Syftet med studien ?r att unders?ka v?rdnadshavares upplevelse av delaktighet och samverkan vid ?verg?ng mellan f?rskola och f?rskoleklass. Urvalet ?r v?rdnadshavare till barn i behov av s?rskilt st?d. Forskningsfr?gor i studien handlar om att unders?ka v?rdnadshavares upple velser av f?rh?llningss?tt, bem?tande samt kommunikation vid ?verg?ng.

Syfte. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vetenskaplig forskning kring hur patienter upplever vård, information och rehabilitering efter stroke. Frågeställningarna inkluderade vilken erfarenhet strokepatienter har gällande omvårdnad och rehabilitering, vad de värdesätter inom dessa områden samt om patienter anser att de fått tillfredställande information och kunskap om stroke och rehabilitering. Metod. En litteraturstudie utifrån fenomenologisk ansats för att sammanställa vetenskaplig, kvalitativ forskning. Bakgrund. Stroke är ett samlingsnamn för infarkt i hjärnan och är en av våra stora folksjukdomar i Sverige.

Fler människor lever allt längre idag än tidigare vilket ökar andelen sköra äldre i befolkningen. Sköra äldre personer har nedsatt autonomi och har ofta stort omvårdnadsbehov. Det har visat sig att många sköra äldre personer har nedsatt munhälsa och ökat tandvårdsbehov, vilket kan leda till stort fysiskt och psykiskt lidande. Det reformerade tandvårdsstödet infördes år 1999 i Sverige vilket innebar uppsökande verksamhet för att fånga upp äldre, sjuka och funktionshindrade med behov av tandvård. Det finns tecken som tyder på att denna reform inte nått ut i den utsträckning det var tänkt samt att vårdpersonal har bristfällig kunskap på området munhälsa.

Unga vuxna är en grupp som i allt större utsträckning söker stöd för sina psykiska svårigheter. Att hitta samtalsformer som är verksamma är därför av stor vikt för målgruppen. På S:t Lukas Stockholmsmottagning har man valt att erbjuda unga i åldrarna 18-29 år ?Upp till fyra samtal? ? en form av problemformulerande samtal eller counselling. Genom att sätta sig mer in i hur terapeutens arbete gestaltar sig i den här typen av kortare samtalskontakt, kan stödet till målgruppen förhoppningsvis utvecklas ytterligare.

Under det nyligen avslutade kriget i Irak, 2003, har kriget inom den fjärde arenan,informationsoperationer, blivit påtaglig. Vilken kapacitet har Ryssland inom denna arena?Syftet med uppsatsen är att lägga en grund till fördjupad kunskap om ryskainformationsoperationer, dels vad doktrinerna uttrycker men även praktiskt genomförande.Uppsatsen inleds med en analys av det första Tjetjenienkriget 1994 ? 1996 och däreftermilitära doktrinen samt doktrinen om informationssäkerhet, båda undertecknade år 2000.Genom en analys av det andra Tjetjenienkriget, 1999 ? , redovisas vilken ?Lessons Learned?som har skett mellan de två krigen via doktrinerna. I min påföljande diskussion och syntesredovisas vilken kurs Ryssland har lagt ut för informationsoperationer.I arbetet utnyttjar jag en deskriptiv metod med induktiv slutledning. Beskriven teori,manöverteorin, samt analysverktyg, OODA-loopen, och de där dragna slutsatser kommer attutnyttjas i en diskussion om det resultat som min kvalitativa textanalys ger.

 Flickor med AD/HD upptäcks ofta inte i tid vilket kan ge konsekvenser inom flera områden under uppväxten. Syftet med denna uppsats var att bidra till en ökad förståelse kring hur diagnosen AD/HD kan påverka livet under uppväxten för flickor. Sex vuxna kvinnor med AD/HD intervjuades för denna studies syfte. Studien grundade sig i kvalitativ metod med hjälp av fenomenologisk tolkning samt meningskoncentrering vid sammanställning och analys av intervjumaterialet. Undersökningen fokuserade på sex centrala teman; diagnosens betydelse, skola, fritid, familjen, jämnåriga relationer och självuppfattning. Resultatet förtydligade att dessa centrala teman är betydelsefulla områden för en flicka med AD/HD under uppväxten.

