Att leva med en neurologiskt progressiv sjukdom som Parkinsons sjukdom påverkar den upplevda livskvaliteten negativt. Om vårdpersonalen får en ökad kunskap om Depression, sväljsvårigheter samt rörelseförmågan som kan påverka livskvaliteten vid Parkinsons sjukdom, kan det bidra till en ökad upplevd livskvalitet hos patienten. Livskvalitet innebär ett mått på livsvärden av olika slag, inte enbart de mått som kan mätas i pengar. Syftet var att belysa hur den upplevda livskvaliteten påverkas av olika symtom samt hur livskvaliteten påverkar vardagsaktiviteter hos patienter med Parkinsons sjukdom. Metoden var en litteraturstudie där tolv kvantitativa vetenskapliga artiklar bearbetades och sammanställdes i ett resultat.

Bakgrund: Varje år drabbas runt 30 000 personer av stroke i Sverige. Många av de strokedrabbade drabbas av en hjärntrötthet eller av ett psykiskt lidande och det kan i vissa fall leda till en Depression. Diagnostiseringen av Depression kan vara svår att ställa framförallt när den strokedrabbade har funktionsnedsättningar. Livssituationen förändras efter en stroke och för många blir det en psykisk påfrestning.Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av psykisk påfrestning i vardagen efter strokeMetod: En litteraturstudie baserad på totalt 10 kvalitativa artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av en granskningsmall.

Vid palliativ vård bör, enligt WHO, organiserat stöd erbjudas närstående såväl under patientens sjukdomstid som efter dödsfallet. Syftet med föreliggande arbete var att kvantitativt mäta effekterna av deltagande alternativt icke deltagande i efterlevandegrupp. Efterlevande (n=84) till patienter som vårdats hemma med hjälp av en palliativ enhet fick svara på enkätfrågor av likert-typ som mäter sorg, nedstämdhet och Depression. Mätningarna skedde vid två tillfällen, före start av efterlevandegrupp och 10 veckor senare. Svar lämnades av 75 personer vid första mättillfället och 61 vid det andra.

Background: Sleep-disturbances in persons with Alzheimer´s disease are prevalent. They are characterized as increased frequency and duration of awakenings, decreased slow-wave sleep, REM-sleep and increase of day-time napping. Depression and lower quality of life are associated with sleep-disturbances. Altogether a significant source of stress for caregivers and an important factor in institutionalization. Non-pharmacological treatment alternatives are rare.Method: Single-case A-B-C design, with non-concurrent multiple baselines, a pilotstudy.Aim: To explore if an educational program on sleep, sleep disturbances and behavioural change directed towards caregivers improved sleep, Depression and quality of life in persons with Alzheimer´s disease living at home.

I Sverige genomgår årligen 25-30 patienterhjärttransplantation. Denna litteraturstudie belyser patienters upplevelser efter hjärttransplantation. Studien visade att många upplevde negativa känslor såsom rädslaoch skuld. Även kontrollbrist upplevdes av dem som genomgått en hjärttransplantation och det kunde leda till Depression. Fler kvinnor än män drabbades av Depression och oro.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan har under de senaste åren blivit ett alltmer växande folkhälsoproblem. De som löper störst risk att drabbas av psykisk ohälsa är kvinnor, yngre, utlandsfödda samt ekonomiskt utsatta i kombination med ett svagt socialt kapital. I arbetslivet har även den psykiska ohälsan kommit att bli allt mer vanligare de senaste decennierna. Konsekvenserna av att arbeta oregelbundna arbetstider kan leda till Depression, ängslan, sömnproblem, stress och problem med kost och motion. Syfte: Att undersöka den psykiska hälsan bland anställda som arbetar med oregelbundna arbetstider samt att hitta riskfaktorer som påverkar den psykiska hälsan negativt. Metod: Artikelsökningen gjordes i databaserna PubMed Central och PsycInfo. Med hjälp av ett bedömningsprotokoll gjordes kvalitetsgranskning av artiklarna. Resultat: Även fast Depression och ängslan förekom bland anställda som arbetar med oregelbundna arbetstider var det mer vanligt förekommande att sömn var den största faktorn till psykisk ohälsa.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister.

Bakgrund: Cancer är något som berör många människor. Det räknas med att var tredje svensk under sin livstid kommer att drabbas av en cancersjukdom. Cancer är vanligast bland äldre människor, omkring två tredjedelar är över 65 år när diagnosen ställs. Syfte: syftet med studien var att beskriva hur cancer påverkar livskvaliteten hos människor. Me-tod: Studien är en litteraturstudie som baseras på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativt och delvis kvantitativt innehåll.

