New technologies and new consumer behaviors are having a large impact on mediacompanies. The biggest change is in the behavior of the younger demographic whereold platforms like television are abandoned for new online platforms. In this newworld, media companies and organizations need new tools and business models tostay competitive. One such tool is Design Thinking, a term used to describe a cognitivedesign-specific set of activities used during a design process. It has been popularizedin commercial areas and there the term is used to describe an applicable workflowused to promote the skills required to use Design Thinking.

Studien syftade till att genom aktionsforskning undersöka hur det kan skapas användbarhet i en e-handelslösning. Bakgrunden till detta ligger i författarnas eget antagande kring att det spelar in fler faktorer än endast användbarhet när ett gränssnitt skall skapas för en webbplats som erbjuder e-handel. Faktorerna identifierades till användbarhet, handlingsbarhet samt teori kring sambandet mellan förtrogenhet, tillit och lojalitet, ur vilka det gjordes ett urval för denna studie. Genom att sätta ihop dessa faktorer skapades en egen Designteori, kallad e-handelsbarhet. E-handelsbarhet applicerades på en webbplats med e-handel i syfte att utföra en praktisk omarbetning av ett existerande gränssnitt.

Syftet med denna studie är att få fördjupade kunskaper om hur sångpedagoger med hjälp av kommunikativa resurser hanterar sin sångundervisning. I bakgrundskapitlet presenteras forskning inom områdena kommunikation genom kroppsliga resurser, elevers tillägnande och förhållande till kunskap samt lärares val av undervisningsinnehåll. Vidare presenteras multimodalitet och Designteori som teoretiska utgångspunkter.Undersökningen är genomförd med hjälp av stimulated recall interview och videoinspelningar. Fyra sångpedagoger som undervisar på högstadie- och gymnasienivå deltar i undersökningen. Sånglektioner har videoinspelats och sångpedagogerna har intervjuats.

Uppsatsen är ett examensarbete i Produktdesignprogrammet på Malmö Högskola. Projektet analyserar med hjälp av Kritisk Designteori de samhällsnormer som kopplas till dockor för flickor i åldern 7-11. En studie av ämnen kopplade till relationer och interaktioner mellan barn och docka utfördes genom litteratursökningar och intervjuer med målgrupper. Utifrån slutsatser i studien utformades koncept, ämnade att kritisera idealiseringen av passivitet och skönhetsfokus som marknaden är präglad av. Ett koncept valdes ut och utvecklades vidare med hjälp av Kritiska designmetoder..

Studiens syfte är att utforska en musikers kroppsspråk vid instuderingen av en orkesterstämma. Detta har observerats under instuderingen av förstaflöjtstämman i fjärde satsen av Brahms andra symfoni. Studien har sin utgångspunkt i det designteoretiska perspektivet och har genomförts med hjälp av videoobservationer under repetitionsperioden av verket. Jag har även fört loggbok under processen av självobservationen. Resultatet av studien visar att de kroppsliga resurserna kan hjälpa, men också stjälpa, den musikaliska processen och dess uttryck.

I detta sja?lvsta?ndiga arbete utforskas en la?randeprocess i tonsa?ttningen av ett kortare musikaliskt verk fo?r sa?ng och piano, vilket beskrivs utifra?n ett designteoretiskt la?rande- perspektiv. Studien baseras pa? videoinspelade sja?lvobservationer som pa?ga?tt under 3 ma?naders tid. Analysen av la?randeprocessen sker med hja?lp av designteoretiska be- grepp som la?randets resurser och transformationscykler.

Studiens syfte är att se ifall det är möjligt att under en kortare tid bli en bättre a-vistaläsare. För att underso?ka detta har jag under en åttaveckorsperiod övat a-vista 15 minuter per dag, med hjälp av en bok just för a-vistaläsning. Ett urval av dessa övningstillfällen har jag videofilmat. Jag har också använt mig av loggbok för att dokumentera mina upplevelser av min egen process.

Syftet med studien är att utforska hur några utvalda tillvägagångssätt för lärande, förmedlade av ledande slagverkare och slagverkslärare, används av och fungerar för en lärarstudents instudering av ett musikverk. Dessa tre tillvägagångssätt användes för att studera in Concerto for marimba and strings av Emanuel Sejourné.  Ljudinspelningar och loggbok låg till grund för analysen om vad som fungerade bra för mig i min egen övning och hur jag upplevde de olika metoderna under pågående övning. I resultatet framkommer att framförallt trivselfaktorn är en bidragande orsak till ett lyckat övande. Andra viktiga faktorer som redovisas är vikten av att ha kontroll på musiken innan jag som musikutövare börjar öva samt vikten av att öva som en konsert i förebyggande syfte. Avslutningsvis diskuteras arbetets resultat i relation till den presenterade litteraturen och tidigare forskningen inom området..