Det normala åldrandet samt kroniska sjukdomar påverkar individens näringstillstån, förmågan att inta mat och kan leda till malnutrition. Malnutritionstillstånd har samband med ökad risk för funktionsnedsättning och död. Syftet med denna studie var att beskriva åtgärder för att förebygga och behandla malnutrition hos äldre. Metoden var systematisk litteraturstudie med deskriptiv design. Studien innefattade 15 kvantitativa studier genomförda på personer över 65 år.

Fler människor lever allt längre idag än tidigare vilket ökar andelen sköra äldre i befolkningen. Sköra äldre personer har nedsatt autonomi och har ofta stort omvårdnadsbehov. Det har visat sig att många sköra äldre personer har nedsatt munhälsa och ökat tandvårdsbehov, vilket kan leda till stort fysiskt och psykiskt lidande. Det reformerade tandvårdsstödet infördes år 1999 i Sverige vilket innebar uppsökande verksamhet för att fånga upp äldre, sjuka och funktionshindrade med behov av tandvård. Det finns tecken som tyder på att denna reform inte nått ut i den utsträckning det var tänkt samt att vårdpersonal har bristfällig kunskap på området munhälsa.

Arbetets art: C- uppsats 10 poäng i Barndoms- och ungdomsvetenskap. Sidantal: 45 Titel: Arbetar pedagogerna på förskolan medvetet för att stimulera barns motorik? Författare: Stefan Kruse & Johanna Nilsson Handledare: Ann- Sofi Råstam Datum: 2005/12/16 Bakgrund: Vi är två blivande förskollärare som läser på lärarutbildningen i Malmö. Under våra sidoämnen läste vi 40 poäng idrott och genom det fick vi ett stort intresse för det ämne vi valt att skriva om. Syfte: Syftet med undersökningen var att se om pedagoger i förskolan på ett medvetet sätt arbetade för att stimulera barns motorik. Problemprecisering: Vi valde att undersöka om pedagoger på två förskolor medvetet arbetade för att stimulera barns motorik och i så fall studera hur de arbetar. Vi ville också se hur pedagogerna tänkte kring barn med brister i motoriken. Metod: Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer och observationer. Undersökningen har en deskriptiv karaktär.

Patienter vars hälsotillstånd försämras på sjukhusen ska känna sig trygga i att det upptäcks i tid och att åtgärder vidtas för att förebygga och behandla försämringen.Syfte:Att undersöka undersköterskors, sjuksköterskors och läkares behov av utbildning i att tidigt upptäcka patienter med sviktande vitala funktioner på fyra vårdavdelningar på Akademiska sjukhuset.Metod:Författarna valde att göra en deskriptiv, kvantitativ tvärsnittstudie. Studien pågick under vecka 9 och 10 år 2011. Det delades ut 202 enkäter, varav 69 blev besvarade, vilket innebär att svarsfrekvensen uppgick till 34 %.Resultat: Fyrtioåtta procent av respondenterna upplevde stress då en patient sviktade i sina vitala funktioner. Tjugotvå procent saknade kunskaper i bedömningen av medvetandegrad och neurologi. Sextioen procent svarade att de ibland kunde få hjälp av en läkare/läkarkollega med att göra en bedömning av patientens tillstånd.

