Supervision has a strong impact on students` professional development. It is during clinical education that students will receive help in linking theory and practice. This study aimed to describe the meaning of good supervision among nursing students in clinical practice. A qualitative design was used. Nine nursing students in western Sweden, who had all experienced good supervision in clinical practice, were interviewed.The interviews were analyzed using a descriptive phenomenological methodology.The meaning of the phenomenon, good supervision in clinical education among nursing students, was shown as the students were gradually piloted to increased responsibility.

The aim of the present study is to describe the experiences of high school students as regards the effects of their activities, in and out of lessons, being published on the web. In addition, a further purpose is to acquire knowledge about whether a website could be used as means of increasing the students level of attention, and focus, to their activities in school; and, furthermore, how such a website should be designed to correspond with the students requests.The implemented methods are interviews with students, school administrators and teachers. A survey was conducted covering the student?s personal experiences and opinions. Furthermore, an interface test of the website was performed.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva om det fanns ett samband mellan skiftarbetande sjuksköterskor och fysisk och psykisk trötthet samt sömnsvårigheter.Metod: Examensarbetet utfördes som en deskriptiv litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar inkluderades. Datainsamling gjordes via databasen CINAHL. Huvudresultat: Studierna visade att skiftarbetande sjuksköterskor kunde drabbas av fysisk och psykisk trötthet relaterat till skiftarbete. Tolv av tretton studier beskrev att skiftarbete är ett negativt arbetssätt där fysisk och psykisk trötthet och sömnsvårigheter är vanligt förekommande bland sjuksköterskor. Majoriteten av de medverkande skiftarbetande sjuksköterskorna led av sömnstörningar relaterat till arbetet.

Syftet med denna uppsats är att bidra med ökade kunskaper om och bättre förstå hur tre svensklärare använder och förhåller sig till ett vidgat textbegrepp i undervisningen i svenska för senare år. Studien har en hermeneutisk-fenomenologisk ansats och baseras på semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Informanterna i studien har varierande erfarenhet av läraryrket. Tematiseringsarbetet mynnade ut i tre teman som karaktäriserar lärarnas upplevelser av att använda vidgade texttyper i undervisningen. Teman som växte fram och även utgör rubriker i resultatavsnittet var ett vidgat sätt att presentera information, den nya textuella interaktionen och auditiva och visuella texter.

Syftet med studien var att beskriva och öka förståelsen för vad patienter medpsykosproblematik upplevde vad i vården som var befrämjande eller hindrande ideras återhämtningsprocess och för deras hälsa, hur det tog sig i uttryck ochvarför.Patienterna vårdades på ett för målgruppen specialiserat internatboende.Metod, studien hade en beskrivande och tolkande design med hermeneutiskfenomenologisk metod inspirerad av Van Manen. Datainsamlingen genomfördesmed hjälp av semistrukturerade intervjuer, sju deltagare medverkade i studien.Analysen utfördes i flera steg, holistisk strategi, detaljerad strategi och selektivstrategi. Resultatet av analysen utmynnade i fem huvudteman med fjortontillhörande subteman: Mellanmänsklig relation, Demokratisk atmosfär,Kommunikation, Att vara aktiv ochHopp. Hoppet framkom som en naturlig och underliggande aspekt somgenomsyrade alla andra teman. Den övergripande tolkningen utmynnade ibegreppet Medvaro, som var det gemensamma för alla teman.

              Syftet med studien är att få en bild, genom en enkät, hur gymnasieelever upplever sin skolsituation när det gäller läxor, stress, betyg och svårighetsgrad i kärnämnena.I forskningsöversikten framkommer det att begreppet läxa kan tolkas på många olika sätt. Det samma gäller begreppet stress . Forskning kring läxor i Sverige har inte varit omfattande. Vissa forskare frånskjuter sig till och med sina resultat om läxor om resultaten inte visar ett önskat mönster. Detta gör att fenomenet både har otydliga fördelar och nackdelar då någon konsensus inte finns.

Syfte: Uppsatsens syfte är att kartlägga de problem som de fyra största bankerna i Sverige ställts inför med anledning av införandet av de nya kapitaltäckningsreglerna samt identifiera de konsekvenser som implementeringen leder till för bankernas del. Metod: Uppsatsen grundar sig på en induktiv deskriptiv ansats. Vår empiri har vi samlat in genom öppna intervjuer med nio respondenter. Teoretiska perspektiv: I litteraturgenomgången presenterar har vi bakgrunden till de nya kapitaltäckningsreglerna samt introducerar läsaren för vetenskapliga artiklar vilka bygger på tron på siffror och att mäta risk med hjälp av sannolikhet. Empirin bygger på intervjuer med temafrågor.

I denna uppsats har kränkningsbegreppet inom skadeståndsrätt blivit utrett avseende dess innebörd, funktion och oklarheter. Syftet har varit att sammanställa en klar bild av kränkningsbegreppet i förhållande till skadeståndslagen samt att utreda de svårigheter av att ersätta något som är oersättligt, lagens krav på orsakssamband samt huruvida syftet för kränkningsersättning stämmer överens med det övergripande syftet för skadestånd. Arbetet är av deskriptiv art med vissa kritiska och jämförande inslag. Domstolspraxis har fortlöpande behandlats i syfte att göra exemplen levande och lättförståeliga. Uppsatsens syfte och dess frågeställningar har blivit uppfyllda med hjälp av lagtextstudier, propositioner, praxis samt relevant doktrin.

