Bakgrund: Kvinnors psykiska välbefinnande har försämrats sedan 1980-talet. Sjukdomsrisken för kvinnor att någon gång i livet drabbas av Depression är 40 %.Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av Depression i det dagliga livet. Metod: En litteraturstudie baserad på 14 kvalitativa artiklar, publicerad mellan 2006-2011. Resultat: Kvinnor med diagnosen Depression, upplevde ett stort osynligt lidande och nedsatt livskvalitet. Kvinnors syn på orsaker till Depression var tidigare negativa livserfarenheter.

Depression hos äldre är ett stort hälsoproblem som är vanligt förekommande såväl inom öppen som sluten hälso- och sjukvård. Fysisk aktivitet är nödvändigt för att bevara ett gott aktivt åldrande och genom förebyggande och främjande insatser kan hälsovinster uppnås. Syftet med litteraturstudien var att                belysa relationen mellan fysisk aktivitet och Depression hos äldre. I litteraturstudien bearbetades 9 vetenskapliga artiklar som grund för resultatet. Efter analys av artiklarnas resultat kom värdet av fysisk aktivitet och Depression hos äldre fram genom två olika kategorier, dels generella faktorer av betydelse för fysisk aktivitet hos äldre med Depression och dels specifika faktorer av betydelse för bibehållande av fysisk aktivitet hos äldre med Depression.

Andelen människor i Sverige idag som lider av psykisk ohälsa ökar. Depression är en form av psykisk ohälsa som drabbar många, främst kvinnor. Dubbelt så många kvinnor som män får diagnosen Depression. Å andra sidan är det dubbelt så många män som kvinnor som begår självmord. Eftersom Depression traditionellt sett varit en kvinnokodad sjukdom är många av mätinstrumenten som används för att ställa diagnosen utformade efter symptom som främst är förenade med kvinnorollen, exempelvis gråtande.

Studies show that 10-15 percent of Sweden's population, 65 years or older are estimated to have Depression or Depression symptoms. The symptoms of Depression among elderly people are less than symptoms of young people. This could cause that elderly people with Depression are not always discovered. Studies show that elderly people who live in residential homes show more signs of Depression than elderly people living at home. If elderly people live in a supporting environment, can it prevent that a Depression developed.The prevention of Depression among elderly people is a topic that is not discussed among previously research.

Följande uppsats är en studie av Depression bland vuxna kvinnor i åldrarna18-44 år.Efter en överblick på litteraturen och de använda artiklarna i arbetet blev dettydligt, att Depression har funnits i alla tider men bara har kallats vid olikanamn. Depression är en vanlig reaktion på sorg och förlust, och olikamänniskor reagerar olika. Om vi ställer oss frågan varför vi blir sorgsna ochdeprimerade så finns det ganska många svar.Efter artikel granskningen blev orsakerna till Depression hos vuxna kvinnorännu tydligare. Barndomsupplevelser, separationer, ansvar om barn somensamstående förälder, fysisk och psykisk misshandel, sexuellt förtryck,ekonomiska problem och en del biologiska faktorer leder till Depression.Slutresultatet av denna studie ger en tydlig bild av vad som är relevant atttänka på när man som sjuksköterska arbetar med patienter med Depression.Att finnas vid patientens sida och låta patienten se dig att du finns där förhenne/honom är av stor vikt vid rehabiliteringen. Att ge patienten trygghetoch visa lyhördhet är en av de viktigaste faktorerna vidbehandlingsprocessen.Som studierna visar har Depression funnits länge, det finns nu, och tyvärr detkommer att finnas i framtiden också.

Bakgrund: Depression är en global sjukdom och kan drabba vem som helst, år 2020 beräknas Depression vara den näst största sjukdomsbördan i världen. Skillnader mellan män och kvinnors symtom och beteenden vid Depression kan vara en förklaring till att män med mild Depression lätt förbises av läkare. Män kan därmed bli utan den behandling som är nödvändig. Syfte: Att beskriva mäns symtom och beteende vid Depression. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design baserad på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ och/eller kvantitativ ansats.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur vanligt det är med stress och Depression efter genomgången hjärtinfarkt. Vidare planeras att undersöka samband mellan stress och Depression samt också eventuella skillnader mellan könen för hur stress och Depression upplevs efter genomgången hjärtinfarkt.Metod: Patienter som varit inlagda för hjärtinfarkt vid Akademiska sjukhuset i Uppsala inkluderas i studien. Patienterna skall ha genomgått hjärtinfarkt och/eller PCI och/eller CABG. De tre enkäterna Vardagslivets stress, Känsloläge samt MADRS användes. Frekvenser och korrelationer beräknades med IBM SPSS Statistics version 19.

