Utveckling av mobilapplikationer är ett område som har haft en stark tillväxt de senaste åren. Området är relativt nytt och outforskat och förväntas att öka i många år framöver då allt fler företag ser möjligheten att nå ut till sina kunder var de än befinner sig.Syftet med studien är att utreda och identifiera hur utveckling kan ske av användbara gränssnitt till mobiltelefoner. Särskild fokus har legat på utveckling av gränssnitt som dessutom kommer att finnas representerade i flera olika produkter då detta ställer särskilda krav på dess gränssnitt.Prototypen av mobilapplikationen som utvecklats har genomgått en iterativ designprocess som är baserad på litteraturundersökning och målgruppsanalys av potentiella användare genom intervjuer och en enkät. Ett designramverk har skapats och använts vid utveckling av en mobilapplikation samtidigt som persona, kravspecifikation och scenarier har skapats och utgjort grunden för en potentiell användare. Prototypen har utvärderats genom användartester varpå en interaktiv prototyp har skapats i Adobe Flash.Applikationen som utvecklats med ramverket som stöd anses uppnå god användbarhet och vara effektiv att använda.

Syfte med detta arbete är att förstå den grundläggande tanken i permakultur, de principer permakultur bygger på, samt utforska hur permakultur kan praktiseras i stadsmiljö. Arbetet är baserat på en litteraturstudie, studiebesök på Holma Folkhögskola och St Hansgårdens fritidsgård, samt på filmer och intervjuer med personer som praktiserar permakultur. Permakultur som begrepp skapades av Bill Mollison och David Holmgren på 1970-talet, och syftar till att utforma självförsörjande och självreglerande lokalsamhällen, baserade på hur naturliga ekosystem fungerar. Permakultur kan sammanfattas i tre etiska principer: omsorg om jorden, omsorg om människor och begränsad tillväxt och konsumtion, samt rättvist fördelat överflöd. Utöver dessa har David Holmgren beskrivit tolv Designprinciper, vilka kan ses som verktyg för att förändra vårt sätt att tänka kring djur och natur, matproduktion och samhället.

Syfte med detta arbete är att förstå den grundläggande tanken i permakultur, de principer permakultur bygger på, samt utforska hur permakultur kan praktiseras i stadsmiljö. Arbetet är baserat på en litteraturstudie, studiebesök på Holma Folkhögskola och St Hansgårdens fritidsgård, samt på filmer och intervjuer med personer som praktiserar permakultur. Permakultur som begrepp skapades av Bill Mollison och David Holmgren på 1970-talet, och syftar till att utforma självförsörjande och självreglerande lokalsamhällen, baserade på hur naturliga ekosystem fungerar. Permakultur kan sammanfattas i tre etiska principer: omsorg om jorden, omsorg om människor och begränsad tillväxt och konsumtion, samt rättvist fördelat överflöd. Utöver dessa har David Holmgren beskrivit tolv Designprinciper, vilka kan ses som verktyg för att förändra vårt sätt att tänka kring djur och natur, matproduktion och samhället.

De två torskbestånden i Östersjön har minskat markant sedan mitten av 1980-talet. Uppsatsens syfte var att försöka klargöra om förvaltningen av östersjötorsken kan anses vara ett institutionellt och ekologiskt hållbart arrangemang, och om EU:s återhämtningsplan och grönbok för torskfisket i Östersjön kan anses bidra till att förbättra förvaltningen av torsken. Förvaltningen av östersjötorsken analyserades utifrån Elinor Ostroms åtta Designprinciper för institutionellt hållbara arrangemang, som innebär att om Designprinciperna uppfylls, så kan arrangemanget anses vara hållbart. Ett teoretiskt syfte med uppsatsen var också att studera om dessa principer kan appliceras på geografiskt stora och komplexa gemensamma resurser, likt torskfisket i Östersjön. En slutsats som kunde dras var att principerna tycks fungera dåligt att applicera på torskfisket.

