akademiska avhandlingar, antologier och läroböcker som identifierats via universitetsbiblioteks katalogen Disa. Insamlad data har analyserats med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: På medeltiden ansågs sjukdomen som en förtrollning. Fram till 1800- talet var det prästen som behandlade de psykiskt sjuka. På 1800- talet kom de första centralhospitalen och det var diakonnisor som tog hand om patienterna.1900- talet första hälft arbetade sjuksköterskorna i en ledande befattningar.

Denna uppsats unders?ker hur inf?randet av metrobussar (Bus Rapid Transit, BRT) kan f?r?ndra motortrafikledernas roll inom G?teborgsregionens kollektivtrafiksystem, omfattande G?teborg, M?lndal och Partille (GMP). Syftet ?r att belysa planerares perspektiv p? metrobussarnas potential att fr?mja en h?llbar transportinfrastruktur. I en tid d?r h?llbara transportalternativ blir allt viktigare, utforskar studien hur metrobussar kan integreras i regionens befintliga system.

Syfte: Att undersöka om lärare anser sig ha tillräckliga kunskaper för att identifiera och hänvisa vidare elever med psykisk ohälsa, om de anser att tillräckliga resurser finns tillgängliga för att hjälpa dessa elever, samt deras uppfattningar om var det huvudsakliga ansvaret för dessa elever ligger. Metod: Studien var en deskriptiv tvärsnittsstudie och undersökte 32 stycken yrkesverksamma högstadielärare i Dalarnas län. Svaren samlades in via webbenkät. Resultaten bearbetades med hjälp av deskriptiv statistik i statistikprogrammet SPSS (Statistical package for the social sciences). Resultat: Resultatet från studien visade att respondenterna upplever att de inte har tillräckliga kunskaper i hur psykisk ohälsa hos unga kan identifieras samt att de har otillräckliga kunskaper om vilka resurser som finns att tillgå.

Syfte: Att undersöka om lärare anser sig ha tillräckliga kunskaper för att identifiera och hänvisa vidare elever med psykisk ohälsa, om de anser att tillräckliga resurser finns tillgängliga för att hjälpa dessa elever, samt deras uppfattningar om var det huvudsakliga ansvaret för dessa elever ligger. Metod: Studien var en deskriptiv tvärsnittsstudie och undersökte 32 stycken yrkesverksamma högstadielärare i Dalarnas län. Svaren samlades in via webbenkät. Resultaten bearbetades med hjälp av deskriptiv statistik i statistikprogrammet SPSS (Statistical package for the social sciences). Resultat: Resultatet från studien visade att respondenterna upplever att de inte har tillräckliga kunskaper i hur psykisk ohälsa hos unga kan identifieras samt att de har otillräckliga kunskaper om vilka resurser som finns att tillgå.

The thesis explores what is meant by multiculturalism in today's Sweden based on burial grounds and funerals in a minor municipality. This is done through an ethnographic case study of the municipality of Vara. The study aims to investigate how multiculturalism looks and is responded to. The study maps which aspects are placed on multiculturalism in a minor municipality and which adaptations and compromises are highlighted. This is done within the framework of theories concerning multiculturalism and social identity, and the result of the empirical case study is presented by applying the theories to the material. From burial places and funerals, social collective and individual identities are analysed based on the social categories of religion/faith/secularity and place belonging, based on the perspectives of rituals and traditions as well as the location of the grave. The study finds that there are several aspects of multiculture in the burial grounds, as multiculture not only includes cultural influences from immigrants but also the different preferences of the local villages, in combination with the development of society, and Sweden in general.

Syfte: Att undersöka om lärare anser sig ha tillräckliga kunskaper för att identifiera och hänvisa vidare elever med psykisk ohälsa, om de anser att tillräckliga resurser finns tillgängliga för att hjälpa dessa elever, samt deras uppfattningar om var det huvudsakliga ansvaret för dessa elever ligger. Metod: Studien var en deskriptiv tvärsnittsstudie och undersökte 32 stycken yrkesverksamma högstadielärare i Dalarnas län. Svaren samlades in via webbenkät. Resultaten bearbetades med hjälp av deskriptiv statistik i statistikprogrammet SPSS (Statistical package for the social sciences). Resultat: Resultatet från studien visade att respondenterna upplever att de inte har tillräckliga kunskaper i hur psykisk ohälsa hos unga kan identifieras samt att de har otillräckliga kunskaper om vilka resurser som finns att tillgå.

SyfteStudien är en deskriptiv studie av upplevelser och erfarenheter förskollärare har av specialpedagogisk handledning i förskolan.Frågeställningar? Upplever förskollärarna att den specialpedagogiska handledningen har förändrats över tid?? Har förskollärarna upplevt behov av specialpedagogisk handledning?? Vad upplever förskollärarna att den specialpedagogiska handledningen har handlat om?? Vad upplever förskollärarna att den specialpedagogiska handledningen främst handlar om, enskilda barn eller hela barngruppen?? Upplever förskollärarna att den kunskap som erhålls genom den specialpedagogiska handledningen används i verksamheten?? Vad har förskollärarna för visioner om hur den specialpedagogiska handledningen skulle kunna se ut idealt?Metod: Studien är hermeneutiskt inspirerad i tolkningen av resultatet. Metoden som använts vid insamling av empirin är den kvalitativa halvstrukturerade forskningsintervjun. Teori: Områden som belyses är specialpedagogiska perspektiv och teorier, styrdokument och litteratur samt tidigare forskning kring området handledning. Resultat: Behovet av specialpedagogisk handledning av personal i förskoleverksamheten är idag större än den tillgång som finns till förfogande.