Syftet med detta arbete är att ta fram den ultimata träkärnan utefter uppspaltade önskemål på egenskaper i ett par allmountainskidor med nordiska träslag.Studien är deskriptiv och kvantitativ då den syftar till att mäta förändringsgraden under påverkan på träslagen. För att få in data till mina frågeställningar har tester genomförts som genererar datainsamling. En förundersökning gjordes med intervjuer för att få fram ett mer specificerat underlag för att konstruera vilken metod jag skulle ha i det slutgiltiga arbetet.Resultatet av studien visade att träslaget bok hade de bästa egenskaperna vad gäller böjhållfasthet. Ask hade de bästa egenskaperna när det kom till testerna på vridstyvhet. Det negativa med dessa träslag är att de är för tunga.

Uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie, med barnperspektiv som metodologisk utgångspunkt. Syftet är att infoga några barns röster, angående vem som stör(s) i det offentliga rummet.Intervjuerna genomfördes våren 2008 i Stockholmsområdet, med ett urval av fyra barn i nioårsåldern. Gruppintervjuerna skedde vid två tillfällen och formen var halvstrukturerad.Olika teorier tillämpas utifrån en problematisering av vuxenmakt, där barnens reflektioner relateras med positioneringar och normer. Teoretiska begrepp från queer- och maskulinitetsteori används för att se till maktdynamiken, mellan barn och vuxna. Det framkommer att de intervjuade barnen använder sig av olika motståndsstrategier, för att handskas med rådande vuxenmakt i det offentliga rummet.

Syftet: var att beskriva sjuksköterskans agerande och vilka faktorer som kan påverka beslutet om att anmäla eller inte vid misstanke om barnmisshandel samt att granska kvaliteten avseende de metodologiska aspekterna urval- och datainsamlingsmetod i studiens ingående artiklar.Metod: Deskriptiv litteraturstudie baserad på femton vetenskapliga artiklar som söktes från databaserna Pubmed och Cinahl.Resultat: Sjuksköterskor känner sig osäkra när tecken/symtom var otydliga och avvaktade för att samla information innan hon eller han bestämde sig för att anmäla. Sjuksköterskor var bekväma i sina observationer när arbetsplatsen stod bakom beslut om att anmäla misstanke om barnmisshandel. Faktorer som visade sig påverka sjuksköterskans beslut om att anmäla var utbildning, kunskap, samarbete, riktlinjer, självförtroende, attityder och inställning.Slutsats: Screening för barnmisshandel, tydliga riktlinjer, mer stöd från kollegor samt utbildning inom området behövs..

Det finns mycket forskning kring hur individer med Parkinson har möjlighet att förbättra sina fysiologiska funktioner genom träning. Det finns dock få studier som beskriver upplevelser av träningen. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelser av sjukgymnastledd gruppträning hos individer med Parkinson och undersöka hur resultatet överensstämde med domänerna i Internationella klassifikationen av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF). En kvalitativ deskriptiv innehållsanalys tillämpades. Fem deltagare medverkade i studien.

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur mammor med synnedsättning och barn i åldern 0-16 år upplever sin psykosociala hälsa samt hur de hanterar sin situation. Metod: En deskriptiv studie med en kvalitativ ansats. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Totalt analyserades intervjuer med åtta informanter. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier och 20 subkategorier: Att vara förälder med synnedsättning, att som synskadad möta sin omgivning, att få stöd, att hantera vardagen, att fysiskt och psykiskt påverkas av sin situation.  Resultaten visade att mammor med synnedsättning med barn i åldern 0-16 år utsattes för ökad psykosocialt stress.

Bakgrund: Statistik visade att i vården och i samhället har antalet bärare av multiresistenta bakterier, t e x ESBL ökat. Som skydd mot smittspridning tillämpades basala hygienrutiner. Lokala riktlinjer framtagna av infektionsexpertis fanns tillgängliga på intranätet där de kontinuerligt uppdaterades. Syfte: Syftet med studien var att undersöka var sjuksköterskan hittade aktuella vårdrutiner vid vård av patienter med ESBL. Metod: Empirisk tvärsnittsstudie med kvantitativ forskningsansats.

Bakgrund: Statistik visade att i vården och i samhället har antalet bärare av multiresistenta bakterier, t e x ESBL ökat. Som skydd mot smittspridning tillämpades basala hygienrutiner. Lokala riktlinjer framtagna av infektionsexpertis fanns tillgängliga på intranätet där de kontinuerligt uppdaterades. Syfte: Syftet med studien var att undersöka var sjuksköterskan hittade aktuella vårdrutiner vid vård av patienter med ESBL. Metod: Empirisk tvärsnittsstudie med kvantitativ forskningsansats.

Den ekonomiska och fysiska tillgängligheten av narkotika är idag historiskt hög, vilket bidrar till att narkotikan numera ses som en normalitet i samhället. Denna kvalitativa intervjustudie skildrar hur sex personer, alla med någon form av narkotikabakgrund, upplevt att narkotikan på ett eller annat sätt varit en del i deras liv. Deltagarna ger en bild av människors olika anledningar till att börja, fortsätta och sluta ett narkotikabruk samt beskriver hur attityden hos narkotikabrukare ofta förändras över tid. Resultatet visade att det sociala nöjet samt upplevelsen att bli fri sin inre oro var komponenter som medförde en positiv attityd, medan destruktiva konsekvenser i form av självförstörelse, kontrollförlust och sociala problem var komponenter som resulterade i en negativ attityd. Då den mänskliga attityden är en följd av våra tankar, känslor och handlingsinriktningar kom dessa aspekter att utgöra fokus för studien.

