Bakgrund: Närmare 20 procent av Sveriges befolkning består av äldre personer (65 år eller äldre). Cirka 89000 äldre personer bor på särskilt boende och är i omfattande behov av omvårdnad. Demens och kognitiv svikt är vanligt förkommande tillstånd bland äldre personer. Ensamhet och Depression är även vanliga tillstånd för äldre personer som bor på särskilda boenden. Tidigare forskning visar att husdjursterapi kan ha en positiv inverkan på äldre personers välmående som bor på särskilt boende.Syfte: Syftet var att belysa vilken betydelse husdjur har för äldre personer som bor på särskilt boende.Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga artiklar.

Föreliggande studies syfte var att undersöka behandlingseffekten av ett Internetbaserat självhjälpsprogram med e-poststöd, för personer med olika typer av ångestproblematik. Ett ytterligare syfte var att undersöka behandlingsresultaten när deltagaren själv fick förfoga över behandlingens upplägg och innehåll. Huvudkomponenten i behandlingen utgjordes av sammanlagt 16 moduler hämtade från tidigare Internetbehandlingar riktade mot social fobi, paniksyndrom, generaliserat ångestsyndrom samt Depression.Behandlingsgruppen utgjordes av 27 individer som varit kontrollgrupp i en tidigare behandlingsstudie. För samtliga deltagare pågick behandlingen tio veckor. Beroendevariabler utgjordes av självskattningsformulären Clinical Outcome in Routine Evaluation ? Outcome Measure, Beck Anxiety Inventory, Montgomery Åsberg Depression Rating Scale ? Self Rated, Quality Of Life Inventory, resultat på SCID-intervjuer samt kodning av totala symtom.

Syfte: Syftet med föreliggande studie har varit att beskriva kvinnors upplevelse av att drabbas av en postpartum Depression(PPD).Metod: Examensarbetet som föreligger gjordes som en litteraturstudie med deskriptiv design. Studien baserar sig på resultatet av 12 vetenskapliga artiklar. De 12 valda artiklarna hämtades från PubMed och CINAHL.Huvudresultat: Det som visade sig vara utmärkande för en PPD var att kvinnorna kände sig kluvna inför moderskapet. De hamnade i en gråzon mellan vad de hade förväntat sig och hur verkligheten såg ut. Det visade sig att många kvinnor känner allt annat än lycka som nybliven förälder.

Det motivationsklimat som omger idrottare kan pa?verka sa?va?l deras prestation som deras va?lbefinnande. Med utga?ngspunkt i sja?lvbesta?mmandeteorin underso?ktes hur motivationsklimatet sa?g ut, vilka styrkor det hade och vilka eventuella ha?lsorisker det kunde skapa i en grupp innebandyspelare i Superligan. Enligt sja?lvbesta?mmandeteorin har ma?nniskor tre grundla?ggande behov (autonomi, kompetens och samho?righet).

Inom all instutitionsvård är inaktivitet, tristess och ensamhet vanligt förekommande och dessutom är sjukhusavdelningar eller vårdhem en miljö i vilken det är svårt att bli sedd och lyssnad till. Att känna lugn och trygghet är en förutsättning för att kunna upprätthålla välbefinnande och beröring är ett grundläggande basbehov hos alla människor. Djur har sedan urminnes tider tillfredsställt människans behov av trygghet, lugn och närhet och de gör det än idag. Syftet med litteraturstudien var att söka evidens för om sällskapsdjur har effekt på välbefinnandet hos äldre personer i särskilt boende eller inneliggande på vårdavdelning. Metoden som användes var vetenskaplig systematisk litteraturstudie där tio artiklar ingick.

Bakgrund: Depression ses som en del av ett bipolärt syndrom med depressiva och maniska eller hypomana sjukdomsepisoder eller som ett unipolärt syndrom endast med Depressionsepisoder. Fysisk aktivitet definieras som kroppens rörelse skapad av skelettmuskulaturens sammandragning. Den leder till att kroppen gör sig av med energi och har kopplats till att minska Depressionsrisken, öka välbefinnandet och bryta isoleringen. Att motivera äldre med Depressionssjukdom till fysisk aktivitet är inte helt okomplicerat. Sjuksköterskan har en viktig roll i att integrera fysisk aktivitet i omvårdnaden för denna patientgrupp.

This study aims to investigate possible correlations between cognitive functions and self perceived psychological wellbeing, possible correlations between cognitive functions and degree of mindfulness and possible correlations between degree of mindfulness and self perceived psychological wellbeing. 18 patients diagnosed with ICD-10 taking part in a transdiagnostical cognitive behavioural group therapy participated in the study. The study measures relevant variables before and after a group therapy. Of the 18 patients participating, only 11 were able to be tested on both occasions due to time limit. The following tests are used: Rey Auditory Verbal Learning Test, Wechsler Adult Inventory Scale-III, Trail Making Test, Controlled Oral Word Association Test, Colour Word Test, Beck's Anxiety Inventory, Beck's Depression Inventory, Quality of Life Inventory and Kentucky Inventory of Mindfulness Skills.