TREATMENT AND EPISTEMOLOGY A STUDY ABOUT YOUTH CLINICS AND CHILD- AND YOUTH PSYCHIATRYS WORK WITH YOUNG PEOPLE Larsson, A och Nilsson, J. Behandling och förhållningssätt. En studie om ungdomsmottagningar och barn- och ungdomspsykiatrins arbete med ungdomar. Examensarbete i normöverträdelser, normkonflikter och sociala interventioner 15 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för Individ familj och samhälle, 2011.

Syftet var att utva?rdera hur det internetbaserade sto?dsystemet COMMIT fungerade som komplement till KBT face-to-face fo?r personer med mild till ma?ttlig a?ngest och Depression. Internetportalen COMMIT med funktioner anpassade fo?r att sto?dja behandling under och mellan samtal baserades pa? kunskap och teknik fra?n internetbehandlingsforskning.Totalt 15 klienter och 8 behandlare deltog i studien och behandlingarna pa?gick i a?tta till nio veckor. Under samtalen anva?ndes surfplatta (iPad 2, Apple) fo?r a?tkomst till COMMIT och mellan samtalen anva?nde klienter och behandlare dator med internetuppkoppling.

The worsening of psychical health issues among young people has widely been discussed over the last few years. Research shows for example that 9% of girls at the age of 16-24 reported anxiety problems in 1989 while 16 years later, in 2005, the same number was 30%. The purpose of this essay was to study and analyze psychiatrists', psychologists' and counselors' view on the resilience and risk factors for youth Depression (age 16-24). Beside this, our aim was to study their view on the influence of family environment on treatment and recovery. Data were collected with qualitative interviews with eight informants within the psychiatric care.

Egentlig Depression är en folksjukdom, men i dagsläget är kognitiv beteendeterapi, som fått mest stöd i Depressionsforskning, en bristvara. Därav finns ett behov av att med begränsade resurser kunna hjälpa så många patienter som möjligt och då är Internetbaserad självhjälpsbehandling i ett alternativ vid mild till måttlig Depression. Denna behandlingsform kan dock inte hjälpa alla, varför de som inte svarat på den inledande behandlingen som ett andra steg bör erbjudas mer intensiv och individualiserad vård; så kallad. stepped care. Vid Depression uppvisar vissa patienter sudden gains, det vill säga relativt stora, snabba och stabila minskningar av symptom, som ofta bibehålls på lång sikt.Syftet med studien var att undersöka effekten av stepped care vid mild till måttlig Depression, vinna ökade kunskaper om sudden gains samt se om överlappningar mellan sudden gains och stepped care fanns.85 deltagare inkluderades i studien, varav 69 randomiserades till Internetbaserad självhjälpsbehandling eller live gruppbehandling.

Ångest och Depression spås om fem år tillhöra några av världens största folksjukdomar (World Health Organization, 2001). Stigmatisering av psykiska besvär hos individer innebär att många med psykisk ohälsa exkluderas från arbetsmarknaden (Socialdepartementet, 2012). Att individer med psykisk ohälsa arbetar innebär dock vinster på individ-, organisations-, och samhällsnivå (CEPI, 2012). Syftet med studien är därmed att undersöka hur arbetsmiljön för anställda med ångest- och Depressionssyndrom har anpassats utifrån den anställdes förutsättningar. Studiens fokus är att belysa vilka faktorer som påverkade att anpassningarna genomfördes.

Bakgrund: Sola är både härligt och viktigt för att kroppen ska få tillräckligt med D-vitamin, men det kan också innebära en fara. I Sverige insjuknar varje år ca 2270 personer i hudcancern MM (Malignt melanom). Sjukdomen skulle kunna undvikas i flera fall om gemene man hyste större respekt för solen och dess negativa effekter. Denna insikt är mycket viktig ifall ökningen av MM ska kunna minskas. Syfte: Syftet var att få ökad kunskap om patienters erfarenheter av MM och vilka reaktioner och copingstrategier sjukdomen medför. Metod: Studien designades som en litteraturstudie och bestod av 10 kvantitativa och en kvalitativ artikel som analyserades enligt Carlsson och Eimans (2003) analysmodell.

Vid MS och ALS förekommer Depressioner i olika nyanser, vilket är viktigt försjuksköterskan att fånga upp tidigt och ge den omvårdnad individen behöver samt att minska lidandet. För att detta skall kunna uppnås är det viktigt att den som är sjuk känner trygghet och tillit i sin relation till sjuksköterskan. Syftet med studien var att beskriva människors upplevelser av olika symtom i samband med Depression som förekommer vid MS och ALS. För att fånga upp människors upplevelser av symtom i samband med Depression användes en kvalitativ metod. Data samlades in genom åtta självbiografier som var skrivna på svenska av både kvinnor och män.