Introduktion Hjärtinfarkt betraktas i dagens samhälle som en folksjukdom. Inom det medicinsk tekniska området har det skett och pågår ständig en utveckling. Människan består av både kropp och själ och det är då viktigt att sjuksköterskan som möter dessa patienter har ett holistiskt synsätt.Syfte Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser vid akut insjuknande i hjärtinfarkt och sjuksköterskans omhändertagande. MetodResultatet baserades på vetenskapliga artiklar vilka söktes via databaserna CINAHL och PubMed. Efter bearbetning av artiklarna redovisades resultatet under följande tema: prehospital period och symtom, oro och ångest, osäkerhet, information och livssituation samt sjuksköterskans omvårdnad.Resultat Många förväntar sig att insjuknandet i hjärtinfarkt är förenat med kraftiga bröstsmärtor, men det framkom att det inte alltid är så.

Syftet med studien var att undersöka aktivitetsförmåga, symtom, smärta och tillfredställelse samt sambandet mellan aktivitetsförmågan, gipstid och antalet behandlingstillfällen hos arbetsterapeut efter tumbasartroplastik 1 till 2 år efter operation och efterföljande rehabilitering. Till samtliga patienter (n = 80) som opererades från jan 2008 till mars 2009 skickades självskattningsinstrumentet, hälsoenkäten Quick DASH samt ett frågeformulär gällande om man var tillfredställd/ nöjd med operationen. Hälsoenkäten belyser dimensioner av hälsorelaterad livskvalité och kan vara till god hjälp i det kliniska arbetet. Svarsfrekvensen i studien var 91 % och 86 % av patienterna svarade att man var nöjd med operationen. Quick DASH score räknades ut (n = 67) till medianvärde på 11,4 poäng .

Bakgrund: S?mn ?r n?dv?ndigt f?r ?verlevnaden och ?r en avg?rande faktor f?r att uppn? god h?lsa. Patienter som v?rdas p? sjukhus har en ?kad risk att drabbas av s?mnsv?righeter samtidigt som behovet av s?mn ?r st?rre eftersom det ?r energikr?vande f?r kroppen att vara sjuk. Natts?mnen under den postoperativa ?terh?mtningen ?r viktig f?r att patienten ska ?terf? kontrollen ?ver sina grundl?ggande funktioner och sjuksk?terskan har d?rmed en viktig roll i fr?mjandet av patientens natts?mn. Syfte: Syftet var att unders?ka patienters upplevelse av natts?mn efter kirurgiskt ingrepp p? en kirurgavdelning. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv design.

Hjärtsvikt är en vanlig sjukdom som kräver livslång behandling och medicinering. Den kräver även livsstilsförändringar och har en påverkan på det dagliga livet. Vid hjärtsvikt uppkommer symtom som begränsar patienten i vardagen. Att drabbas av hjärtsvikt kan upplevas som en stor omställning för patienten men även för de närstående. Som vårdpersonal kan det vara viktigt att ha förståelse för vad sjukdomen innebär för patienten och vilken påverkan sjukdomen har på det dagliga livet.

IntroduktionDet är en livsomvälvande händelse både fysiskt och psykiskt att genomgå rektumamputation på grund avrektalcancer. Det finns ingen tidigare kvalitativ forskning om upplevelser av vad det innebär för patienterna.Det behövs därför ökad kunskap för att på ett bättre sätt kunna förstå och ge omvårdnad till dessa patienter.SyfteSyftet med studien är att undersöka patienters upplevelser av vad det innebär att genomgå rektumamputationpå grund av rektalcancer. Frågeställningar: Vilka symtom upplever patienterna efter operationen och hurpåverkas de av dessa, fysiskt, psykiskt och socialt? Förändras det dagliga livet efter operationen? Hur uppleverpatienterna sin kropp efter operationen?MetodMetoden är kvalitativ och utgår från ett fenomenologiskt hermeneutiskt och narrativt forskningsperspektiv. Enpilotstudie gjordes för att pröva metoden.

