Sveriges yta täcks idag av närmare 60 % skog, varav större delen utnyttjas för skogsbruk. Hur skogsbruk ska bedrivas är omdiskuterat, och alternativa metoder till det dominerande trakthyggesbruket har utvecklats. Vissa av dessa metoder, t.ex. Lübeckmodellen, utgår från naturliga förutsättningar för att producera en skog som lämpar sig på en given plats.Syftet med denna studie är att utveckla en modell som med enkla GIS-data översiktligt kan prediktera naturliga skogstyper utifrån andra variabler än befintlig skog, då den skog som finns idag ofta är planterad och därför inte alltid avslöjar en plats naturliga skogstyp. Förhoppningen är att modellen ska kunna vara användbar vid skötsel av och omställning till naturlig skog.Studien baserades på skogsområden vars vegetation antogs vara naturlig (naturreservat, nyckelbiotoper o.dyl.) i Askersunds kommun, Örebro län.

This study has been performed with the help of forest machine operators in order to improve the forestry planning at Holmen Skog Örnsköldsvik-region. For Holmen Skog forestry planning is basic for a successful forestry. In a survey I have investigated what can be improved in some areas that are planned for harvesting. The result of the investigation will be used to support the machine operators as much as possible. The study has generated 49.5 % of responses and because of this low response rate, no clear conclusions to anyone else except the responding machine operators can be drawn. It has been proved that there are some details in the forestry planning system that are inadequate, such as marked routs for trails, tractor paths and buffer zones against streams. The quality of forestry planning varies greatly between different locations, as much as 50 % of the responding machine operators thought so. Over 40 % of the responding machine operators claim that the information from Holmen is insufficient. One thing that would improve the forestry planning within Holmen would be to educate all forestry planners and then do continuous follow-ups..

Det finns ett stort behov av att skydda artrikedomen i de svenska skogarna. Skydd av värdefulla skogsområden innebär att betydande arealer måste undantas från skogsproduktion. Förutom formellt skydd har Sveriges riksdag genom miljökvalitetsmålet ?Levande skogar? beslutat att skogsbolag och enskilda markägare frivilligt ska avsätta 500 000 hektar produktiv skogsmark. Varaktigheten hos de frivilliga avsättningarna bedöms vara långsiktig men omprioriteringar kan påverka tidshorisonten och frågan är förhållandevis outredd.

Det här arbetet handlar om Mori som betyder skog påjapanska och Mori som betyder död på latin.Jag har undersökt hur jag kunde gestalta döden medhjälp av skogen. Jag har gjort en mönsterkollektionbestående av 5 digitaltryckta våder och en projicering.Mitt mål med examensarbetet har varit att förberedamig för mitt kommande yrkesliv som textilfromgivare.Jag har arbetat med att göra en kollektionsbaseradmönsteruppgift. Jag har strävat efter att bättre förståhur jag Kan bygga upp en kollektion av mönster och Jaghar testat en ny arbetsmetod..

En betydande del av Sveriges yta är täckt av skog och det finns många olika viljor finns rörande vilka värden skogen ska erbjuda. Syftet med studien var att undersöka människors erfarenheter, emotionella band och värderingar av skog och natur, samt attityder till naturresursutnyttjande och allemansrätt, inklusive samband dem emellan. Syftet var även att diskutera resultatet i förhållande till politiska mål rörande skog och natur. Totalt deltog 663 universitetsstudenter med medelåldern 24 år, varav 254 kvinnor och 401 män, i en enkätundersökning. Resultatet visade genom korrelationsanalys samband mellan samtliga variabler.

Br. Svensson Skog var tidigare specialiserade på drivning. De senaste åren ha de försökt lösa branschens problem. Företaget har breddat sin verksamhet till att omfatta planering, avverkning, skogsvård, träbränsle samt virkesköp och skoglig rådgivning. Ett helhetskoncept har utformats och företagets utveckling är därför intressant att studera.

The need of raw material does of course fluctuate but the long term view is an increasing demand due to the growing consumption of sawn timber products, pulp, paper and lately also biomass. This has led to a keener competition for wood. At the same time there is an ongoing structural change of a significant part in the Swedish wood supply market, the private forest owners. In 1992, 22 % of Sweden´s 335 000 private forest owner lived apart from their forest. In 2007 this figure had risen to 36 %.

För att uppnå ökad produktivitet och kvalitet i skogsbruket krävs engagemang och innovation både vad gäller teknik- och metodutveckling. Ett exempel på ett led i denna utveckling är att skogsbolaget Holmen Skog år 2010 genomförde den största gallringsstudien som gjorts sedan 1990-talet. Studien resulterade i att företaget ändrade sina riktlinjer för huvudmetod i gallring. De nya riktlinjerna innebar att tallskogar med lämpliga terrängförhållanden skulle gallras med slingerkörning. Slingerkörning som metod innebär att skördaren kör i ett eller två slingrade beståndsstråk mellan stickvägarna i en gallring.