Det finns ett behov inom vårdsektorn att på ett mera effektivt sätt kunna bedöma om patienter med Parkinsons sjukdom har rätt medicinering. Behovet ligger i att se om det är möjligt att med hjälp av ett IT-system kunna göra bedömningen på distans och på så sätt effektivisera processen.I och med att Parkinsonpatienter har symptom som t.ex. överrörlighet är inte traditionella lösningar med styrenheter såsom mus och tangentbord lämpliga. Istället har ett användargränssnitt baserat på multimodal interaktion utformats, där användaren interagerar med systemet genom röststyrning och rörelseigenkänning.Detta har gjorts med hjälp av Microsofts Kinect kamera, som är ett verktyg som möjliggör bredare och mer betydelsefull multimodal interaktion mellan människa och dator. Design av gränssnittet har gjorts efter etablerade Designprinciper där användbarhet har legat i fokus.

Det finns olika valmöjligheter för att söka sjukvårdsrådgivning, bland annat att ringa in till vårdgivare eller att söka information om olika symptom via internet. Det vanligaste alternativet människor idag använder för sjukvårdsrådgivning är via telefon, främst genom att kontakta 1177. Dock saknas det ett lättåtkomligt alternativ via mobil teknik. Denna studie tjänar att undersöka vad för behov och möjligheter det finns för en sjukvårdsrådgivningsapplikation. Vidare tjänar studien att undersöka vilka ytterliga funktioner en sådan tjänst ska inneha.

I aktuellt arbete undersöks nya metoder och tekniker som kan användas för att skapa användarvänlig design i mobila enheter. Det har efterfrågas metoder och verktyg för att kunna skapa användarvänlig design i mobila gränssnitt, då det finns ett behov inom detta unga område som binder samman mobila gränssnitt, användarvänlighet och design. Därför har teorier studerats som behandlar områden inom interaktionsdesign och exempelvis innehållande användarvänlighet, skrivna av inflytelserika interaktionsdesigners som Alan Cooper . En sammanställning av Designprinciper och användarvänlighetsprinciper baserades på en omfattande litteraturstudie, och har härefter lätt fram till en operationalisering som i undersökningen bildar, agerar och definieras som ett designverktyg. Detta verktyg har funktionaliteten att utgå från ett webbaserat gränssnitt och med hjälp av verktyget kan designern få hjälp att omforma detta till ett gränssnitt för mobila enheter.

Syftet med detta examensarbete är att ta fram en prototyp för en IT-baserad mobilapplikation för reseledare på resebolaget Rollin?Snow AB. Prototypen har tagits fram med hjälp av en användarstudie som följts upp med en utvärdering.En användarstudie görs för att systemet ska vara användarvänligt för användaren så att denne kan på ett effektivt och tillfredställande sätt utföra specifika uppgifter. Vår användarstudie bestod av intervjuer med reseledare från Rollin?Snow.

Design principles are usually used by interaction designers to help creating a user friendly design by making the designer think about the different aspects of the design. These design principles has been further developed since they emerged in the 1990s, and today they're often used in the field of interaction design. By using the design principles, bad design can be avoided and the frustration of the user reduced. Design patterns is described as structural and behavioral characteristics to improve the environment in user interface amongst other areas. These characteristics could make things easier to understand or improve their appearance, they make tools more usable.The purpose with this essay is to identify design guidelinesto be used by developers when designing surveillance systems.

Studien syftade till att genom aktionsforskning undersöka hur det kan skapas användbarhet i en e-handelslösning. Bakgrunden till detta ligger i författarnas eget antagande kring att det spelar in fler faktorer än endast användbarhet när ett gränssnitt skall skapas för en webbplats som erbjuder e-handel. Faktorerna identifierades till användbarhet, handlingsbarhet samt teori kring sambandet mellan förtrogenhet, tillit och lojalitet, ur vilka det gjordes ett urval för denna studie. Genom att sätta ihop dessa faktorer skapades en egen designteori, kallad e-handelsbarhet. E-handelsbarhet applicerades på en webbplats med e-handel i syfte att utföra en praktisk omarbetning av ett existerande gränssnitt.