Bakgrund: I Sverige avlider årligen 4 700 kvinnor till följd av hjärtinfarkt. Studier har visat att äldre personer över 65 år, särskilt kvinnor, upplever andra symtom än bröstsmärta, vilket är förenat med ett försenat vårdsökande och ökad dödlighet. Ämnet har dock tidigare studerats i begränsad omfattning.Syfte: Syftet är att beskriva äldre kvinnors kroppsliga upplevelser och hantering av tecken på en hjärtinfarkt.Metod: Kvalitativa öppna intervjuer genomfördes med fem kvinnor över 65 år. Kvalitativ innehållsanalys utgjorde analysmetoden. Resultatet diskuterades utifrån ett vårdvetenskapligt synsätt grundat i livsvärldsperspektivet.Resultat: I resultatet framkom att kvinnorna i studien upplevde diffusa symtom på hjärtinfarkt och att det var svårt att förstå innebörden av det som kroppen uttryckte.

Bakgrund: I Sverige ställs det omkring 7000 bröstcancerdiagnoser årligen, vilket ger en siffra mellan 15-20 insjuknande kvinnor dagligen. Denna förekomst visar på att detta är ett centralt problemområde inom den svenska vården idag och en angelägen omvårdnadsfråga. Behandlingsformerna som finns idag vad gäller bröstcancer är kirurgi, strålbehandling, hormonbehandling samt cytostatikabehandling. Att behandlas med cytostatika, en behandlingsform som är en relativ vanlig komplettering till kirurgi, innebär en risk att utsättas för en rad olika biverkningar. Biverkningarna kan sätta spår i livet och som därmed även kan ha en kraftig påverkan på livskvalitén även efter avslutad cytostatikabehandling.

BAKGRUND: Schizofreni är en allvarlig psykiatrisk sjukdom som innebär ett stort lidande för den drabbade. Sjukdomen kan leda till symtom så som hallucinationer, förvrängd verklighetsuppfattning, apati och tillbakadragenhet. Sammantaget innebär detta att patienter med schizofreni skattar sin Quality of Life lägre än genomsnittspopulationen.SYFTE: Syftet med litteraturöversikten var att belysa vilka faktorer som påverkar Quality of Life hos personer med diagnosen schizofreni och som behandlas i öppenvården.METOD: Undersökningen genomfördes som en litteraturöversikt. Tio vetenskapliga artiklar som stämde överens med studiens syfte ingick, de granskades kvalitémässigt och genomgick en strukturerad analys.RESULTAT: De identifierade faktorer som påverkade Quality of Life hos personer med schizofreni delades in i tre huvudkategorier som var synonyma med Anontonvskys KASAMbegrepp: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Som underkategorier till dessa begrepp identifierades följande underkategorier: Positiva symtom, den kognitiva förmågan, den psykosociala situationen, att ha kontroll över vardagen, fysisk hälsa, stöd från vården och livsglädje och optimism.

Bakgrund: Sömn är ett grundläggande behov hos människan. Om sömnen är bristfällig blir konsekvenserna för patienter en ofullständig återhämtning både fysiskt och psykiskt vilket resulterar i en försämrad läkningsprocess och nedsatt välbefinnande. Enligt Hendersons teori har sjuksköterskan som omvårdnadsansvar att tillgodose patienters behov och därmed också främja sömnen. Syfte: Syftet är att beskriva faktorer som inverkar negativt på vuxna patienters sömn under sjukhusvistelse. Metod: En systematisk litteraturstudie valdes som metod.