Det svenska landskapet har under det senaste århundradet förändrats. Detta har lett till att det finns en efterfrågan efter naturupplevelser och rekreationsområden. Sedan den första nationalparken bildades i Sverige, har skyddandet av värdefull natur varit ett uppdrag som utförts av staten. Alltsedan dess har kommunerna fått mer ansvar för natur- och kulturvård. Tidigare studier visar på att det behövs mer kunskap om den samhällsekonomiska potentialen som den tätortsnära skogen har för kommunerna. Naturvårdsverket och Naturskyddsföreningen rapporterade 2010 att det varierar hur kommunerna tar ansvar för att det ska finnas tätortsnära skog. I detta kandidatarbete har en studie utförts som försöker ta reda på hur kommuner i Västerbottens län hanterar den tätortsnära skogen i översiktlig planering och hur den praktiska skötseln genomförs.

På 1940-talet infördes trakthyggesbruket i Sverige och skogen började då avverkas områdesvis med stora hyggen som följd. Då var det inga problem att planera stora, homogena områden. Under de senaste åren har dock andelen skog över lägsta slutavverkningsålder sjunkit stadigt på Holmen Skog. En lägre andel äldre skog ger en mindre urvalsmängd vid avverkningsåtgärder, vilket medför att det blir svårare att skapa bra trakter. Även vid planering av gödsling har urvalsmängden på senare år minskat, och man tvingas idag planera gödsling även på många små fristående trakter för att nå upp till en eftersträvad årsmängd. Syftet med detta examensarbete var att beskriva dagens och framtidens slutavverkningar och gödslingar med avseende på dessas traktegenskaper, samt undersöka vad framtidens trakter kommer att innebära gällande drivning, gödsling och planering.

Denna uppsats omfattar en kartläggning kring hur utomhusvistelsen ser ut i förskolan över året vad gäller tid och plats. Studien innefattar även en kartläggning kring vilka faktorer som påverkar hur länge barngruppen går ut på gården och hur ofta de går till skog eller naturmiljö. Faktorerna är barnens ålder, bangruppens storlek, pedagogernas nöjdhet och om de finns skog på förskolgården eller inte. Studien omfattar även vad det är för skillnader och likheter mellan stad och landsbygd var gäller hur länge barngruppen går ut på gården och hur ofta de går till skog eller naturmiljö. Studien har skett via kvalitativ och kvantitativ metod. På gården under perioden maj till september är det flest barngrupper som går ut tre till fem timmar och under perioden oktober till april är det flest barngrupper som går ut en till två timmar på gården.

Fokus för denna uppsats ligger i möjligheten för skog och mark att användas som verktyg i klimatarbetet. Syftet är att analysera funktionen av kol bundet via skogsprojekt inom handelssystem för koldioxid, samt kalkylera kostnaden att binda ett ton kol i svensk skogsmark. Ökad efterfrågan på skogsresurser ur produktion och miljöaspekt kräver åtgärder som ökar virkesvolymen i skogen. Nya möjligheter att reducera koldioxid i atmosfären har gjort kolsänkor till en viktig del i internationella Kyotoprotokollet. Uppsatsen diskuterar möjligheter och hinder för koldioxidkrediter skapade inom skogsbruk att inkluderas i ekonomiskt effektiva handelssystem såsom EU ETS, vilket kan bli aktuellt inom en snar framtid.

CTI- Central Tire Inflation är ett styr- och reglersystem som möjliggör att justera lufttrycket i däcken under färd på virkeslastbilar för att anpassa det till aktuell last och hastighet. Genom att köra med ett lägre däcktryck på virkesfordon är det möjligt att minska kostnaden för skogsbilvägar. SCA Skog vill skapa en CTI-strategi som ska innehålla handlingsplaner för hela kedjan från planering till transport. År 2009 minskade investeringsanslagen för vägar inom SCA Skog och Medelpads skogsförvaltning började bygga vägar som trafikeras av CTI-utrustade fordon. Syftet med arbetet är att utvärdera användningen av CTI åt SCA skog vid Medelpads skogsförvaltning. Datainsamlingen utgjordes av intervjuer med personer vid SCA som har arbetat med CTI någon gång sedan införandet. Totalt intervjuades elva personer. Ett arbetssätt för CTI identifierades.

Utomhuspedagogik har blivit mer och mer populärt i dagens skola. Forskning har visat att undervisning utomhus främjar inlärningen. Då naturen används som klassrum stimuleras flera sinnen så som lukt, känsel, hörsel och smak. Ju fler sinnen som är aktiva desto djupare inlärning berikas man med. Hur fungerar det egentligen på en central skola i en storstad? En storstad som hela tiden växer i omfång saknar ofta en skog i närmiljön då den får ge vika för ännu mer bebyggelse.

I norra Europa började tjädern minska under mitten på 1900-talet när det moderna trakthyggesbruket tog fart. Man har länge ansett att minskningen av tjädern orsakats av storskaliga avverkningar i gammal skog och att gamla lekplatser dog ut. Idag har omfattande forskning visat att tjädern är flexibel och kan spela även i brukad skog och att den inte är beroende av gammal skog. Den svenska tjäderstammen ligger på en stabil nivå som sakta ökar och varierar i kortsiktiga cykler från år till år. Det avgörande för häckningsframgången är antalet hönor och kycklingar som överlever sommaren och dödligheten orsakas i huvudsak av predation de första veckorna efter kläckning.