Ämne: Magisteruppsats i företagsekonomi 10 p, inriktning redovisning Syfte: Beskriva Kodens roll som förtroendefrämjare utifrån intressentgruppernas perspektiv. Metod: Uppsatsens ansats är abduktiv med ett intensivt/deskriptiv upplägg. Metoden är kvalitativ där fem intervjuer har genomförts med respondenter från Kodens intressentgrupper. Teoretiska perspektiv: Då uppsatsen bygger på Kodens roll som förtroendefrämjare behandlar referensramen etik och dess betydelse för förtroende. Även förtroendebegreppet behandlas ingående och dess betydelse investerare och ägare i företag.

SammanfattningNästan 100 % av alla barn som föds i Sverige kommer i kontakt med BVC. Syftet med BVCs verksamhet är hälsoövervakning, rådgivning och att stödja föräldrar i föräldrarollen.Syftet med denna studie var att beskriva hur föräldrar upplever kontakten med BVC.Studien har en deskriptiv kvantitativ design och en kvalitativ del med analys av innehållet i de öppna frågorna. Den genomfördes i ett område i mellansverige. Alla föräldrar som besökte BVC under en vecka i oktober 2006 blev tillfrågade om att delta i studien. Tjugoen BVC fördelade på 18 olika städer/samhällen har ingått i studien.

Aktuell studie undersöker hur fem socionomer inom kommunalverksamhet tänker kring tillämpandet av Barnkonventionen isocialt arbete. Fokus ligger på deras egen arbetssituation; deproblem och möjligheter som de möter i sitt dagliga arbeteinom socialtjänsten. Underlaget för resultatet togs fram genomkvalitativa intervjuer med de femsocionomerna. Resultatet presenteras genom ett deskriptivtangreppssätt och problematiseras med hjälp avBarnkonventionen, mänskliga rättigheter ochBarnkonventionens lagstatus i Sverige. Intervjuerna visade attsocionomerna i många fall inte hade tillräcklig kunskap omBarnkonventionen som helhet.

Syfte: Att undersöka hur musik som omvårdnadsåtgärd påverkar patienten fysiskt och psykiskt pre-, peri- och postoperativt. Metod: Deskriptiv litteraturstudie. 12 artiklar inkluderades som granskades, analyserades och sammanställdes. Sökningarna utfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Huvudresultat: Resultatet visade att musik i samband med operation påverkar patienten både fysiskt och psykiskt på flera olika sätt.

Utbildning och livslångt lärande är idag aktuella begrepp i samhället och det finns en självklarhet i att skaffa sig en formell yrkesutbildning. Dock finns än i dag arbeten som kräver fysiska handlingar och praktiska erfarenheter. Yrken där individer tillsatt sig kunskap genom att arbeta, inte genom att studera. Badmästare är en sådan yrkesgrupp, där flertalet anställda saknar formell utbildning. Genom en fenomenologisk forskningsansats undersöks på vilka sätt en praktisk yrkesgrupp upplever kompetensutveckling och möjligheten att utvecklas i arbetet.

Syftet med denna C-uppsats har varit att undersöka hur vuxna endabarn upplever sin situationav att leva som endabarnet. Vi har undersökt hur de upplevt sin roll i familjen samt hurrelationen till föräldrarna och det sociala nätverket har varit och är för närvarande. Vi haräven lyft fram de föreställningar som finns i samhället om endabarn och tagit reda på om dethar påverkat våra informanter på något sätt.Vi har valt att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod i vår uppsats.Vår utgångspunkthar varit en fenomenologisk ansats då vi vill beskriva och förstå våra informanters livsvärld.I vår studie har vi genomfört fem semistrukturerade intervjuer för att samla in vårt material.De teoretiska perspektiv som vi använt oss av har varit symbolisk interaktionism med fokuspå rollteori, systemteori samt KASAM. Den tidigare forskning som vi valt att redovisa harbestått av tre internationella artiklar.En kort sammanfattning av det resultat vi kommit fram till visar att informanterna har upplevtsin barndom som positiv med mycket uppmärksamhet från föräldrarna, de har ett starkt socialtnätverk vilket bidragit till att informanterna inte saknat syskon i någon större utsträckningunder sin uppväxt. Resultatet visar däremot att livet som endabarn är mer komplext i vuxenålder, när oro för åldrande föräldrar infunnit sig och känslor av ensamhet blivit påtagligare..

Syftet med denna studie var att undersöka tandstatus fem år efter genomförd radioterapi mot huvud- och halscancer och jämföra med status omedelbart före radioterapistart. Ytterligare ett syfte var att undersöka hur patienterna upplever sin munhälsa. En kvantitativ deskriptiv tvärsnittsstudie har utförts på 21 patienter som har behandlats med radioterapi involverande hela eller delar av munhålan som stod på tur att kallas för en femårskontroll. Patienterna kallades från ett patientregister tillhörande sjukhustandvården på Käkkirurgiska kliniken i Lund. Studien delades in i tre delar: journal- och röntgengranskning, klinisk undersökning samt att patienterna fick besvara ett antal frågor rörande deras munhälsa.