Åldersrelaterad makuladegeneration är den vanligaste orsaken till uttalad synnedsättning hos äldre i västvärlden. Denna studie genomfördes som en litteraturstudie med syfte att beskriva upplevelsen av att leva med synnedsättning hos personer med AMD.Sju kategorier trädde fram: Behov av stöd och information, Förlust av självständighet, Utmaningar i vardagen, Anpassadestrategier, Påverkan på sociala livet, Rädsla och osäkerhet och Acceptans och hopp. Det visade sig att de upplevde en osäkerhet i förhållandet med hälso- och sjukvården då de kände att de inte fick tillräcklig information för att klara av sin situation. Minskad självständighet relaterat till ett ökat hjälpbehov var vanligt och att förlora möjligheten att köra bil var en viktig faktor i förlusten avsjälvständighet. AMD begränsade individens vardag på många nivåer och därmed även deras sociala aktiviteter och möjligheten att ta hand om sig själva och andra.

Bakgrund Kemiskt beroende ? ofta benämnt drogmissbruk ? är en sammansatt, komplicerad och svårbehandlad psykiatrisk sjukdom. Vägen in i missbruk och beroende påverkas av affektiva, kognitiva och sociala störningar och dysfunktionella beteenden. Den beroende personen är påverkad av långvarigt bruk av nervgifter (drogerna), som befäst och förvärrat psykiska besvär och dysfunktionella beteendestrategier. Samsjuklighet med olika psykiatriska och somatiska sjukdomar/symtom förekommer i hög utsträckning.Syftet med studien är att utvärdera pilotprojektet Mindfulness-Baserad Återfallsprevention (MBÅP) som genomförts vid Upplands Väsby Beroendeteam, samt att beskriva symtomförändring.Metod MBÅP bygger på Mindfulness-Based Relapse Prevention (MBRP) som baseras på Mindfulness-Based Cognitive Therapy (MBCT) och har tidigare utvärderats i en randomiserad kontrollerad studie (RCT).

Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en obotlig sjukdom som varje år drabbar cirka 200 människor i Sverige. ALS angriper de motoriska neuronen i hjärnstammen, ryggmärgen och motoriska cortex och beroende på vilket område som drabbas först så skiljer sig förloppet och överlevnadstiden. Oavsett vilket område som drabbas först så kommer sjukdomen tillslut leda till en förlamning som omfattar hela kroppen men patientens syn, hörsel, och intellekt bevaras helt opåverkat. Detta betyder att patienten är vid fullt medvetande under hela sjukdomsförloppet. Diagnosen är mycket svår att ställa och grundas på symtom då det inte finns något prov som kan bekräfta sjukdomen.

Bakgrund Den palliativa patienten g?r inte att bota, men tiden kvar i livet ska vara av godaste m?jliga kvalitet enligt definitionen av palliativ v?rd. Patienter inom palliativ v?rd drabbas av m?nga olika symtom, som ofta relaterar till varandra. Oro och ?ngest ?r vanligt och p?verkar livskvaliteten negativt.

Bakgrund: Sexualitet är väsentligt för människans identitet, relationer och upplevelser; ett komplext livsområde. Strålbehandling som ges till kvinnors bäckenregion påverkar hennes sexuella förmåga genom biverkningar till hud och slemhinnor som ger smärta och obehag samt minskad komfort i underlivet. Ofta ges inte den adekvata information som patienten har rätt till på grund av fördomar och okunskap. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur kvinnors sexualitet påverkas av strålbehandling mot bäckenmaligniteter och kvinnornas behov av information. Metod: Uppsatsen är en litteraturöversikt utifrån 10 artiklar som söktes i databaserna CINAHL och PubMed.

Idag räknas mer än 46 procent av alla svenskar mellan 16 och 84 år som överviktiga (BMI 25-29,9) och cirka 10 procent som feta (BMI >30). Jämfört med för 20 år sedan är detta en 100 procentig ökning och både nationella samt internationella studier visar att andelen fortfarande stadigt ökar (SCB, 2007). Man kan se ett tydligt samband mellan övervikt och ett stort antal sjukdomar, bl.a. diabetes typ 2 och hjärt-kärlsjukdomar, men även psykologisk ohälsa som emotionella problem och depressiva tillstånd. Arbetsgivare förlorar stora summor pengar i form av produktionsbortfall, sjukpenning etc.