Under lågkonjunkturer är det ofta ungdomar som drabbas hårdast på arbetsmarknaden. Ungdomsarbetslösheten i den Europeiska unionen har i och med den senaste finanskrisen ökat dramatiskt och genomsnittet ligger på en nivå över 22 %. Det land som 2011 hade den högst rapporterade ungdomsarbetslösheten bland medlemsstaterna var Spanien, 46,4%, och den lägsta återfanns i Nederländerna med 7,6 %, dessa siffror har fram till mätningar i mars 2012 växt till 51,1% för Spanien och 9,3 % för Nederländerna. Denna uppsats ämnar att utifrån teorier kring utbildningssystem, arbetslöshet och dual marknadsteori jämföra varför stora skillnader i ungdomsarbetslöshet existerar mellan dessa två länder.Genom en deskriptiv studie av de båda ländernas utbildningssystem, arbetsmarknader och arbetsmarknadsåtgärder finner vi stora skillnader mellan länderna, som till viss del kan förklara varför Spaniens ungdomsarbetslöshet är mer än fem gånger så stor som Nederländernas. Vi fann skillnader mellan de båda ländernas utbildningssystem och vilka åtgärdsprogram som införts för att reducera ungdomsarbetslösheten samt att länderna drabbats olika svårt av den senaste recessionen..

Lidande utgör ett hot mot hela människan som ej kan undflys. Patientens lidande påverkar vårdaren. Det skapar ett eget lidande i sjuksköterskan som inte kan lindra patientens lidande eller till och med orsakar ytterligare lidande. Också anhörigas lidande påverkar intensivvårdssjuksköterskan. Syftet med uppsatsen var att beskriva hur intensivvårdssjuksköterskor upplevde att vårda patienter med svårt lidande.

Bakgrund: I Sverige minskar årligen självmorden totalt men bland 15?24-åringar kan en viss ökning ses. Bakom självmord ligger oftast depression men även utanförskap, känsla av hopplöshet och annat emotionellt lidande som kan utlösa suicidalitet. Statistiskt sett har självmordsförsöken, den enskilt största risken för fullbordat självmord, ökat kraftigt främst hos flickor. Viktigt är att ha kunskap om riskgrupper och symtom för att tidigt kunna identifiera självmordstankar och på så sätt rädda liv.

Inledning: Att som förälder få ett barn som vid födseln är sjukt eller får en sjukdom strax efter födelsen är traumatiskt och medför stora påfrestningar för föräldrarna. Barnet behöver medicinsk vård och specifik omvårdnad vilket kan medföra att den så viktiga anknytningen mellan främst mor och barn blir fördröjd och försvårad.Syfte: Studiens syfte är att beskriva mödrars upplevelse av att knyta an till sitt barn, när barnet vårdas på en pediatrisk vårdavdelning under nyföddhetsperioden.Metod: Fenomenologisk ansats med kvalitativa intervjuer. Resultat: I studiens resultat framkommer tre huvudteman, att knyta an försvåras av separation, att knyta an genom amning samt att knyta an genom delaktighet. Separationen mellan mor och barn medför att mödrarna upplever att anknytningen försvåras. Utebliven information gör att mödrarna upplever ovisshet, rädsla och att inte ha kontroll.

Syftet med min undersökning är att beskriva elever med läs- och skrivsvårigheters erfarenheter av att studera på gymnasieskolans yrkesförberedande program. Frågeställningen jag utgått från är: hur beskriver elever med läs- och skrivsvårigheter sin tillvaro på gymnasiet? För att kunna ta del av elevers erfarenheter har jag använt mig av en fenomenologisk ansats och genomfört halvstrukturerade intervjuer med tre elever. I min analys har jag använt mig av den existentiella fenomenologins fyra aspekter som betraktas vara grundläggande i formandet av personens livsvärld. Aspekterna är relationer, tid, kropp och rum.

SammanfattningAv: Frida RönnbrinkFöräldrar som har förlorat ett barn under perinatalperioden ? en kvalitativ studie om föräldrars upplevelser av bemötande, stöd och hjälpStudien syftade till att utifrån sex föräldrars berättelser, nå en ökad förståelse om hur de upplever bemötandet, stödet och hjälpen då de förlorat ett barn under perinatalperioden. Studien hade följande frågeställningar: Hur upplever föräldrar, som har förlorat sina barn under perinatalperioden, det bemötande och det stöd och den hjälp de fått från professionella? Hur upplever de det sociala nätverkets bemötande och stöd? För att besvara frågorna utgick intervjun från tre teman, professionellt bemötande, professionellt stöd och hjälp samt det egna sociala nätverket. Studien gjordes med en fenomenologisk vetenskapsfilosofisk position.

Det saknas vetenskaplig kunskap om betydelsen av uppföljning av närstående som mist någon genom dödsfall inom intensivvården. Det saknas också rutiner för denna uppföljning på de flesta intensivvårdsavdelningar, trots att kliniska riktlinjer pekar på vikten av dessa samtal. En del intensivvårdsavdelningar har rutiner för detta men långt ifrån alla. Syftet med studien är att undersöka uppföljningssamtalets betydelse och mening för närstående efter ett dödsfall på en intensivvårdsavdelning. Data kommer att insamlas med tjugo intervjuer och analyseras med en fenomenologisk hermeneutisk ansats.