Kvinnor är överrepresenterade gällande Depression, medan män är överrepresenterade inom andra problemområden såsom antisociala riskbeteenden, missbruk och suicid. Stigma skapat av maskulina ideal och könsnormer har förts fram som möjlig faktor till könsskillnaderna. Det övergripande syftet med studien var att undersöka sambanden mellan depressiva symtom, Depressionsstigma samt maskulinitet. Detta gjordes via en Internetenkät där 396 deltagare (245 kvinnor och 151 män) besvarade frågor som mätte dessa variabler. Studien fann inga könsskillnader gällande Depression.

Bakgrund: Stroke är en av de mest förekommande sjukdomarna i västvärlden och innefattar en stor grupp patienter. Poststroke Depression är den vanligaste komplikationen efter insjuknande i stroke och är underbehandlat och underdiagnostiserat. Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor kan identifiera tidiga tecken på Depression hos patienter som överlevt stroke. Metoden som vi använt är en litteraturstudie med artikelgranskning. Analysen vi använt oss av är en innehållsanalys baserad på Graneheim och Lundmans (2003) beskrivning.

Insomni och Depression är två vanliga former av psykisk ohälsa som mycket ofta förekommer samtidigt. Psykologisk behandling med KBT i form av vägledd självhjälp är väl utprövat för dessa båda tillstånd var för sig. Endast ett fåtal behandlingsstudier har utvärderat någon form av psykologisk behandling för personer med samtidig insomni och Depression. Vägledd självhjälp är inte utvärderad för denna grupp. I denna randomiserade studie jämfördes två KBT-baserade vägledda självhjälpsbehandlingar, den ena mot insomni (n=22), den andra mot Depression (n=21), för personer med samtidig insomni och Depression.

 Nedsatt psykologiskt välbefinnande är en stor anledning till att Sveriges yrkesarbetande mår dåligt. Var femte kvinna och var tionde man mår psykiskt dåligt. Studien syfte var att undersöka sambanden mellan konstrukten självkänsla, mindfulness och Depression samt att undersöka huruvida självkänsla har några medierande effekter mellan de bägge andra konstrukten. Studiens datainsamling utfördes med hjälp av en enkät. För de bägge oberoende variablerna erhölls signifikanta negativa korrelationer med Depression; Självkänslan  rs=-0,733, p=0,01 och Mindfulness rs=-0,303, p=0,01.

Den här metaanalysen undersöker skillnaden i behandlingseffekt mellan kognitiv beteendeterapi och traditionell farmaceutisk behandling mot Depression. Totalt 22 artiklar inkluderades i metaanalysen, som antingen undersökte behandlingseffekten av KBT eller medicinering eller både och. Resultatet visade en stark positiv effekt för båda behandlingsmetoderna mot Depression. Farmaceutisk behandling hade högre effektstorlekar jämfört med KBT, enligt t-test var skillnaden i populationsmedelvärde dock inte signifikant. Slutsatsen blir därför att KBT är en effektiv och lämplig behandling mot Depression, och bör ses som ett behandlingsalternativ framförallt för personer som av någon anledning inte vill medicineras.

Depression är en sjukdom där forskarna inte är överens om dess uppkomst. Forskning tyder på att Depression år 2020 kommer att vara den näst vanligaste sjukdomen i världen. Fysisk aktivitet är viktigt för folkhälsan och påverkar individen såväl fysiskt som psykiskt. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sambandet mellan Depression och fysisk aktivitet. Resultatet baseras på 14 artiklar som relaterar till syftet.

Introduction: Anxiety and Depression are common among patients enrolled in psychiatric outpatient care. Ear Acupuncture is an alternative form of treatment that has been shown to relieve anxiety and Depression in previous studies.Aim: To evaluate ear acupuncture as a group treatment for Depression and anxietyMethod: A psychiatric outpatient clinic has been offering group treatments with ear acupuncture for anxiety and Depression for 5 weeks. Participants of the study have answered self-rating scales Montgomery Åsberg Depression Rating Scale, Beck Anxiety Inventory and Sheehan Disability scale before and after the treatment period. Material was collected in the period 2008-2012 and has been analyzed in SPSS.Results: Data from 31 patients were included in the study. The results from the study showed a significant difference, between the measurements before and after treatment, with a reduction of the average values in the three different scales.Summary: From this study, it is difficult to draw any conclusions about the effect of ear acupuncture.

ABSTRACT The persons whom the authorized nurse encounters in hospital wards and nursing homes are in great extent elderly persons. According to Wasserman (2000), about 30 to 40 percent among these, show signs of Depression. To be aware of the signs of Depression, and how an authorized nurse can support the patient is therefore of great value. The introduction to this study describes the symptoms of Depression and how Depression in elders is expressed. It also describes treatment possibilities and nursing aspects of concern.