Denna studie syftar till att utveckla tumregler för heuristisk utvärdering av typografi i responsiva gränssnitt. Genom att kombinera traditionella typografiska Designprinciper med principer för responsiv webbdesign har tolv tumregler tagits fram. Dessa tumregler har i två heuristiska utvärderingar använts av grafiska designers och gränssnittsutvecklare. De båda grupperna har dessutom fått ge sin syn på upplevelsen av att använda tumreglerna. Tumreglernas förmåga att vägleda till hittade typografiska problem i två responsiva gränssnitt har analyserats och framförallt gränssnittsutvecklarnas resultat har varit i fokus, då målet varit att tumreglerna ska kunna fungera som ett verktyg för att skapa bättre design för gränssnittsutvecklare utan utbildning i ämnet.

Syftet med studien är att undersöka förutsättningarna för en lyckad samförvaltningsprocess i de nya viltförvaltningsdelegationerna (VFD). Vad som gör detta ämne särskilt intressant är att det existerar en komplexitet kring intresset av viltförvaltning. Denna komplexitet inrymmer olika åsikter om hur vilt bör/skall förvaltas och grunden till problemet är människans samexistens med först och främst rovdjuren. Metoden för att göra detta utgörs av en undersökande flerfallstudie där en kvalitativ innehållanalys utförs på redan insamlat intervjumaterial inom forskningsprojektet Legitimate institutions for carnivore management. Föremål för analys är även det formella regelverk som delegationerna har att förhålla sig till i form av; Förordning (2009:1 474) om viltförvaltningsdelegationer.

I takt med att fo?rsa?ljningen av mobiltelefoner o?kat va?rlden o?ver har nya krav och fo?rha?llningsa?tt fo?r utvecklingen av gra?nssnitt fo?ra?ndrats. Forskare inom anva?ndbarhet och interaktionsdesign menar att en anva?ndar-centrerad (UCD) arbetsprocess samt ett responsivt gra?nssnitt utgo?r en god grund fo?r att anva?ndbarhet i gra?nssnitt ska uppna?s. DISE a?r ett Karlstadbaserat fo?retag som a?r verksamma inom branschen digital skyltning fo?r inter- och externkommunikation och deras produkt a?terfinns pa? exempelvis sjukhus, flygplatser, tunnelbanor, bo?rshus och idrottsarenor va?rlden o?ver.

Det finns stora skillnaderna mellan västvärldens trädgårdstradition och den japanska trädgårdskonsten med sin starka koppling till religion, filosofi och den japanska kulturen. Det gör det komplicerat när vi vill hämta inspiration och applicera den japanska trädgårdskonsten i Sverige. Detta arbete behandlar när och hur den japanska trädgårdskonsten introducerades i Sverige. Arbetet visar också exempel på hur några olika trädgårdsarkiteketer förhållit sig till, inspirerats av och applicerat den japanska trädgårdskonsten vid gestaltning av trädgårdsrum i södra Sverige. Ett avsnitt i arbetet berör särskilt hur Ulla Molin inspirerats av den japanska trädgårds konsten. Hennes betydelse för spridandet av kunskap om den japanska trädgårdskonsten i Sverige betonas också. Litteraturstudier har kompletterats med platsstudier och intervjuer. Platsstudier har genomförts i 6 olika japanskinspirerade trädgårdar i södra Sverige.

Med utgångspunkt i att e-handeln ökat markant de senaste åren, samt att vi tror att enwebbutiks framgång ligger i webbsidans användarvänlighet och unikum, avser vi studerahur en nischad modebutik kan nyttja dagens teknik för att bli mer framgångsrik. Studienfinner grund i ett antal semistrukturerade intervjuer samt en fallstudie av befintligawebbutiker. Med vår teoretiska referensram har vi noga analyserat det insamladematerial vilket vi erhållit under intervjuerna och fallstudien. Den teoretiska referensramenbaseras på teorier vilka behandlar webbdesign och användarvänlighet. Studien byggerpå teorierna Universal Design, Social Actor, Designprinciper/designmönster samt detmänskliga systemet.