Den här studien undersöker hur förutsättningar för lärande förändras genom digital humanities.Utgångspunkt för lärande hämtas ur designteoretiskt multimodalt perspektiv. Teoretiskutgångspunkt för att uppnå förståelse inom digital humanities är hermeneutisk teori. Studien hargenomförts med den öppna metoden litteraturanalys och analyserar antologin DigitalHumanities Pedagogy: Principles, Practices, Politics. Studien belyser digital humanities utifrånolika kunskapsskapande aktiviteter inom lärande och hur lärande kan främjas genom digitalaverktyg och inlärningsmiljöer. Studien belyser exempel på hur digital humanities ställer nyakrav på undervisning och den lärande samt att digitala öppna universitet med fri tillgång tillmaterial och undervisning, förändrar förutsättningarna för institutioner..

With this paper my aim has been to investigate my subjectivity and responsibility as a landscape architect and to find ways to relate to it and handle it in my work. When I advocate a certain concept for a project, I influence the outcome, and in doing so I take on a personal responsibility. Even though my judgement is built upon facts and cooperation with colleagues and other consultants, I am always responsible for the part I play and how I affect the course of action. To what extent can I advocate my view and is it actually my responsibility to do it? How is my subjectivity part of my knowledge and influence as a landscape architect? I have interviewed three well known Swedish landscape architects to have their view on the matter. Since they are all strong individuals with huge experience and influence, the personal responsibility they bring upon themselves for their design action is as important. I have also used one of my own projects as a case study, analysing my design and standpoint and my relationship to the client to illustrate how these questions emerge even in the smallest projects. In the last section of the investigation I have searched for clues in diverse literature. This section is divided into three view points; the society, the profession and the individual..

Syftet med studien a?r att underso?ka pa? vilket sa?tt en slagverkare anva?nder kroppen som semiotisk resurs samt hur o?vningsprocessen under en begra?nsad period a?r utformad. Fo?r att underso?ka detta har jag under en femveckorsperiod o?vat pa? ett marimbastycke 20 minuter om dagen fem dagar i veckan och dokumenterat detta genom videoobservationer och loggboksskrivande. I analysen utga?r jag ifra?n ett designteoretiskt perspektiv.

I byggandet av ett varumärke ligger huvudsyftet i att skapa en produkt som bygger på mer än det visuella materialet. För att förstå både kunden och marknaden - och samtidigt bygga varumärket på ?rätt? värden - bör en designbyrå följa ett antal klara steg i sin arbetsmetodik. Denna uppsats syftar dels till att belysa arbetsmetodiken hos svenska designbyråer, dels att undersöka i vilken utsträckning byråerna tillämpar teorier inom Design Management och varumärkesbyggande. Med hjälp av intervjuer undersöks arbetsprocessen vid tre ledande svenska designbyråer.

Studiens syfte är att upptäcka strategier och metoder för att på gehör planka musik. Detta har undersökts genom studier av min egen lärprocess när jag plankar en för mig okänd låt på gehör. Under processen har jag filmat mig själv och fört loggbok för att kunna dokumentera vad som har hänt och vad som har upplevts. Vid analysen av filmerna har jag tittat på mitt lärande utifrån ett designteoretiskt perspektiv. Jag har då upptäckt olika resurser för att ?höra och göra?.

Syftet med arbetet är att bidra till ökad kunskap om hur kontrabaspedagoger utformar gruppundervisning i sitt arbete med kontrabaselever. Det tycks finnas en stor brist på studier som behandlar gruppundervisning på kontrabas. I bakgrundskapitlet belyses därför gruppundervisning med dess för- och nackdelar, olika gruppundervisningsmetoder för stråkpedagoger samt forskning som visar positiva effekter av gruppundervisning. Föreliggande studie grundar sig på det designteoretiska och multimodala perspektivet. Datamaterialet består av två videodokumentationer från två olika kontrabaslärare.

Syftet med studien är att undersöka musiklärares syn på och hantering av elevers övning. Data har samlats in genom intervjuer med fyra instrumentalpedagoger som arbetar på kulturskola/gymnasiet/folkhögskola eller musikhögskola. Två av informanterna arbetar i huvudsak inom den klassiska genren och två arbetar inom både den klassiska och afro-genren. Intervjuformen var kvalitativ med en övergripande huvudfråga och sedan öppna följdfrågor. Analysen av data är gjord utifrån ett designteoretiskt perspektiv.