SyfteHuvudsyftet med denna studie var att undersöka om det finns ett samband mellan graden av fysisk aktivitet och nedstämdhet/Depression bland elever i årskurs 3 på gymnasiet. Vidare syften var att undersöka om nedstämda/deprimerade elever upplever känsla av meningsfullhet, glädje och lycka, lugn och harmoni samt kontroll över sin vardag i samma utsträckning som icke nedstämda eller deprimerade elever. Dessutom är ambitionen att undersöka om den upplevda stressnivån samvarierar med graden av fysisk aktivitet. Slutligen skulle alla dessa aspekter undersökas ur ett genusperspektiv.MetodTill denna studie har en kvantitativ enkätmetod använts. Deltagarna i undersökningen bestod av 252 gymnasieelever i årskurs tre från olika gymnasieprogram på två gymnasieskolor.

Inledning: Parkinsons sjukdom drabbar 2 personer per 1000 innevånare, där kvinnor drabbas i nästan lika stor grad som män. Enligt svenska Parkinsonsförbundet insjuknar mellan 15 000 - 20 000 svenskar av sjukdomen varje år. Bakgrund: Det blir en stor omställning i livet när en person får diagnosen Parkinson och detta påverkar både den sjuke och dennes anhörige. Den anhörige får uppleva hur den sjuke förändras både fysiskt och psykiskt och vetskapen om att den parkinsondrabbade personen aldrig mer kommer att bli densamma är mycket påfrestande för den anhörige. Frustration, Depression och oro är exempel på känslor som den anhörige kan uppleva i vårdandet.

En amputation är avlägsnande av en kroppsdel och sker vid trauma eller tillfällen då det inte finns någon annan medicinsk eller kirurgisk lösning. Förutom trauma, som globalt är den vanligaste orsaken till amputation, är försämrad blodcirkulation en ofta förekommande orsak till LLA (Lower Limb Amputation). Livskvalitet bygger på en holistisk syn på människan och innefattar upplevelsen av ett givande och tillfredställande liv. Förlusten av en kroppsdel innebär en stor livsomställning med ett flertal faktorer som upplevs påverka livskvaliteten. Dessa faktorer är hantering av den nya livssituationen, benprotesen, Depression och ångest, smärta, funktion och ADL, kroppsbild och sexualitet.Syftet var att beskriva faktorer som påverkar individers upplevelse av livskvalitet efter en benamputationFaktorer som påverkar den upplevda livskvaliteten hos personer efter en LLA är benprotesens påverkan på funktion och ADL, Depression och ångest, smärta och fantomsmärta, kroppsbild och sexualitet.

En övervägande stor grupp kvinnor drabbas av missfall, antingen tidigt eller sent i graviditeten, och för många är det en traumatisk upplevelse. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva aktuell forskning om hur kvinnor upplever ett missfall och hur den upplevelsen påverkar den psykiska hälsan i nästkommande graviditet. Litteraturöversikten baserades på tjugotre vetenskapliga artiklar publicerade mellan 1995 och 2007. Sökning har skett i fyra olika databaser med ett antal sökkombinationer. Resultatet visade att missfall är ett komplext tillstånd där många olika känslor är involverade. Blandade känslor i form av sorg, oro, förtvivlan, Depression och skuld beskrevs av kvinnorna. Vid nästkommande graviditet upplevdes en stark oro och ett hot mot graviditeten och barnet.

Inledning: Depression är ett av de vanligaste psykiatriska symtom hos svenska ungdomar och unga vuxna. Anknytningsbaserad familjeterapi (ABFT), är särskilt inriktad på Depression och suicidnära ungdomar. Uppsatsen har fokus på arbetet med känslor i familjeterapi/ABFT.Frågeställning: Syfte att undersöka hur psykoterapeuter som följer ABFT-manualen kan arbeta med att fördjupa den emotionella nivån hos familjemedlemmarna. Går det att urskilja samband mellan terapeutens interventioner och känslomässig fördjupning hos familjen, hur ser i så fall dessa samband ut?Metod: Kvalitativ fallstudie på en hel filmad psykoterapi, totalt 18 sessioner.

Bakgrund: Eutanasi har varit ett omdebatterat ämne i vårt samhälle och det finns förespråkare både för och emot. Under senare år har det blivit en allt mer aktuell debatt då patienter individuellt tar ställning till hur de vill att vården ska behandla dem i livets slutskede. Det är då viktigt att det finns kunskap om denna kategori av patienter. Syfte: Syftet var att belysa palliativa patienters ställningstagande till eutanasi samt läkarassisterat självmord. Metod: Tolv vetenskapliga artiklar granskades och analyserades.

Depression och psykisk ohälsa är ett av världens mest vanliga sjukdomstillstånd. Behandling för Depression sker vanligast i form av antidepressiva läkemedel och eller samtalsterapi. Personer drabbade av psykisk ohälsa kan drabbas av stigmatiserande behandling av andra och av sig själva. Stigma grundar sig i okunskap och missuppfattningar kring vad psykisk ohälsa är och vilka som drabbas.  Människors attityder inför psykisk ohälsa har visat sig avgöra viljan till att söka hjälp och ta emot behandling.

Stress är ett växande problem i dagens samhälle.                                                        Människor som har en hög stressnivå kan få stressrelaterade symtom som t.ex. Depression, kroniska smärttillstånd och sömnstörningar. Det ingår i distriktssköterskors arbete att hjälpa människor att genomföra olika typer av livsstils-förändringar, där en förändring är att minska stressnivån. Behovet av komplementära behandlingar till den traditionella medicinska behandlingen ökar.