Fyra analysander intervjuades om deras upplevelser av den psykoanalytiska situationen. Materialet analyserades med hjälp av EPP (empirical phenomenological psychologial) -metoden. Resultatet beskriver fenomenets meningsstruktur som en helhet och visar på den psykoanalytiska situationens generella kännetecken: den psykoanalytiska situationen som något svårfångat, som ett upprepat omprövande, som ett arbete, den präglas av konflikter och motstånd, en upplösning av tid och rum, ett möte med analytikern, ett rum för självutforskande och avslutningsvis, identitetsskapande självreflektion. Resultatet visar att upplevelsen av den psykoanalytiska situationen är något upplösande som bryter med den vanliga livsvärldsupplevelsen. Den är något irrationellt svårfångat.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka vårdpersonals kunskaper, attityder och bemötande i vården av dementa i äldresjukvården.Metod: En deskriptiv kvalitativ studie genomfördes med sju semi-strukturerade intervjuer med åtta deltagare från äldreboenden i Jönköpings län. Intervjuerna spelades in och bearbeta-des med innehållsanalys.Resultat: I resultatet framkom att intervjupersonernas personliga erfarenheter av demenssjukdom påverkade deras förståelse för anhöriga till demenssjuka. Vårdpersonalen ansåg att anhörigas kunskaper och åsikter var viktiga. Aktiviteter anpassades efter de demenssjukas förmågor och intressen. Vikten av att se personen bakom sjukdomen betonades, detta var svårt vid tids- och personalbrist.

Tema: Konflikthantering mellan vännerSyfte: Att undersöka bakgrunden och förekomsten för hur konflikter tar sig uttryck i vänskapsrelationer samt hur konflikter hanteras i deras relation. Studien tar även upp respondenternas tankar kring kön och ålders inverkan av vänskapsrelationen.Frågeställningar: Vilken betydelse får konflikter och hur hanteras dem i en vänskapsrelation? Vad kännetecknar de konflikter som uppstår i vuxnas vänskapsrelationer? Vad anser respondenterna vara orsakerna vara till att en konflikt uppstår i en vänskapsrelation?Teorianknytning: Intervjupersonernas berättelser analyserades med hjälp av tre teorier vilka utgjordes av Konfliktteori, Anknytningsteori samt Kommunikationsteori. Metod: Studie är av deskriptiv karaktär, vi har valt att göra en kvalitativ studie vilket är en bättre metod för att fånga erfarenheter och betydelser utifrån respondenternas vardag. Med hjälp av en intervjuformulär-guide undersöks kvinnors upplevelser av deras vänskapsrelationer med betoning på konflikter och relation.Resultat: Vi kan utifrån vårt resultat urskilja att respondenternas beskrivningar av vad som är en bra vän innehåller både beteenden och egenskaper.

Studiens syfte var att undersöka hur arbetssituation och karriär påverkar hur föräldrar väljer att fördela föräldraledigheten mellan sig. Sverige har en föräldraförsäkring som ger både mannen och kvinnan möjlighet att ta ut och dela föräldraledigheten lika, men kvinnan är fortfarande den som tar ut den hösta andelen av föräldraledigheten. Den undersökta gruppen bestod av fem informanter som varit föräldraledig och var tillbaka i arbete igen. Studien genomfördes med en kvalitativ deskriptiv metod med hjälp av en intervjuguide som var halvstrukturerad med öppna frågor.Resultatet visade på att traditioner och könsroller fortfarande är starkt styrande. Männen tar oftare ut sin del av föräldraledigheten i kortare perioder eller i mindre omfattning än kvinnor och är därför borta från arbetet mindre del.

Syfte: Undersöka hur sjuksköterskor och läkare upplever att samarbetet dem emellan fungerar, hur sjuksköterskor och läkare anser olika faktorer hos den andra yrkesgruppen påverka samarbetet mellan dem och hur faktorerna påverkar arbetet och dess resultat.Metod: Kvantitativ studie med deskriptiv statistik. Enkäter med slutna svarsalternativ. Respondenterna bestod av 24 sjuksköterskor och 17 läkare.Resultat: Läkare tenderar i högre grad än sjuksköterskor att anse att samarbetet dem emellan fungerar bra. Båda yrkesgrupperna ansåg att den viktigaste egenskapen hos motparten för ett fungerande samarbete, är att ha kunskaper inom sin specialitet. Bland sjuksköterskorna var det den egna arbetsinsatsen och resultatet av patientvården som påverkades mest av ett gott samarbete, medan läkarna ansåg trivseln i arbetsgruppen påverkades mest.Slutsats: Fler läkare än sjuksköterskor anser att samarbetet yrkesgrupperna emellan fungerar väl.